med anledning av prop. 1995/96:208 Underhållsstöd till barn till särlevande föräldrar, m.m.

Motion 1995/96:Sf28 av Rose-Marie Frebran (kd)

Propositionen

I propositionen lämnas förslag till ett nytt samhällsstöd,
kallat underhållsstöd, som skall ersätta det nuvarande
bidragsförskottet och det särskilda bidraget till vissa
adoptivbarn. Underhållsstödet skall enligt förslaget lämnas
med 1 173 kronor per månad till barn vars föräldrar inte bor
tillsammans. Underhållsstöd skall lämnas både när barnet bor
hos endast en av föräldrarna och när barnet bor växelvis hos
båda föräldrarna. I det senare fallet skall underhållsstöd
lämnas som ett utfyllnadsbidrag som bestäms med hänsyn till
att båda föräldrarna bidrar till barnets försörjning genom att
ha barnet hos sig. Dessutom föreslås att den förälder som
barnet inte bor tillsammans med skall vara skyldig att
återbetala hela eller viss del av underhållsstödet till staten.
Återbetalningsbeloppet beräknas som en viss procent av den
återbetalningsskyldiga förälderns inkomst.

Den nya lagstiftningen om underhållsstöd föreslås träda i kraft den 1
december 1996 och tillämpas första gången i fråga om underhållsstöd som
avser tiden efter den 31 januari 1997.

Den föregående
promemorian

En arbetsgrupp inom Socialdepartementet lämnade i en
promemoria (Ds 1996:2) förslag till hur reglerna för
samhällsstöd till barn som inte bor tillsammans med båda
sina föräldrar kan ändras så att de negativa verkningarna av
samordningen mellan reglerna om underhållsbidrag och
reglerna för bidragsförskott så långt möjligt elimineras,
samtidigt som en besparing uppnås. Samtliga riksdagspartier
har i ett tidigt stadium deltagit i samråd om förslaget.
Kristdemokraterna uttalade då stöd för grundprinciperna i
förslaget.

Propositionens förslag överensstämmer i stora delar med förslaget i
departementspromemorian. Kristdemokraterna stöder förslaget utom på en
punkt.

Kristdemokraternas
ställningstaganden

Vårdnadshavarnas ekonomi

Samtidigt som återbetalningsskyldigheten skärps för de
underhållsskyldiga kommer dock statligt stöd att utbetalas
till vårdnadshavaren oberoende av dennes ekonomiska
omständigheter enligt den föreslagna modellen.
Riksrevisionsverkets (RRV) urvalsbearbetningar visar att
vårdnadshavare i de högre inkomstskikten ofta har en f d
partner (underhållsskyldig) med betydligt lägre inkomster.
RRV gör bedömningen att det statliga stödet inte kommer att
bli obetydligt till barn vars vårdnadshavare har en
ekonomisk standard som gör det möjligt att ensam, eller
tillsammans med den underhållsskyldige, försörja barnet.

I nuvarande statsfinansiella läge, med besparingar inom snart sagt varje
område i välfärdssystemen, är det stötande att statligt stöd skall komma
vårdnadshavare i de högsta inkomstskikten till del. En sådan ordning riskerar
att undergräva legitimiteten i systemet. I de fall då den underhållsskyldiges
återbetalningsskyldighet inte är lika stor som underhållsstödet bör därför
inkomstprövning ske. Regeringen bör således återkomma med förslag till en
modell som även beaktar vårdnadshavarens ekonomi. Detta bör ges
regeringen till känna. En sådan modell måste utformas så att marginaleffekter
minimeras och så att administrationskostnaderna inte ökar.

Resekostnader

Om barnet och den förälder som barnet skall umgås med är
bosatta på skilda orter uppkommer kostnader för resor m.m. i
samband med umgänget. Regeringen tar inte upp denna fråga
i propositionen, utan hänvisar enbart till att den kommer att
tas upp i annat sammanhang. Det är en brist att regeringen
inte anger i vilket sammanhang och med vilket tidsperspektiv
den ämnar ta upp denna fråga. Kristdemokraterna vill
understryka vikten av att detta sker snarast möjligt. En
möjlig konsekvens av den skärpta återbetalningsskyldigheten
som måste motverkas är minskad möjlighet att utnyttja
umgängesrätten p.g.a. höga resekostnader.

Barnets ålder

Ett par av remissvaren på promemorians förslag för fram
tanken att underhållsstödet bör relateras till barnets ålder.
Synpunkten är relevant av två skäl. För det första torde det
vara ett faktum att omkostnaderna för ett tonårsbarn är högre
än för ett yngre barn. För det andra minskar det offentligas
allmänna stöd när barnet går ur grundskolan. Då försvinner
nämligen tre av tolv barnbidrag. Med en
arbetsmarknadssituation som ger få 16- till 18-åringar
möjlighet att få arbete på kvällar, helger och lov kan
situationen för många ensamföräldrar med tonårsbarn vara
mycket pressad. Regeringen bör därför noga följa och
uppmärksamma denna grupp och överväga justeringar i
stödsystemet. Detta bör ges regeringen till känna.

Uppföljning av förslagets effekter

Regeringen konstaterar i propositionen att det inte går att
göra någon bedömning av vilka konsekvenser de nya
reglerna för underhållsstöd får för de återbetalningsskyldiga
föräldrarna utan att göra beräkningar i ett representativt och
tillräckligt stort urval av verkliga fall. Någon sådan
jämförelse har regeringen inte låtit göra. Detta är en stor brist
i förslaget. Det kan inte nog betonas hur viktigt det är att
regeringen infriar löftet att noga följa upp frågan om hur de
återbetalningsskyldiga föräldrarnas ekonomiska situation
påverkas av de nya reglerna.

Arbetsgruppen på Socialdepartementet angav som ett av målen för ett nytt
system att det skulle innebära en genomsnittlig reducering av återbetal-
ningsskyldigheten för bidragsskyldiga med de lägsta inkomsterna medan de
med högre inkomster får de största genomsnittliga ökningarna. Kristdemokra-
terna anser att det är ett fördelningspolitiskt rimligt mål. RRVs bedömning av
promemorians förslag är att målet inte uppfylls. Propositionens förslag är
något modifierat, men inte på ett sådant sätt att det bidrar till större
måluppfyllelse i detta avseende. Regeringen bör därför speciellt beakta de
fördelningspolitiska effekterna vid uppföljningen av de nya reglernas
konsekvenser. Grundavdraget på bruttoinkomsten samt procentsatserna som
reglerar betalningsskyldigheten kan behöva justeras efter en utvärdering.

Underhållsstöd handlar om kronor och ören, men det är också av stor vikt
att stödets utformning inte motverkar utan bidrar till att nära och goda
relationer mellan barnet och dess båda föräldrar kan upprätthållas. Även ur
denna aspekt bör regeringen följa upp vilka konsekvenser de nya reglerna får.
Detta bör ges regeringen till känna.

Hemställan

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till underhållsstöd som
beaktar vårdnadshavarens ekonomi,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om kostnader för resor m.m. i samband med
umgänget,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om ensamföräldrar med tonårsbarn,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att följa upp hur de nya reglerna påverkar
möjligheten till nära och goda relationer mellan barnet och dess båda
föräldrar.

Stockholm den 12 juni 1996

Rose-Marie Frebran (kds)

Ulf Björklund (kds)

Dan Ericsson (kds)

Holger Gustafsson (kds)

Göran Hägglund (kds)

Mats Odell (kds)

Michael Stjernström (kds)