med anledning av prop. 1990/91:87 Näringspolitik för tillväxt

Motion 1990/91:N46 av Carl Frick m.fl. (mp)

Öländska framtidsfrågor

Något om propositionen

Tillväxtpropositionen grundar sig på antaganden
om ekonomisk och industriell tillväxt som finns under ett
avsnitt om dimensionering av landets högskolor. Där kan vi
läsa att den skall styras av en politik, som innebär att den
ekonomiska tillväxten skall vara 4 %
om året och den industriella 6 %
om året under 1990-talet (propositionen sidan 48).
Detta innebär att bruttonationalprodukten skall öka med 48 %
på tio år och industriproduktionen med 79 %.
Detta är sensationellt höga tal.

De föreslagna ökningarna i ekonomisk och industriell
tillväxt ligger på den dubbla respektive fyrdubbla mot vad
som har uppmätts för hela 1980-talet.

Det finns all anledning att hysa allvarliga tvivel på
verklighetsbakgrunden för de antaganden, som styr
regeringens politik. I statsverkspropositionen finns inga
spår av denna ''utvecklingsoptimism''. Den finns däremot
manifesterad i de viktiga propositionerna om miljö- och
energipolitiken. I den senare talar regeringen om viljan att
hålla låga energipriser för att främja ekonomisk tillväxt. Av
rädsla för att den ekonomiska tillväxten skulle kunna
hämmas innehåller inte miljöpropositionen de väsentliga
förslagen om miljö- och utsläppsskatter, som skulle ha
hjälpt oss att komma tillrätta med många allvarliga
miljöproblem.

Vi vet av erfarenhet att ständigt ökad ekonomisk tillväxt
leder till miljöförstöring, därför att dagens
industrisamhällen oavsett ekonomiskt system arbetar med
linjära industriprocesser. Det går en nära nog rak linje från
gruvan till avfallshögen. Eftersom vi vet att ingenting
försvinner utan att allting sprider sig innebär stora uttag av
naturresurser att vi förgiftar vår omvärld. Inom EG har man
gjort studier av den ekonomiska tillväxtens miljöeffekter.
En av EG kommissionen tillsatt grupp har avgivit en
rapport: Task Force Report on The Environment and The
Internal Market, som visar att ökad ekonomisk tillväxt ökar
miljöfarliga utsläpp.

Oavsett vilken ekonomisk tillväxt som regeringen
arbetar för kommer den att leda till ökade koldioxidutsläpp.
Växthuseffekten kommer att förvärras.

Den ekonomiska tillväxten BNP är ett mått på hur
snabbt vi förpassar material från gruvan till avfallshögen. Ju
högre BNP-ökningstakt i en linjär produktionsprocess,
desto snabbare är ökningen i miljöförstöringen.

Vi ser nu i tillväxtpropositionen att regeringen vill öka
takten i miljöförstöringen. Det finns inga tecken på
besinning -- utom vissa ordalydelser -- som tyder på att den
har tagit till sig det omfattande materialet om
miljöförstöringen och dess orsaker. Tillväxtpropositionen
är med andra ord en bankruttförklaring. Att medvetet styra
i riktning mot mer förgiftning och utarmning av biosfären är
en intellektuell och känslomässig katastrof.

Det normala för allt levande är att använda sig av
kunskaper, ärvda eller förvärvade, för att säkra överlevnad
för framtiden. Regeringen beträder medvetet den motsatta
vägen.

Öland i regeringens förslag och riksdagens beslut

En strypande jordbrukspolitik

Öland är en jordbruksö. Få delar av landet har en så stor
del av befolkningen som är beroende av jordbruk i olika
former. Den i våras beslutade jordbruksreformen har som
mål att minska den odlade arealen med 500 000 hektar.
Jordbruket skall koncentreras till de bördiga slättbygderna
på fastlandet. Moderna miljöstörande odlingsmetoder ges
företräde. Kulturlandskapen, som har formats av
generationers arbete i samklang med de naturliga
förutsättningarna, offras på den kortsiktiga ekonomins
altare. Nålpengar (NOLA) kommer att satsas på att rädda
vissa klenoder i landskapet. Viktiga kulturbygder kommer
att med denna politik att utarmas och växa igen. Det råder
inget tvivel om att Öland kommer att drabbas hårt av den
nya politiken och då kommer dessutom en viktig del av den
attraktionskraft som ön har utövat att försvinna.

Det döende havet, som en gång var fullt av liv

Östersjön dör på grund av utsläpp av kväve och av gifter
från de länder som omger innanhavet. Genomförandet av
planerna på bygget av en bro över Öresund kommer att
förvärra situationen för Östersjön i och med att inflödena av
salt och syrerikt vatten kommer att strypas. Östersjön anses
vara ett av de mest förorenade innanhaven. Med sitt
bräckvatten är det mycket känsligt för störningar.
Östersjöns prekära läge gör det svårt att tro på ett bra fiske
för öländska och andra fiskare i framtiden. Läget blir
ingalunda bättre av att regeringen har lämnat tillstånd till
oljeletning utanför Gotland. Fynd av olja kommer att leda
till att oljan tas upp och kommer att leda till omfattande
skador på havsmiljön och stränderna. Regeringen och
riksdagen har heller velat lyssna på förslag att begränsa
storlekarna på oljetankfartyg och att kräva att de skall ha
dubbla bottnar. Därför finns det betydande risker för
allvarliga oljeutsläpp i samband med olyckor. Ett friskt
Östersjön skulle kunna vara en viktig del i ett utvecklat
näringsliv på Öland.

Regeringen måste ta Östersjöns problem på allvar och
lämna konventionstexter och löften bakom sig och gå till
handling.

Ett antal lämpliga steg för att hjälpa Östersjön är att:

1. Avstå från att bygga bro över Öresund 2.
Stoppa alla regeringstillstånd att leta olja utanför
Gotland 3.
Förbjuda varje form av oljeutvinning på svenskt
vatten i Östersjön 4.
Verka för att inget av länderna runt Östersjön letar
efter eller utvinner olja i Östersjön 5.
Regeringen begränsar storlekarna på de
oljetankfartyg som går på svenskt vatten i Östersjön 6.
Regeringen verkar för att alla länder runt Östersjön
begränsar storlekarna på de oljetankfartyg som går på
Östersjön 7.
Regeringen beslutar att alla oljetankfartyg som går på
svenskt vatten skall ha dubbla bottnar 8.
Regeringen verkar för överenselser att alla
oljetankfartyg på Östersjön skall ha dubbla bottnar 9.
Regeringen beslutar att alla sjögående fartyg på
svenskt vatten endast får använda bunkerolja med låg
svavelhalt 10.
Regeringen verkar för att alla fartyg som går på
Östersjön endast får använda bunkerolja med låg
svavelhalt.

Den ansträngda kommunala ekonomin

Kommunalekonomiskt har och kommer Öland att få det
svårt på grund av det kommunala skattestoppet som
socialdemokrater och folkpartister drev igenom i riksdagen
våren 1990. Samtidigt lägger regering och riksdag på
kommunerna alltfler arbetsuppgifter. Det skedda är ett
allvarligt ingrepp i den kommunala självstyrelsen och står i
strid med grundlagen.

Det går tyvärr att teckna en mycket dyster bild av
Ölands framtid i skenet av de förslag och beslut som
finns.

Av alla de åtgärder som har föreslagits och beslutats kan
vi bara dra den slutsatsen att regeringen aktivt arbetar för
för Öland skall isoleras från fastlandet. Det måste leda till
att ön sakta med säkert kommer att avfolkas eller bli en
förort till Kalmar. Den av regeringen eftersträvade
tillväxten skall enbart komma på fastlandets
befolkningstäta områden.

Har Öland en framtid?

Svaret på denna fråga är och måste entydigt vara ja. Det
är är inte länge sedan regeringen stöttade ett projekt, som
kallades ''Hela Sverige skall leva''. Det förpliktigar,
eftersom Öland är en del av Sverige.

Skapa förutsättningar för utveckling

Jordbruket är och måste vara en av öns grundpelare.
Därför måste jordbrukspolitiken inriktas så att det
fortfarande kan vara så. Miljöpartiet de grönas
jordbrukspolitik leder till att jordbruk på Öland främjas.
Genom att lägga höga avgifter på konstgödsel och kemiska
bekämpningsmedel erhålls pengar till en arealersättning på
i genomsnitt 1 000
kronor per hektar och år.

Ett arealbaserat inkomststöd ger lantbrukarna större
möjligheter att själva välja hur de vill göra förändringar i sin
produktion i samband med den interna avregleringen. Det
kan t.ex. användas för en övergång till ekologiskt lantbruk.
Miljöpartiet föreslår därför ett högre inkomststöd än det
riksdagen beslutade om våren 1990. Stödet bör betalas ut
under en femårsperiod.

Stöd i kronor per år och hektar
Inkomststödet
Arealer i genomsnitt
Summa
1991/92
1 300
1 000
2 300
1992/93
900
1 000
1 900
1993/94
700
1 000
1 700
1994/95
500
1 000
1 500
1995/96
500
1 000
1 500

Eftersom miljöpartiets förslag med miljöavgifter som i
sin helhet återförs till lantbrukarna inte kan vara
genomförda till budgetåret 1991/92 föreslår vi ändå att ett
bidrag betalas ut för mark som inte används för produktion
av prisreglerade grödor under 1991 för att undvika en
kraftig överproduktion. Bidraget bör vara lika stort som
den del av omställningsstödet som avskrivs 1991/92, dvs. 1/5
av det genomsnittliga beloppet per ha 9 000
kr. eller 1 800
kr. Arealersättningen fortsätter bortom de fem åren.

Vi har i Sverige ett besvärande skattesystem som
missgynnar mänskligt arbete och befordrar hög
energianvändning. Det måste ske en skatteväxling så
att skatten på arbete minskar och skatten på energi ökar.
Denna skatteväxling är en väsentlig del av miljöpartiet de
grönas politik. För Ölands del innebär detta att
arbetsgivaravgifterna sänks med 3 %-enheter
från och med 1.1.1992 och med 4 %
enheter från och med 1.1.1993 Det innebär att
lönekostnaderna säntsvarande procenttal för alla som
verkar där, också de inom den offentliga sektorn. På detta
sätt kan verksamheter som kräver mänskligt arbete göras
rejält billigurrensförmågan för det öländska näringslivet
och jordbruket ökar. En aktiv, grön jordbrukspolitik,
kombinerad med sänkta arbetsgivaravgifter, lägger grunden
för ett väl fungerande jordbruk på Öland.

Momsen på basmaten

Miljöpartiet de gröna kräver att momsen på basmat
slopas och att skattebortfallet kompenseras med en höjning
av den allmänna momsen med ca 2 %.

Basmat
som för närvarande bör stödjas med slopad
moms är enligt miljöpartiet de gröna:Mjölkprodukter,
smör, grädde och ost.Produkter av nöt, får och lamm
samt get och vilt.Fisk.Säd och sädesprodukter som
gryn, mjöl, flingor, matbröd, knäckebröd och skorpor.
Potatis och rotfrukter samt grönsaker.Frukt och bär,
svamp och konserver av dessa samt honung.

Till basmat som miljöpartiet de gröna inte vill stödja
räknas ägg, griskött, broiler, socker och margarin samt
smör- och margarinblandningar.

Först när våra krav på djurvänlighet i djurhållningen är
uppfyllda kan undantagen för griskött, ägg och broiler
hävas.

När oljeväxtodlingen har lagts om och användningen av
jordbruksgifter har upphört kan undantaget för margarin
tas bort.

Miljöpartiet de gröna vill dessutom medvetet gynna
jordbruk med nötkreatur framför dem med
svinuppfödning. Nötkreatur passar väl in i de
odlingssystem, som partiet vill att det svenska jordbruket i
stor utsträckning skall anpassas till.

Öland har ett unikt läge i Östersjön. De öländska
jordarna är i god kondition. Vi vet att våra grannländer har
det svårt med stor miljöförödelse och dåligt fungerande
jordbruk. Bristen på ren mat är mycket stor. Det betyder
att ett utvecklat jordbruk på Öland måste ha mycket goda
förutsättningar att leverera rena livsmedel.

Sänkta arbetsgivaravgifter och slopad moms på
basmaten gynnar jordbruket och förädlingsindustrin.

Mörbylånga Sockerbruk

Sockerbruket är av stor betydelse för det öländska
näringslivet. Orsaken till att bruket är hotat ligger i den
jordbrukspolitik som riksdagen fastställde i juni 1990.
Politiken kommer att leda till en nedläggning av mindre
jordbruk och sammanslagningar så att vi får stora
industrijordbruk där all modern odlingsteknik med
kemikalier och annat kommer att användas i stor skala. Vi
kommer att få en marknadsekonomisk kolchosbildning. I
denna omdaning kommer det öländska jordbruket att ta
stryk. Därför vill man inte ha problem med sockerbruken
och vill lägga ner dem på Öland och på Gotland.

Regeringens förslag att lägga ner Mörbylånga
sockerbruk inom två är oacceptabelt.En förändring av detta
slag måste föregås av konsekvensbeskrivningar. De saknas.
Det måste få ta betydligt längre tid så att alternativ kan
utvecklas.

Det måste tillsättas arbetsgrupper saom kan ta fram
förslag till alternativa odlingar och sysslesättningar som
klarar odlingslandskapet om sockerbruket ändå skulle
läggas ner.

Regeringen måste överväga att häva Sockerbolagets
monopol. Det finns all anledning att befara att monopolet
har inneburit att alternativ till sockerbetsodlingen har
bromsats. Liksom verksamheter som är knutna till
förädlingen av sockerbetor.

En fortsatt odling av sockerbetor måste på sikt inriktas
så att odlingen blir ekologiskt acceptabel, dvs med
minskande och till slut upphörande användning av
konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel.

Kulturlandskapet och nedläöggningen av sockerbruket

Vi vill passa på att instämma i skrivelsen 300-6423-90 Na
av 1990-12-14 från statens naturvårdsverk till
jordbruksdepartementet angående konsekvenserna av en
nedläggning av sockerbruken på Gotland och Öland.Här
betonas det nödvändigheten av ordentliga
miljökonsekvensbeskrivningar före beslut.
Naturvårdsverket lyfter särskilt fram konsekvenserna för
odlingslandskapets natur- och kulturmiljövärden. Redan
före beslut om nedläggning av sockerbetsodlingen hotas
kulturlandskapet av den nya jolitiken. Betodlingen har stor
betydelse för relativt många djurhållande gårdar på
Gotland och Öland, antingen genom att även sådana gårdar
odlar betor eller genom att dessa gårdar får tillgång till
relativt billigt och näringsrikt tillskottsfoder från
sockerbruken. Om betesodlingen upphör betyder detta att
ytterligare arealer av bland annat betesmarker inte längre
kommer att hävdas. En sådan utveckling skulle vara mycket
allvarlig för naturvården.

En fortsatt odling av sockerbetor måste på sikt inriktas
så att odlingen blir ekologiskt acceptabel, dvs med
minskande och till slut upphörande användning av
konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel.

Förslaget att sänka arbetsgivaravgifterna med 3
procentenheter från och med 1.1.1992 och med 4
procentenheter från ochmed 1.1.1993 och den av
miljöpartiet de gröna föreslagna inriktningen av
jordbrukspolitiken gynnar odling på Öland och då också
sockerbetsodlingen och förädlingen av sockerbetor.

Turismen

Turismen är en viktig del av den öländska ekonomin och
bör förbli det. Ölands unika natur har så mycket att ge
människor från mindre lyckligt lottade delar av landet.
Bland annat därför vill mljöpartiet de gröna att momsen på
sjö- och landbaserad kollektivtrafik skall slopas och att
turistmomsen skall återgå till den gamla storleken.
Härigenom uppnås stora kostnadssänkningar för turisterna
och lägger vi därtill de sänkta arbetsgivaravgifterna blir
sänkningarna än större. Nedläggningen av sockerbruket i
Mörbylånga kommer att långsiktigt påverka turismen
negativt på grund av den landskapsförstörelse som kommer
att ske.

Industriell utveckling

Den stora snedbelastningen i öns näringsliv kan
kortsiktigt uppfattas som mycket negativ. Samtidigt är läget
så alarmerande att det nu krävs samordnade åtgärder för att
bryta låsningarna. Då framstår dagens problem i stället som
framtidens möjligheter. Samordnade åtgärder innebär att
kommuner måste samarbeta om hur en bra
näringslivsstruktur kan se ut. Göra en gemensam plan och
sedan med tillgängliga medel och resurser verka för att den
kan genomföras. Härigenom skapar man förutsättningar för
en utveckling. Politiker skall inte starta och driva industrier
och verksamheter.

Ytterligare förutsättningar för en god utveckling är att
sätta upp mål för en framtida näringsutveckling. Sådana
viktiga mål är att en framtida näringslivsstruktur klarar de
gränser som naturen sätter för utsläpp och att de
tillverkningar som kommer att finnas är effektiva och klarar
konkurrens med goda varor som i sin tur är miljövänliga i
sin användning.

En viktig utgångspunkt för ett omdaningsarbete kan
naturligtvis det Baltiskt Ekologiskt Utvecklingscentrumet i
Visby vara, som bör kunna påräkna
grundutbildningsplatser inom högskoleutbildningen. Ett
utvecklingscentrum som föreslås i annan motion med
anledning av tillväxtpropositionen.

Skattepolittiken

Andra förutsättningar är en skattepolitik som gynnar
arbete framför energitunghet. Miljöpartiet de grönas politik
med sänkta arbetsgivaravgifter på 3,5 %
från och med 1.1.92 och 4 %
från och med 1.1.93 fyller dessa krav. Sänkningen av
restaurangmomsen och slopandet av momsen på land- och
sjöburen trafik underlättar en god utveckling i länet.

Utred snedfördelad näringslivsstruktur

Den sneda fördelningen inom näringslivet måste
medföra att regeringen tillsätter länsvisa
utvecklingsutredningar för alla län i intimt samarbete med
länsorgan. Därefter måste snabba åtgärder komma, i
huvudsak som generella metoder att stimulera utveckling
och företagande.

Hemställan

Med anledning av det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om betydelsen för Ölands näringar
att arbetgivaravgiften och moms sänks,

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om konsekvensanalyser för natur-
och kulturmiljö för ett eventuellt beslut om nedläggning av
sockerbruket i Mörbylånga;1]

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av att en arbetsgrupp
med statligt stöd för Mörbylånga Sockerbruk och alternativ
odling tillsätts,1]

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av förlängd respittid för
Mörbylånga sockerbruk,1]

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet att slopa monopolet för
Sockerbolaget,1]

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till änna vad
i motionen anförts om att avstå från att bygga bro över
Öresund,2]

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om riskerna med oljeutvinning
utanför Gotlands kust och oljenedsmutsning av Östersjön,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av länsvisa
genomgångar av snedvridningar av näringslivsstrukturer,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av att efter utredningar
snabbt sätta in generella stimulanser för att skapa
möjligheter till en god utveckling.

Stockholm den 6 mars 1991

Carl Frick (mp)

Anna Horn af Rantzien (mp)

Lars Norberg (mp)

Marianne Samuelsson (mp)

Eva Goe s (mp)

1 1990/91:Jo56

2 1990/91:T69