med anledning av prop. 1995/96:218 Ändringar i postlagen (1993:1684) m.m.

Motion 1995/96:T62 av Karl-Erik Persson (v)

av Karl-Erik Persson (v)
Postbranschen genomgår en stor och snabb omvälvning som
har sin grund i den tekniska utvecklingen. Ett allt flitigare
användande av modern elektronik innebär nya och moderna
sätt att förmedla information. Posten är i högsta grad redan
en del av IT-samhället och gränserna gentemot en annan
marknad i stark utveckling - telemarknaden - blir allt
otydligare.
Det är därför en smula förvånande att man i den översyn av postlagen som
nu görs i så hög grad utgår från en syn som baserar sig på en mycket
traditionell postverksamhet. Vi menar att den nya lagen bör omspänna inte
bara fysisk förmedling av försändelser och meddelanden utan även
elektronisk meddelandeförmedling. På den svenska postmarknaden, som är
en av de mest avreglerade postmarknaderna, kommer den framtida kon-
kurrensen främst från de nya kommunikationsformerna. Aktörer på denna
marknad kommer att vara såväl post- som teleföretag. Utvecklingen rusar
iväg och postverksamheten måste få en avgränsning och definition som inte
enbart bygger på dagens situation eller låser fast anpassningen till en fortsatt
teknikutveckling.
Propositionen noterar i och för sig den tekniska utvecklingens
konsekvenser men konstaterar att under överskådlig tid kommer behov att
finnas av fysisk förmedling av brev och paket. Med tanke på det höga tempot
i utvecklingen kan man ifrågasätta rimligheten i vissa skrivningar i
postlagsförslaget, t.ex. att avtalet mellan regeringen och Posten AB föreslås
att löpa i femårsperioder. Fem år är en lång tid i dessa sammanhang.
Övergången från
anmälningsplikt till tillstånd
och koncessionsavgifter
Vi stöder förslaget att införa en tillståndsplikt för bedrivande
av postverksamhet istället för den tidigare förekommande
mildare anmälningsplikten. Kvalitetsgranskning i förväg av
företag som vill bedriva en verksamhet förutsätter stort
förtroende från kunder och statsmakter.
Posten AB kommer under överskådlig framtid att vara den enda operatör
som har rimliga möjligheter att klara en rikstäckande verksamhet. För att den
grundläggande postservicen skall kunna upprätthållas är det viktigt att inte
andra operatörer med mer begränsad verksamhet kan urholka Postens
ekonomiska förutsättningar för detta genom att enbart bedriva avgränsad
verksamhet där lönsamheten är störst.
Vi ser det som nödvändigt och bra med det föreslagna skyddssystemet
(koncessions-avgiften) om situationen skulle uppstå att så stora andelar tas av
andra operatörer på postmarknaden att den grundläggande servicen inte kan
upprätthållas. Den upphandling som då måste ske skall finansieras solidariskt
av hela branschen. Detta innebär enligt vår uppfattning en konkurrens på mer
jämlika villkor.
Upphandling av
grundläggande postservice
Kostnaderna för den grundläggande postservicen är svåra att
beräkna och det finns inte någon vedertagen metod för detta.
Posten AB har speciella svårigheter att beräkna sina
kostnader för den grundläggande postservicen. Detta
beroende på det rikstäckande nätet som ger stordriftsfördelar
vilka måste läggas till kostnaden för grundpostservicen för
att få en rättvisande bild. Det kan även medföra svårigheter
att fastställa en rimlig koncessionsavgift som marknadens
operatörer och Post- och telestyrelsen är överens om. Vi vill
understryka att det är angeläget att konstruera en metod för
kostnadsberäkning av grundläggande postservice som är
allmänt accepterad av aktörer och myndigheter på
postmarknaden.
Begreppet grundläggande postservice utökas enligt förslaget till att omfatta
även försändelser upp till 20 kg, vilket vi anser är bra. Det ger kunderna en
större trygghet och ger en tydlig signal åt postoperatörerna. Vi förutsätter att
tillståndsplikten och koncessionsavgiften vid förekommande fall även
omfattar kurir- och expressbudsföretag. Detsamma måste gälla företag som
distribuerar tidningar tillsammans med adresserade försändelser. Vi
förutsätter och har som mål att servicen i glesbygden inte försämras.
Riksdagen bör uttala detta.
Grundläggande kassaservice
För att upprätthålla en rikstäckande kassaservice till
enhetliga priser upphandlar Post- och telestyrelsen denna av
Posten AB som förbinder sig att mot kostnadsbaserad
ersättning tillhandahålla kassaservice. Vi ser stora
svårigheter att hitta former för en upphandling, utan föreslår
istället att Posten och staten förhandlar om ersättningens
storlek. Om en upphandlingsmodell väljs vill vi understryka
att upphandlingen måste vara rikstäckande samt innebära full
kostnadstäckning.
Utvecklingen på den nationella finansiella marknaden tyder på att bankerna
kommer att reducera sina kontorsnät bl.a. som följd av allt flitigare
användning av elektroniska tjänster. Ur ett nationellt perspektiv är ett
rikstäckande kassanät en viktig tillgång för infrastrukturen. Därför är det
viktigt att Posten AB ges förutsättningar att behålla sitt kassanät. Ett sätt
att
lösa denna fråga kan vara att ålägga aktörerna på den finansiella marknaden
ett krav att vara med och finansiera grundläggande kassaservice i hela landet.
De förändringar i postlagen som föreslås tillgodoser inte de synskadades
behov av en lag som garanterar post- och kassaservice. I dag är
tillgängligheten av post- och kassaservice ojämn för dem som är synskadade.
De synskadade skall ha garanti för att kassaservicen skall vara tillgänglig
och användbar. I dag fungerar detta på ett godtyckligt och ojämnt sätt. Det
gäller i alla geografiska områden, men tenderar till att vara något värre i
större orter.
Post- och telestyrelsens roll
Vi noterar med tillfredsställelse ett visst förtydligande av
rollfördelningen mellan Post- och telestyrelsen och
Konkurrensverket. Vi menar dock att deras roller ytterligare
bör förtydligas. Post- och telestyrelsens uppgift skall vara att
följa utvecklingen på postområdet, bevaka att postservicen
fyller samhällets behov, meddela tillstånd och sluta avtal.
Konkurrensövervakning och andra åtgärder för att främja
konkurrensen på postområdet är Konkurrensverkets uppgift.
Posten AB:s
huvudinriktning
Det förslag till huvudinriktning för Posten AB som
utredningen föreslår och som innebär att Posten skall erbjuda
rikstäckande post- och kassaservice är bra, men alltför
begränsande. Ett modernt postföretag måste ges möjligheten
att följa kunderna såväl inom som utom landet. Därför bör
Posten ges möjlighet att bedriva verksamhet utanför landets
gränser och då företrädesvis i Europa. Posten i Sverige måste
följa den internationella utvecklingen och i detta ligger ett
behov av att investera i internationella nätverk och allianser.
Det är också viktigt för posten att i vissa situationer ha
möjlighet att gå i ett delägarskap med andra postoperatörer
både i och utanför landet.
Posten AB:s bolagsordning medger en verksamhet av kassaservice,
betalningsförmedling och vissa värdepapperstjänster, men hindrar bolaget att
bedriva fullskalig bankverksamhet. Postnätet och betalningsförmedlingsnätet
hör nära samman och enligt vår uppfattning är det viktigt att inte Posten som
företag begränsas alltför mycket i sin utveckling.
Statsmakternas styrning av
Posten AB
Enligt utredningen skall regeringen som ägare av Posten AB
sätta upp tydliga mål och riktlinjer för verksamheten.
Ägarens, styrelsens och verkställande ledningens roller samt
fördelningen av ansvar och befogenheter skall klarläggas. Vi
vill kraftigt understryka detta behov av tydlighet. Detta
beroende på Postens karaktär som företag som måste
kombinera krav på samhällsnytta med stort krav på
lönsamhet. Dessutom är Posten utsatt för stark konkurrens
samtidigt som man är en dominerande aktör på många
marknader.
I proposition 1995/96:218 om ändringar i postlagen beskrivs att de
ekonomiska krav ägaren ställer på Posten skall möjliggöra en stabil
ekonomisk utveckling av verksamheten och tillgodose stabil ekonomisk
kapitalavkastning och förmögenhetstillväxt. De ekonomiska kraven skall
fastställas efter samråd med styrelse och ledning. Det menas att bl.a. följande
finansiella faktorer bör ingå:
- Finansiell risk, t ex soliditet och räntetäckningsgrad.
- Lönsamhet, avkastning på eget och sysselsatt kapital.
- Utdelning på det kapital ägaren binder i verksamheten.
Det påpekas vidare att en av utgångspunkterna för staten som
ägare är att erhålla avkastning på det egna kapitalet.
Regeringen gör bedömningen att postkoncernens finansiella
styrka måste utvecklas gynnsamt innan någon utdelning kan
göras till ägaren. Företagets mål skall anses vara att skapa en
långsiktig tillväxt av det egna kapitalet samt att nå en
soliditet som medger utdelning.
En viktig omständighet som bidragit till att postkoncernen ännu inte nått
önskat soliditetsmål är att det gjordes felaktiga bedömningar av postens
bolagisering. Den nivå på soliditeten som ansågs rimlig vid postkoncernens
bolagisering fastställdes till 15 %. Verkligt utfall blev 4,5 % per 1994-12-31.
Den låga soliditetsnivån beräknas bl.a. bero på att kapitalvärdet av
postverkets pensionsåtagande om drygt 7 miljarder kronor bokfördes i sam-
band med bolagiseringen.
Den skuld som dessa 7 miljarder kronor utgör till personalen för
kommande pensioner måste därför anses som en skuld som ägaren, staten,
måste känna största ansvar för. Mot bakgrund av detta bör riksdagen besluta
att ge regeringen i uppdrag att i avtal med Posten AB och i direktiv till
bolagsstämma beakta den skuld som Posten AB har, i form av personalens
pensionskrav, i kommande avkastningskrav.

Hemställan

Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att servicen i glesbygden inte får försämras,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att Posten skall ges möjligheter att arbeta
internationellt,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om de synskadades problem,
4. att riksdagen hos regeringen begär en utredning av Postens
möjligheter att bedriva bankverksamhet,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att Posten kan vara delägare i andra postbanker i
andra länder,
6. att riksdagen begär att regeringen i avtal med Posten AB och i
direktiv till bolagsstämma beaktar den skuld som Posten AB har, i
form av personalens pensionskrav, i kommande avkastningskrav.

Stockholm den 12 juni 1996
Karl-Erik Persson (v)

Lennart Beijer (v)

Owe Hellberg (v)

Jan Jennehag (v)

Lennart Gustavsson (v)

Hanna Zetterberg (v)
Motionskategori: - Tilldelat: Trafikutskottet

Händelser

Inlämning: 1996-06-12 Bordläggning: 1996-06-13 Hänvisning: 1996-06-19
Yrkanden (12)