Till innehåll på sidan

med anledning av prop. 1995/96:225 Marknadsföring av kristallglas

Motion 1995/96:L41 av Yvonne Ruwaida (mp)

Ärendet är avslutat

Motionskategori
-
Motionsgrund
Proposition 1995/96:225
Tilldelat
Lagutskottet

Händelser

Inlämning
1996-06-12
Bordläggning
1996-06-13
Hänvisning
1996-06-19

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

I propositionen föreslås att rådets direktiv om tillnärmning av
medlemsstaternas lagstiftning om kristallglas införlivas med
svensk rätt. Direktivet, som tillkom 1969, är i flera
avseenden omodernt och motverkar direkt riksdagens
miljömål att avveckla användningen av bly.
Tungmetallen bly och blyföreningar är giftiga och barn är speciellt
känsliga. Blyad bensin har länge varit den största utsläppskällan, men är i
princip förbjuden sedan 1995. Bly och blyföreningar ingick i det s.k.
begränsningsuppdraget från Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen i
början av 90-talet. I motion 1993/94:Jo46 av Margareta Winberg m.fl. (s)
konstaterar Socialdemokraterna att "bly är en metall och kan inte sönderdelas
och borde därför förbjudas överallt där alternativ finns eller där produkten är
onödig".
Att Sverige nu tvingas införliva kristallglasdirektivet i svensk rätt är
definitivt ett steg i fel riktning.
Kristalldirektivet anger att bl.a. blyinnehållet i glaset avgör om det får
kallas för helkristall. För att klassas som kategori 1 måste kristallen
innehålla
30 % blyoxid och för att klassas som kategori 2, 24 % blyoxid. Vi anser, i
likhet med glasindustrins organisationer, att kristalldirektivet bör ändras till
att definiera enbart glasets fysikaliska egenskaper och inte dess kemiska
sammansättning. Blyfritt glas som uppfyller de fysikaliska kriterierna för att
kallas kristall enligt katogorierna 1 och 2 borde naturligtvis kunna
marknadsföras som tillhörande dessa kategorier. Det enda kemiska kriteriet -
blyoxidhalten - har sin historiska bakgrund. Blykristall var lätt att smälta,
man kunde bearbeta glaset en lång stund, det var mjukt att slipa och lätt att
polera. Dessa processegenskaper förutsatte att glaset innehöll bly. Men idag
har man helt eller delvis funnit andra sätt att få fram dessa process-
egenskaper.
Riksdagen har antagit ett mål att på sikt avveckla användningen av bly på
frivillig väg. Det ankommer på berörda myndigheter att noga följa
utvecklingen och ta initiativ till de frivilliga åtgärder som behövs för att
uppnå en avveckling av blyanvändningen. Dels har glasindustrin avvecklat
blyanvändningen i s.k. halvkristall, dels har man utvecklat blyfria recept för
kristallglas.
Direktivet om kristallglas står i direkt strid mot riksdagsbeslutet att
avveckla bly och det kan hindra utvecklingen av mer miljöanpassade
glasprodukter. Direktivet motverkar dessutom substitutionsprincipen, d.v.s.
att kemiska produkter ska undvikas om de kan ersättas av mindre farliga
produkter. Regeringen och berörda myndigheter måste inom EU kraftfullt
verka för att direktivet ändras så att det enbart ställs krav på glasets
fysikaliska egenskaper, dess funktion och inte på det kemiska innehållet.
Rådets direktiv av den 15 december 1969 är ett kvartssekel gammalt. Det
tillkom innan man hade kunskap om blyets miljö- och hälsopåverkan. Svensk
glasindustri har i åratal jobbat med att minska blyhalten. Dels ur
hälsosynpunkt för dem som jobbar i glasbruk, dels ur miljösynpunkt. Trots
rening släpper glasindustrin idag ut halter av bly till vattendrag och luften.
Bly urlakas även vid användningen av glasprodukter. Ambitionen hos svensk
glasindustri är att helt och hållet byta ut bly mot miljö- och hälsovänligare
substitut.
Direktivets ålderdomlighet visas tydligt av den förteckning över metoder,
för bestämning av de kemiska och fysikaliska egenskaperna hos
kristallsorterna, som finns i direktivet. Dessa metoder var gångbara för 25 år
sedan. Idag finns nya mer rationella analysmetoder, t.ex. olika typer av
spektroskopi.
Vi anser inte att regering och riksdag ska införliva detta direktiv i den
svenska lagstiftningen. Detta direktiv kommer att motverka riksdagens mål
om att minska blyanvändningen och kan innebära ett bakslag för svensk
glasindustri.
Om Sverige avvaktar med att anpassa sig till kristallglasdirektivet är det
möjligt att ett fördragsbrott begås. Det är vanligt förekommande att enskilda
medlemsstater inte införlivar enskilda rättsakter. Varje år prövas ca 30
ärenden där det tas ställning till huruvida en medlemsstat anpassat sin
lagstiftning eller inte. Om medlemsstaten antas vara skyldig till fördragsbrott
påtalas detta av kommissionen. Medlemsstaten riskerar härvid inga
sanktioner  eller liknande åtgärder. Det är först då kommissionen en andra
gång påtalar att fördragsbrott föreligger som åtgärder kan komma att vidtas
mot medlemslandet, se artikel 171 Romfördraget.
Den rättsliga grunden för kristallglasdirektivet är, såvitt kan förstås, artikel
100 RF. Som en rutinåtgärd reviderar gemenskapen ofta de gamla direktiven.
De reviderade direktiven kommer naturligtvis att antas på nya, men
motsvarande, rättsliga grunder. För rättsakter som ursprungligen antagits på
grundval av artikel 100 eller på 100 och 235 gemensamt, blir den nya
rättsgrunden vanligtvis artikel 100a.
Vi begär att regeringen i lämpligt forum tar upp följande frågor: Strider
kristallglasdirektivet mot någon av EG:s miljörättsakter och föreligger i
sådant fall möjlighet till laglighets prövning enligt artikel 173 eller 174 RF.
Har Sverige möjlighet att tillämpa striktare bestämmelser avseende
användningen av bly t.ex. artikel 100a RF.
Ännu finns inga svenska beteckningar på glassorterna i direktivet. I 2 § i
förslaget till lag om marknadsföring av kristallglas föreslås att regeringen
eller den myndighet som regeringen bemyndigar får meddela föreskrifter om
varumärken och beteckningar. Det är oerhört viktigt att dessa föreskrifter om
skyddande beteckningar inte utformas så att de motverkar en minskad
användning av bly inom glasindustrin.

Hemställan

Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen begär att regeringen och berörda myndigheter inom
EU kraftfullt skall verka för en förändring av kristalldirektivet,
2. att riksdagen avslår propositionens förslag till lag om
marknadsföring av kristallglas,
3. att riksdagen - vid avslag på yrkande 2 - som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om föreskrifterna för
minskad blyanvändning.

Stockholm den 11 juni 1996
Yvonne Ruwaida (mp)

Gudrun Lindvall (mp)

Marianne Samuelsson (mp)


Yrkanden (6)

  1. att riksdagen begär att regeringen och berörda myndigheter inom EU kraftfullt skall verka för en förändring av kristalldirektivet
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    = utskottet
  2. att riksdagen begär att regeringen och berörda myndigheter inom EU kraftfullt skall verka för en förändring av kristalldirektivet
    Behandlas i
  3. att riksdagen avslår propositionens förslag till lag om marknadsföring av kristallglas
    Behandlas i
  4. att riksdagen avslår propositionens förslag till lag om marknadsföring av kristallglas
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    = utskottet
  5. att riksdagen - vid avslag på yrkande 2 - som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om föreskrifterna för minskad blyanvändning.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    = utskottet
  6. att riksdagen - vid avslag på yrkande 2 - som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om föreskrifterna för minskad blyanvändning.
    Behandlas i

Intressenter

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.