med anledning av prop. 1993/94:250 Reformering av det allmänna pensionssystemet

Motion 1993/94:Sf55 av Claus Zaar (nyd)

Sverige är i en akut kris med finansiell obalans och hög
arbetslöshet. Det är anmärkningsvärt att regeringen med
stöd från socialdemokraterna lägger fram ett
pensionsförslag som baserar sig på politiska
önsketänkanden och saknar en stabil finansiering. Den låga
tillväxt som kan förväntas i den totala svenska ekonomin
uppfyller inte de tillväxtprognoser som förslaget baserar sin
ekonomi på.

Sverige har en strukturell arbetslöshet som är mycket
svår att nedbringa till rimlig nivå på kort sikt. Regeringen
har använt traditionell och dyr sysselsättningspolitik för att
de arbetslösas situation inte skall ge upphov till alltför
starka protester. Problemet är att den sysselsättningspolitik
som bedrivs tillsammans med en felaktig invandringspolitik
urholkar statens finanser och skjuter nödvändiga analyser
på framtida beslutsfattare. Permanenta uppehållstillstånd
för 80 000 flyktingar motsvarar ett års tidigare
pensionsålder vid fortsatt hög arbetslöshet. På kort sikt har
Sverige arbeten för 35 årskullar, om vi skall uppnå låg
arbetslöshet. Det innbär att ett frivillig grundpension bör
utgå från 55 års ålder.

En grundpension från 55 år kan finansieras genom att
livsarbetstiden blir kortare och ungdomsarbetslösheten
minskas samtidigt som förmånliga ersättningar kopplas bort
från 55 år och uppåt. Om alternativa
arbetsmarknadskostnader inräknas ger en grundpension
besparingar på 10 miljarder kronor om 100 000 medborgare
väljer att pensionera sig tidigt.

En senareläggning av pensionsåldern innebär motsatsen
för samhällsekonomin. Till sommaren går 130 000
ungdomar ut och söker arbeten. På kort sikt kan endast
arbetsmarknaden öppnas tillräckligt för de yngre
generationerna genom att de äldre lämnar plats för
ungdomarna. En grundpension från 55 år kan med fördel
kombineras med en väncheck för att den som frivilligt
pensionerar sig skall ha möjlighet att utföra en väntjänst åt
såväl yngre som äldre medborgare inom t.ex. vård- och
omsorgssektorn.

Den faktiska pensionsåldern är 1994 under 60 år, och att
då med nuvarande arbetsmarknadsläge föreslå en höjning
av pensionsåldern förvärrar Sveriges finanser ytterligare.

I propositionen anges att reformen skall skapa ett mer
robust pensionssystem och att en koppling mellan avgift och
förmån införs. Det är goda grundförslag men de behöver
kompletteras med att pensionsförslaget måste anpassas till
arbetsmarknadsläget genom möjlighet till en frivillig
grundpension från 55 års ålder.

För att ge incitament till att delta i arbetlivet bör endast
lönearbete och några få undantag vara pensionsgrundande.
Beträffande pensionsrätt för studier bör längre studier
premieras upptill 6 år och karensvillkor tillämpas så att de
två första åren är karenstid.

Pensionsrätt för barnår bör maximeras till en
normalfamiljs behov.

Pensionsrätt för förtidspensionärer bör givetvis inte
grundas på fiktiva inkomster utan förslagsvis 50 % av
genomsnittsinkomsten i Sverige.

Reglerna för uttag skall göras mer flexibla och
konjunkturanpassade och uttag av grundpension medges
från tidigast 55 års ålder.

Ålderspension från premiereservsystemet skall kunna
medges från 55 års ålder.

Förtidspensionens beviljningsregler bör anpassas till en
frivillig pensionsålder från 55 års ålder.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om införande av en frivillig
grundpension från 55 års ålder,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att grundpensionen kan
kombineras med en väncheck,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om pensionsrätt för studier,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att pensionsrätt för barnår
maximeras till en normalfamiljs behov,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om pensionsrätt för
förtidspensionärer,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att reglerna för pensionsuttag
skall göras mer flexibla och arbetsmarknadsanpassade,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att ålderspension från
premiereservsystemet skall kunna medges från 55 års ålder,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att reglerna för förtidspensionens
beviljande bör anpassas till en frivillig pensionsålder från 55
års ålder.

Stockholm den 17 maj 1994

Claus Zaar (nyd)