med anledning av prop. 1990/91:195 Aktiv flykting- och immigrationspolitik m.m.

Motion 1990/91:Sf58 av Gullan Lindblad m.fl. (m)

Inledning

Regeringen har i propositionen redogjort för behovet av
en ny syn på flykting- och immigrationspolitiken. Vi
konstaterar att regeringen i stor utsträckning anammat de
krav och de analyser som moderata samlingspartiet i såväl
parti- som kommittémotioner fört fram. Det gäller bl.a.
behovet av ökat internationellt samarbete, ökat stöd till
FNs flyktingkommissariat, UNHCR, en ökad integration
mellan invandrar- och biståndspolitiken, klarare definition
av flyktingbegreppet samt betoningen av frivilliga
organisationers betydelse i flyktingarbetet.

Dock finns det några områden där vi inte delar
regeringens bedömningar och förslag. Det gäller
anhöriginvandring, möjlighet till arbetskraftsinvandring,
arbetstillstånd för asylsökande samt förslaget om ökad
möjlighet till dubbelt medborgarskap. Vi begränsar
motionen till dessa områden, då propositionen i huvudsak
är av principiell natur.

Anhöriginvandring

Den nuvarande utlänningslagen ger, i ett internationellt
perspektiv, generösa möjligheter till s.k.
anhöriginvandring. Moderata samlingspartiet har varit
kritiskt mot den praxis som utvecklats och som inneburit att
allt fler kategorier har kunnat räknas som anhöriga vid
givande av uppehållstillstånd i riket. Denna praxis har
underminerat förtroendet för begreppet
anhöriginvandring.

Vi vidhåller därför våra tidigare framförda krav på att
anhöriginvandring i princip endast skall omfatta vad som
allmänt benämns ''kärnfamiljen'', d.v.s. make/maka och
barn. I undantagsfall kan s.k. sista-länken-fall också kunna
godtas.

Regeringen aviserar att den tänker återkomma med
förslag om lagfäst rätt till anhöriginvandring av
kärnfamiljer. I det sammanhanget kommer också förslag
om antalsmässigt begränsad möjlighet till uppehållstillstånd
även för personer utanför kärnfamilj. Med hänvisning till
vad vi ovan anfört motsätter vi oss sådana förslag.

Ett förslag om en kvot för anhöriginvandring utanför
kärnfamiljen kommer att leda till svåra
gränsdragningsproblem. Dessutom måste ifrågasättas vad
som händer då kvoten för ett visst år redan är uppfylld.

Arbetskraftsinvandring

Sverige är på väg in i den Europeiska Gemenskapen. En
av grunderna för den inre marknaden är friheten för
människor att röra sig över gränserna, att arbeta, bo och
studera i vilket som helst av medlemsländerna. Det som vi
haft positiva erfarenheter av i Norden under snart fyra
årtionden införs nu över hela den västra delen av Europa.
Det är mot denna bakgrund något märkligt att regeringen i
föreliggande proposition vidhåller sin rigida inställning vad
gäller invandring av arbetsmarknadsskäl. I och för sig
föreslår regeringen att de nuvarande reglerna skall tolkas
mer flexibelt och konjunkturanpassat. Men vi anser inte att
detta är tillräckligt.

Moderata samlingspartiet har vid ett flertal tillfällen fört
fram kravet att Sverige skall anpassa sin lagstiftning till den
allt mer ''rörliga'' världen -- en värld där nationsgränser
spelar en allt mindre roll.

I den moderata partimotionen 1990/91:SfU604 Sveriges
invandrar- och flyktingpolitik utvecklar vi våra förslag om
ökad möjlighet till s.k. arbetskraftsinvandring.

Erfarenheten av den fria nordiska arbetsmarknaden
visar att inflyttning till Sverige har skett vid
högkonjunkturer, när det har varit arbetskraftsbrist i
Sverige. När lågkonjunktur rått har det skett en utflyttning
av nordiska medborgare. Inget talar för att situationen
skulle bli annorlunda om Sverige öppnade gränserna för
medborgare från t.ex. den Europeiska Gemenskapen.

Vi anser att den fria rörligheten för arbetskraft därefter
successivt bör utvidgas till att gälla samtliga OECD-länder
och alltså inte begränsas till endast Europa.

Vidare är det vår uppfattning att även medborgare
utanför den gemensamma arbetsmarknaden skall ges ökad
möjlighet att söka arbetstillstånd i Sverige. Förutsättningen
för dessa bör dock vara att arbete skall vara ordnat innan
tillståndet ges. Det skall kunna vara av såväl temporär som
permanent natur och vara individuellt. Annan
anhöriginvandring än maka/make och barn skall i princip
inte vara möjlig.

Arbetstillstånd för asylsökande

Den viktigaste åtgärden i flyktingmottagandet är att
nedbringa väntetiderna till de nivåer som föreslogs inför
invandrarverkets omorganisation. Därom råder enighet.

Vi anser emellertid av humana skäl att asylsökande som
väntat längre än ca tre månader på uppehållstillstånd bör
kunna beviljas temporärt arbetstillstånd. Vi har sedan
början av 1980-talet utan framgång motionerat om en sådan
möjlighet.

Årets riksmöte har -- efter motionsyrkanden från
samtliga oppositionspartier -- gett regeringen till känna att
den snarast möjligt bör återkomma till riksdagen med
förslag om att temporära arbetstillstånd bör beviljas
asylsökande, där invandrarverket kan förutse att verket inte
kommer att kunna fatta beslut inom sex månader.
Riksdagens beslut var en följd av en kompromiss i
socialförsäkringsutskottet och vi reserverade oss till förmån
för att temporärt arbetstillstånd skall beviljas senast sex
månader efter asylansökan. Vi vidhåller denna
uppfattning.

Dubbelt medborgarskap

Vi avvisar regeringens förslag om utökad möjlighet att
tillåta dubbelt medborgarskap. Nuvarande regler, som
innebär att de personer som ej befrias från sitt ursprungliga
medborgarskap vid beviljad ansökan om svenskt
medborgarskap likväl tillerkänns det svenska
medborgarskapet, är enligt vår mening väl avvägda.

Det är enligt vår mening viktigt att vidmakthålla
principen om att en person i princip endast skall vara
medborgare i ett land. Vi instämmer i de
invändningar som framförs av rikspolisstyrelsen och
överbefälhavaren.

En person som bott i Sverige under en längre tid och
behållit sitt ursprungliga medborgarskap har gjort ett val.
Önskar denna person delta i t.ex. riksdagsvalet och
kandidera till riksdagsuppdrag har han möjlighet att ansöka
om svenskt medborgarskap. Någon annan möjlighet anser
vi inte bör finnas.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om kvot för anhöriginvandring
utöver ''kärnfamiljer'',

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om invandring av
arbetsmarknadsskäl,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att temporärt arbetstillstånd skall
beviljas asylsökande senast sex månader efter asylansökan,

4. att riksdagen avslår förslaget om att en parlamentariskt
sammansatt kommitté skall tillsättas med uppgift att utreda
frågan om utökad möjlighet till dubbla medborgarskap.

Stockholm den 11 juni 1991

Gullan Lindblad (m)

Hans Dau (m)

Margit Gennser (m)

Bertil Persson (m)

Karl-Gösta Svenson (m)

Göran Åstrand (m)