med anledning av prop. 1993/94:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1994/95, m.m (kompletteringsproposition)

Motion 1993/94:Fi44 av Oskar Lindkvist m.fl. (s)

av Oskar Lindkvist m.fl. (s)
Regeringens bygg- och bostadspolitik har misslyckats.
Resultatet har fått katastrofala följder för de boende, för
branschen men också för statsfinanserna.
På två och ett halvt år har den borgerliga
riksdagsmajoriteten sparat totalt 6,4 miljarder kronor
genom neddragningar i räntebidragssystemet.
Vid varje tillfälle som den borgerliga regeringen
föreslagit neddragningar i räntebidragssystemet och andra
åtgärder som ökar boendekostnaderna har
Socialdemokraterna röstat nej. Med en socialdemokratisk
politik hade vi inte haft dagens situation på
bostadsmarknaden, där de senast byggda, ca 15 % 
av hela bostadsbeståndet, ensamma skall bära hela
besparingen.
I den s.k. krisöverenskommelsen hösten 1992
accepterade Socialdemokraterna att även bostadssektorn
skall vara med och sanera statens finanser. Vi accepterade
alltså att bostadssektorn skulle bidra med 3 miljarder
kronor från 1994. Emellertid sa vi också att besparingen
skulle fördelas på hela beståndet och i alla
upplåtelseformer. Efter mycket diskuterande gjorde
regeringen upp med Ny demokrati att 3-
miljardersbesparingen skulle fördelas på åren 1994--1996.
Nu liksom i motioner hösten 1993 och januari 1994 anser
Socialdemokraterna att bostadssektorn ska vara med och
sanera statens finanser. Men det är inte rätt tillfälle att
belasta boendesektorn ytterligare. Fastighetsmarknaden tål
inte ytterligare påfrestningar. Att hushållen inte klarar
ökade boendekostnader framstår tydligt av regeringens
egen redovisning att bostadsbidragen har ökat med drygt 1 500 
miljoner kronor mer än beräknat. Därför föreslår
Socialdemokraterna att besparingen skall skjutas på
framtiden och när den är möjlig att ta ut, skall den belasta
samtliga 4 miljoner bostäder.
Det är naturligtvis inte enbart de boende som drabbas av
regeringens bostadspolitiska misslyckande. Den minskade
bostadsefterfrågan har lett till att byggbranschen förlorat
sin roll som en effektiv motor i ekonomin. Inte bara
bostadsbyggandet utan också allt annat byggande har
minskat. I budgetpropositionen i januari angavs att de
totala bygginvesteringarna skulle minska med 10,5 %. 
Beträffande nyoch ombyggnad av bostäder
uppskattades raset till hela 49,5 %. 
I kompletteringspropositionen sägs ''trots den
kraftiga expansionen i näringslivet väntas de totala
bruttoinvesteringarna minska med ca 3 % 
i år på grund av den fortsatta nedgången i
bostadsinvesteringarna''. Regeringen har alltså
uppmärksammat katastrofkursen -- men agerar inte.
Trots regeringens passivitet har åtgärder vidtagits för att
lindra effekterna av den förda politiken. Det gäller de båda
ROT-program som riksdagen beslutat om våren 1993
respektive våren 1994. ROT-programmen har kommit till
stånd på initiativ av riksdagens s-ledamöter och med stöd av
en bred riksdagsmajoritet. Regeringen har alltså ingen del
i tillkomsten av dessa program. I en situation där den
samfällda bedömningen från en hel bransch är att
stimulansåtgärder måste sättas in har alltså regeringen valt
att i stället gå den motsatta vägen. När det gäller 1994 års
ROT-program har regeringen dessutom utnyttjat sitt
bemyndigande att utforma programmet till att göra det så
gott som verkningslöst.
Den enda rimliga slutsats som kan dras av den av
regeringen beslutade ordningen är att den är avsedd att
förhindra att ROT-åtgärder kommer till stånd. Genom sitt
agerande försöker regeringen endast skapa en bild av att
åtgärder vidtas.
Även om riksdagen har beslutat om två ROT-program
är detta inte tillräckligt. Kravet på ytterligare insatser för att
stimulera byggverksamheten står därför kvar. Inte minst
gäller detta sett i ett något mera långsiktigt perspektiv. Vad
som nu erfordras är därför åtgärder som bidrar till att skapa
kontinuitet och stabilitet i byggverksamheten. Det gäller
sålunda att överbrygga både dagens akuta svårighet och de
problem som kan förutses för de närmaste åren.
Socialdemokraterna presenterade i motion
1993/94:Bo232 åtgärder som till övervägande delen består
av insatser inom ROT-sektorn men också stimulans för en
välbehövlig nyproduktion. Tillsammans med övriga
socialdemokratiska förslag finns åtgärder som skulle kunna
skapa 90 000 
nya jobb och som skulle kunna sätta 30 000 
personer till i skolbänken. Åtgärderna går ut på att
investera i utbildning, industri, miljö, kommunikation samt
social och kulturell välfärd.
Vi socialdemokrater återupprepar våra förslag som på
ett konkret sätt skulle kunna ta Sverige ut ur krisen.
Nyproduktion
Trots att det för närvarande finns drygt 55 000 
tomma lägenheter i landet, står 175 000 
människor i bostadskö. Reellt påbörjades ca 19 000 
lägenheter under 1993, vilket är det lägsta sedan
1941 då ca 17 000 
lägenheter igångsattes. Första kvartalet 1994
påbörjades endast 1 500 
lägenheter. Samstämmiga bedömningar tror att
bostadsbyggandet under flera år framåt kommer att bli
betydligt lägre än det faktiska behovet, som av Boverket
bedöms till 25 000--30 000 
lägenheter om året.
För att öka volymen i nyproduktionen föreslår vi att ett
temporärt investeringsbidrag på 10 % 
av bidragsunderlaget införs. Vi bedömer att insatsen
skulle öka nyproduktionen med 5 000 
lägenheter och ge ett investeringstillskott på ca 4
miljarder kronor. Stödet bör utges till projekt vars ansökan
inkommit efter 1 juli 1994 och arbetena skall sättas igång
senast 30 juni 1995. Stödet utbetalas i efterhand.
Ombyggnader av bostäder
Ombyggnader av flerbostadshus har fallit från ca 45 000 
lägenheter 1992 till ca 25 000 
under 1993. Vad som krävs för att snabbt vända
utvecklingen är riktade åtgärder till de fastigheter som är i
behov av upprustning.
Vi socialdemokrater anser att det är en av 1990-talets
utmaningar att genomföra ett nationellt handlingsprogram
för upprustning av lägenheter och bostadsområden.
Handlingsprogrammet bör omfatta både ombyggnader av
lägenheter och upprustning av den yttre miljön i anslutning
till bostadsområdena.
Utöver behov av ombyggnadsinvesteringar på grund av
förslitning och åldrande finns också behov av att sanera hus
som innehåller olämpligt material och som åstadkommer
onödigt lidande hos de boende. Enligt en undersökning från
Yrkesmedicinska kliniken i Örebro bor 900 000 
människor i hus som påverkar deras hälsa. Det
skulle kosta 17 miljarder kronor att sanera alla dessa
fastigheter.
Vi avser att återkomma med en mer detaljerad plan för
ett nationellt handlingsprogram för ombyggnader. Redan
nu bör dock beslut tas om stimulanser så att ombyggnader
kan påbörjas under 1994. Vi anser att det behövs ett
ombyggnadsprogram för 100 000 
lägenheter under två år.
Vi anser att staten bör stimulera
ombyggnadsverksamheten av bostäder i flerfamiljshus med
ett stöd som kan utformas antingen som en subvention av
lönekostnaderna (den s.k. 1 000- 
kronan) eller som ett direkt investeringsbidrag. Vi
räknar med att stödet bör motsvara omkring 20 % 
av godkänd produktionskostnad. Med den beräknade
investeringsvolymen kommer det att kosta staten omkring
2 200 
miljoner kronor. Vår bedömning är att 25 000--35 000 
fler lägenheter kommer att byggas om och att det
kommer att ge närmare 17 000 
arbetstillfällen. Det betyder att intäkterna av ökade
inkomstskatter, moms och företagsskatter samt minskade
arbetslöshetsersättningar förbättrar statsbudgeten i
betydligt större utsträckning.
Vi föreslår att medlen tillförs regeringen på ett särskilt
anslag och att regeringen i samråd med Boverket och
Arbetsmarknadsstyrelsen utformar stödet som ett
komplement till övriga stödformer för att skapa ytterligare
ombyggnadsprojekt. En utgångspunkt är att medlen skall
användas för att snabbt få igång projekt. Stödformen bör
därför gälla ansökningar som inkommit efter 1 juli 1994 och
som påbörjats senast 30 juni 1995.
Boende för äldre
Nästan en femtedel av landets invånare är 65 år och
äldre. 95 % 
av dessa bor i egna lägenheter. Fram till sekelskiftet
kommer antalet ålderspensionärer i stort sett att vara
oförändrat. Dock ökar antalet personer som är 80 år och
äldre.
En av 1990-talets stora bostadsutmaningar blir därför att
klara de äldres behov av ett mer anpassat boende. Också ur
den aspekten är en hög nyproduktion nödvändig samtidigt
med att de bostäder som byggs blir tillgängliga för
rörelsehindrade. Äldre och handikappade skall i största
utsträckning kunna bo kvar i sin invanda bostad eller sitt
bostadsområde.
Men det behövs också en kraftig utbyggnad av särskilt
anpassat boende för de äldre. Bedömningen pekar mot att
det fram till år 2000 behövs ett tillskott på uppemot 100 000 
bostäder med god tillgänglighet och med möjligheter
till omfattande service och vård av äldre människor.
Boverket har vidare pekat på behov av 25 000 
gruppbostäder under samma period.
Dagens höga arbetslöshet inom byggsektorn bör
utnyttjas för att få till stånd välbehövliga anpassade
bostäder för våra äldre. Därför föreslår vi att stödformen
Särskilt ombyggnadsbidrag för äldrebostäder förlängs
ytterligare ett budgetår och anvisar för budgetåret 1994/95
200 miljoner kronor. Vi anser att både behovet av fler
äldrebostäder och ökad sysselsättning är så överhängande
att vi är öppna för att stödet till enskilda projekt får en
annan utformning. Det primära är att antalet äldrebostäder
och därmed investeringsvolymen ökar, vilket bör kunna
resultera i ca 2 250 
nya arbetstillfällen.
Öka tillgängligheten för handikappade
Det finns många offentliga lokaler som inte är
tillgängliga för rörelsehindrade personer. Den avreglering
av byggregler som pågår innebär dessutom att problemen
kan växa i nybyggda bostäder och lokaler.
För att åtgärda de brister som finns beträffande
handikappanpassning anser vi att det bör utgå ett särskilt
bidrag på 30 % 
för sådana investeringar. Vi avsätter 100 miljoner
kronor i nästa års budget för ändamålet. Det bör resultera
i förbättringsåtgärder på minst 300 miljoner kronor och leda
till 750 nya arbetstillfällen.
Samlingslokaler
En levande demokrati och människors behov av social
gemenskap kräver tillgång till samlingslokaler. Boverket
har en lång kö av ansökningar om bidrag till allmänna
samlingslokaler, som är färdiga att sättas igång så snart
medel finns tillgängliga. Det skulle ge ett värdefullt tillskott
för byggsysselsättningen i hela landet, samtidigt som
träffpunkter för människor kommer till stånd.
Vi föreslår att ramen för anslaget icke-statliga
kulturlokaler ökas med 75 miljoner kronor samt att ramen
för anslaget till allmänna samlingslokaler ökas med 50
miljoner kronor för budgetåret 1994/95.
Konstnärlig utsmyckning
Bidragen till konstnärlig utsmyckning har haft stor
betydelse när det gällt att utrusta bostadsområdena med
kvalitetskonst, samtidigt som det skapat arbetstillfällen för
konstnärer. För oss socialdemokrater betyder en god bostad
också att miljön runt och mellan husen är ändamålsenlig,
och vacker med möjlighet till upplevelser. Vi föreslår att
bidragsramen räknas upp med 10 miljoner kronor.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen beslutar att tidigare beslutade
besparingar på bostadssektorn skjuts upp tills
fastighetsmarknaden har stabiliserats samt uttalar att när
besparingen genomförs så skall den ske på hela
bostadsbeståndet och i alla upplåtelseformer,
2. att riksdagen beslutar att införa ett särskilt
investeringsbidrag för budgetåret 1994/95 i syfte att
stimulera nyproduktionen och att investeringsbidraget skall
utgå med 10
% av investeringens bidragsunderlag,
3. att riksdagen beslutar om ett särskilt
investeringsbidrag på 2
200 miljoner kronor för budgetåret 1994/95 i syfte att
stimulera ombyggnader av bostäder i flerfamiljshus,
4. att riksdagen beslutar att stödformen Särskilt
ombyggnadsbidrag för äldrebostäder för budgetåret
1994/95 tillförs 200 miljoner kronor,
5. att riksdagen beslutar att för budgetåret 1994/95
bevilja Boverket ett engångsanslag på 100 miljoner kronor
för bidrag till handikappinvesteringar i offentliga lokaler,
6. att riksdagen beslutar att utöka beslutsramen för
anslaget Stöd till icke-statliga kulturlokaler med 75 miljoner
kronor,
7. att riksdagen beslutar att utöka beslutsramen för
anslaget Bidrag till allmänna samlingslokaler med 50
miljoner kronor,
8. att riksdagen beslutar att utöka beslutsramen för
anslaget Bidrag till konstnärlig utsmyckning i
bostadsområden med 10 miljoner kronor.

Stockholm den 10 maj 1994

Oskar Lindkvist (s)

Magnus Persson (s)

Lennart Nilsson (s)

Sören Lekberg (s)

Rune Evensson (s)

Britta Sundin (s)

Marianne Carlström (s)

Lars Stjernkvist (s)

Björn Ericson (s)

Berit Oscarsson (s)

Nils T Svensson (s)

Mats Lindberg (s)

Sinnikka Bohlin (s)

Ingvar Johnsson(s)
Motionskategori: - Tilldelat: Finansutskottet

Händelser

Inlämning: 1994-05-10 Bordläggning: 1994-05-16 Hänvisning: 1994-05-17
Yrkanden (16)