med anledning av prop. 1995/96:225 Marknadsföring av kristallglas
Motion 1995/96:L41 av Yvonne Ruwaida (mp)
Ärendet är avslutat
- Motionskategori
- -
- Motionsgrund
- Proposition 1995/96:225
- Tilldelat
- Lagutskottet
Händelser
- Inlämning
- 1996-06-12
- Bordläggning
- 1996-06-13
- Hänvisning
- 1996-06-19
Motioner
Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.
I propositionen föreslås att rådets direktiv om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om kristallglas införlivas med svensk rätt. Direktivet, som tillkom 1969, är i flera avseenden omodernt och motverkar direkt riksdagens miljömål att avveckla användningen av bly.
Tungmetallen bly och blyföreningar är giftiga och barn är speciellt känsliga. Blyad bensin har länge varit den största utsläppskällan, men är i princip förbjuden sedan 1995. Bly och blyföreningar ingick i det s.k. begränsningsuppdraget från Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen i början av 90-talet. I motion 1993/94:Jo46 av Margareta Winberg m.fl. (s) konstaterar Socialdemokraterna att "bly är en metall och kan inte sönderdelas och borde därför förbjudas överallt där alternativ finns eller där produkten är onödig".
Att Sverige nu tvingas införliva kristallglasdirektivet i svensk rätt är definitivt ett steg i fel riktning.
Kristalldirektivet anger att bl.a. blyinnehållet i glaset avgör om det får kallas för helkristall. För att klassas som kategori 1 måste kristallen innehålla 30 % blyoxid och för att klassas som kategori 2, 24 % blyoxid. Vi anser, i likhet med glasindustrins organisationer, att kristalldirektivet bör ändras till att definiera enbart glasets fysikaliska egenskaper och inte dess kemiska sammansättning. Blyfritt glas som uppfyller de fysikaliska kriterierna för att kallas kristall enligt katogorierna 1 och 2 borde naturligtvis kunna marknadsföras som tillhörande dessa kategorier. Det enda kemiska kriteriet - blyoxidhalten - har sin historiska bakgrund. Blykristall var lätt att smälta, man kunde bearbeta glaset en lång stund, det var mjukt att slipa och lätt att polera. Dessa processegenskaper förutsatte att glaset innehöll bly. Men idag har man helt eller delvis funnit andra sätt att få fram dessa process- egenskaper.
Riksdagen har antagit ett mål att på sikt avveckla användningen av bly på frivillig väg. Det ankommer på berörda myndigheter att noga följa utvecklingen och ta initiativ till de frivilliga åtgärder som behövs för att uppnå en avveckling av blyanvändningen. Dels har glasindustrin avvecklat blyanvändningen i s.k. halvkristall, dels har man utvecklat blyfria recept för kristallglas.
Direktivet om kristallglas står i direkt strid mot riksdagsbeslutet att avveckla bly och det kan hindra utvecklingen av mer miljöanpassade glasprodukter. Direktivet motverkar dessutom substitutionsprincipen, d.v.s. att kemiska produkter ska undvikas om de kan ersättas av mindre farliga produkter. Regeringen och berörda myndigheter måste inom EU kraftfullt verka för att direktivet ändras så att det enbart ställs krav på glasets fysikaliska egenskaper, dess funktion och inte på det kemiska innehållet.
Rådets direktiv av den 15 december 1969 är ett kvartssekel gammalt. Det tillkom innan man hade kunskap om blyets miljö- och hälsopåverkan. Svensk glasindustri har i åratal jobbat med att minska blyhalten. Dels ur hälsosynpunkt för dem som jobbar i glasbruk, dels ur miljösynpunkt. Trots rening släpper glasindustrin idag ut halter av bly till vattendrag och luften. Bly urlakas även vid användningen av glasprodukter. Ambitionen hos svensk glasindustri är att helt och hållet byta ut bly mot miljö- och hälsovänligare substitut.
Direktivets ålderdomlighet visas tydligt av den förteckning över metoder, för bestämning av de kemiska och fysikaliska egenskaperna hos kristallsorterna, som finns i direktivet. Dessa metoder var gångbara för 25 år sedan. Idag finns nya mer rationella analysmetoder, t.ex. olika typer av spektroskopi.
Vi anser inte att regering och riksdag ska införliva detta direktiv i den svenska lagstiftningen. Detta direktiv kommer att motverka riksdagens mål om att minska blyanvändningen och kan innebära ett bakslag för svensk glasindustri.
Om Sverige avvaktar med att anpassa sig till kristallglasdirektivet är det möjligt att ett fördragsbrott begås. Det är vanligt förekommande att enskilda medlemsstater inte införlivar enskilda rättsakter. Varje år prövas ca 30 ärenden där det tas ställning till huruvida en medlemsstat anpassat sin lagstiftning eller inte. Om medlemsstaten antas vara skyldig till fördragsbrott påtalas detta av kommissionen. Medlemsstaten riskerar härvid inga sanktioner eller liknande åtgärder. Det är först då kommissionen en andra gång påtalar att fördragsbrott föreligger som åtgärder kan komma att vidtas mot medlemslandet, se artikel 171 Romfördraget.
Den rättsliga grunden för kristallglasdirektivet är, såvitt kan förstås, artikel 100 RF. Som en rutinåtgärd reviderar gemenskapen ofta de gamla direktiven. De reviderade direktiven kommer naturligtvis att antas på nya, men motsvarande, rättsliga grunder. För rättsakter som ursprungligen antagits på grundval av artikel 100 eller på 100 och 235 gemensamt, blir den nya rättsgrunden vanligtvis artikel 100a.
Vi begär att regeringen i lämpligt forum tar upp följande frågor: Strider kristallglasdirektivet mot någon av EG:s miljörättsakter och föreligger i sådant fall möjlighet till laglighets prövning enligt artikel 173 eller 174 RF. Har Sverige möjlighet att tillämpa striktare bestämmelser avseende användningen av bly t.ex. artikel 100a RF.
Ännu finns inga svenska beteckningar på glassorterna i direktivet. I 2 § i förslaget till lag om marknadsföring av kristallglas föreslås att regeringen eller den myndighet som regeringen bemyndigar får meddela föreskrifter om varumärken och beteckningar. Det är oerhört viktigt att dessa föreskrifter om skyddande beteckningar inte utformas så att de motverkar en minskad användning av bly inom glasindustrin.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen begär att regeringen och berörda myndigheter inom EU kraftfullt skall verka för en förändring av kristalldirektivet, 2. att riksdagen avslår propositionens förslag till lag om marknadsföring av kristallglas, 3. att riksdagen - vid avslag på yrkande 2 - som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om föreskrifterna för minskad blyanvändning.
Stockholm den 11 juni 1996
Yvonne Ruwaida (mp) Gudrun Lindvall (mp) Marianne Samuelsson (mp)
Yrkanden (6)
- att riksdagen begär att regeringen och berörda myndigheter inom EU kraftfullt skall verka för en förändring av kristalldirektivet
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- = utskottet
- att riksdagen begär att regeringen och berörda myndigheter inom EU kraftfullt skall verka för en förändring av kristalldirektivet
- Behandlas i
- att riksdagen avslår propositionens förslag till lag om marknadsföring av kristallglas
- Behandlas i
- att riksdagen avslår propositionens förslag till lag om marknadsföring av kristallglas
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- = utskottet
- att riksdagen - vid avslag på yrkande 2 - som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om föreskrifterna för minskad blyanvändning.
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- = utskottet
- att riksdagen - vid avslag på yrkande 2 - som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om föreskrifterna för minskad blyanvändning.
- Behandlas i
Intressenter
Motioner
Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.