med anledning av prop. 1998/99:115 På ungdomars villkor - ungdomspolitik för demokrati, rättvisa och framtidstro

Motion 1998/99:Kr33 av Lennart Kollmats och Kenth Skårvik (fp)

Liberal ungdomspolitik

En liberal ungdomspolitik syftar till att ge ungdomar
möjlighet att utvecklas utifrån sina egna villkor. Målet är
individens frihet och ständigt nya livschanser.

I så stor utsträckning som möjligt ska det ske utan statliga pekpinnar.
Möjligheterna till en utveckling i demokratisk anda ökar ju närmare
ungdomarna själva beslut tas som påverkar dem. I det ligger också
möjligheter för ungdomarna att delta och medverka i besluten.

Ungdomen är en relativt kort tid i en människas liv och förändringar i
levnadsmönstren går fort, både för den enskilde och mellan ungdomsgenera-
tionerna. Det är då viktigt att det finns en politik som stöder ungdomarnas
utveckling i en riktning mot de värderingar som samhället omfattar. För
liberalismen innebär det möjligheter för den enskilde och demokrati,
jämställdhet och tolerans.

Nyligen genomförda undersökningar pekar på att svensk ungdom är
inriktad på ett rörligt liv med stark betoning på utbildning och arbete. Hälsan
ses också som ett betydande värde både i det kortare och längre
tidsperspektivet. De inställningarna måste också stödjas.

I grunden för en politik för ungdomar finns också FN:s barnkonvention
genom att den tar upp barns och ungdomars rättigheter m m upp till 18 år.

Undermålig proposition

Regeringens föreliggande proposition består i hög grad av
stolta formuleringar om ungdomar, rättvisa och framtidstro.
Få eller inga konkreta förslag föreligger i propositionen. På
flera områden hänvisas också till ytterligare utredningar.
Samtidigt envisas regeringen med att föra en politik som i
praktiken skapar ett utanförskap för en mängd unga
människor. Ett utanförskap som består i att aldrig kunna
komma in på arbetsmarknaden och därmed inte heller få
tillträde till en stor del av samhällets trygghetssystem. Att
fortsätta i olika AMS-utbildningar, att leva med dålig
ekonomi, att bo kvar hemma ger försämrade möjligheter att
vara en medborgare som deltar i samhällets angelägenheter.
Ekonomiskt utanförskap föder politisk fattigdom, minskar
toleransen och kan i värsta fall vara en grogrund för
antidemokratiska tendenser.

Regeringens stolta formuleringar är av lågt värde så länge samma regering
fortsätter att föra en politik, som i praktiken motverkar allt det man säger sig
vilja uppnå i propositionen.

Folkpartiet vill i det följande ändå försöka ta denna proposition på allvar
och peka på några områden som är eftersatta eller inte ens nämnda i
propositionen och som berör ungdomars vardag på ett påtagligt sätt.

Med tanke på propositionens allmänna karaktär vill Folkpartiet också
hänvisa till sina ekonomiska motioner, motioner om arbetsmarknad,
utbildning, bostäder, kultur och idrott, som alla mer eller mindre ingående
berör ungdomars situation i samhället.

Arbetsmarknad

För en majoritet av ungdomar är rörlighet i termer av
internationalisering, omflyttning och föränderlighet i
arbetslivet högt värderad och troligen ett av de tyngst
vägande inslagen i de kommande decenniernas livsstil i den
ekonomiskt utvecklade delen av världen och därmed också i
Sverige.

Den viktigaste uppgiften för samhället är att ungdomarna kommer in på
arbetsmarknaden. Det är egentligen ingen brist på arbetsuppgifter, men de
måste utmynna i avlönat arbete. Ungdomar har i allt större utsträckning
socialbidrag och ett arbete skulle lösa många problem.

Ett av de svåraste hindren i stort för ungdomar är att få tillträde till
arbetsmarknaden. Här måste till en politik som ger förutsättningar för fler
jobb. Folkpartiet har lagt fram ett stort antal förslag i riksdagen som gynnar
företagsklimatet och som ger nya arbeten.

Bakgrundsskrivningen i propositionen pekar på att traditionella arbets-
former hindrar arbetstillfällen, inte minst inom tjänsteområdet. Det behövs
också ett dynamiskt arbetssätt, vilket många ungdomar efterlyser. Man måste
då fråga sig vad det betyder t ex för arbetsrätten. De nya arbetsformer som
kommer i det postindustriella samhället ställer krav på en reviderad
arbetsrätt.

Lärlingsprogram

Folkpartiet vill se en modern och flexibel lärlingsutbildning
där skolan och näringslivet delar på ansvaret för
lärlingsutbildningen. Förslagsvis kan den precis som i Norge
vara fyraårig, men den totala tiden kan variera. Eleverna
tillbringar en del av tiden i skolan, en del i arbetslivet.
Ibland, men inte alltid, kan de två första åren tillbringas i
skolan och de två sista åren ute i arbetslivet. För andra elever
kan det vara lämpligt att sprida ut skoltiden så att fyra
veckodagar tillbringas på en arbetsplats och en femte i
skolan.

Företagen bör som t ex i Norge få ersättning motsvarande kommunens
kostnad för yrkesutbildningen under ett år, samtidigt som lärlingen under det
tredje och fjärde året ges ersättning från arbetsplatsen i relation till den
insats
som lärlingen gör i produktionen. Därmed skulle ett antal ekonomiska
frågetecken för såväl företagen som för den enskilde undanröjas.
Utbildningen bör avslutas med ett gesällprov och leda till ett yrkesdiplom
eller en yrkesexamen. Kravet på en högskolebehörighet bör slopas.

Utbildning

En förutsättning för Sveriges utveckling är att antalet
högskoleplatser ytterligare ökar. Det går också i linje med
ungdomarnas egen inställning. Även om andelen ungdomar
som själva planerar för högskolestudier varierar något över
åren, så är den fortfarande mycket hög i förhållande till det
svenska högskolesystemets kapacitet.

Trots en del ansträngningar är det fortfarande stora skillnader i
utbildningsval mellan unga män och kvinnor. Därigenom kommer också
yrkeslivet att förbli könssegregerat inom överskådlig tid. Ytterligare åtgärder
måste därför till för att bryta det mönstret så tidigt som möjligt. Ur liberal
synvinkel sker det inte med förbud eller pekpinnar, utan genom attityd-
påverkan och stimulansmöjligheter. Ett exempel på detta är Folkpartiets krav
på pappa- och mammamånad med högre föräldrapenning än övriga månader.

Ett stort bekymmer är att så många lämnar grundskolan utan att kunna
läsa, skriva och räkna och dessutom att en alltför stor andel av eleverna i
gymnasieskolan misslyckas.

Till Ungdomsstyrelsens viktigaste uppgifter bör höra att diskutera
utbildningsväsendets konsekvenser för unga människor. Misslyckandena
leder ju t ex till att ungdomars inträde i normalt vuxenliv försenas.

Folkpartiet hänvisar i dessa frågor till ett flertal motioner, som berör
förskolan, grundskolan, gymnasieskolan och högskolan/universiteten.

Dock vill vi ta upp ytterligare ett område och det gäller arbetsmiljön i
skolan. Den har ägnats alltför liten uppmärksamhet. Det gäller både den
fysiska miljön med dålig ventilation och olämpliga byggnadsmaterial och
den psykosociala miljön där mobbning och våld utgör oacceptabla problem.
Under senare år har också uppmärksammats att elever använder ett grovt och
kränkande språk. Ofta riktas det språket mot unga tjejer och innebär en
kränkning av deras rättigheter.

Kultur

Barn och ungdomar skall ha god tillgång till ett rikt
kulturutbud. Barn och ungdomar ska vara prioriterade i
kulturpolitiken. Genom barnen kan vi lägga grunden för
framtidens nya kulturmönster. Bland dem som är unga idag
finns den kulturellt medvetna publiken i framtiden och här
finns framtidens kulturskapare. Deras kulturintresse måste
stimuleras. Barn och ungdomar har inte endast rätt till ett
kulturutbud, de ska också ha möjligheter till eget skapande
och få ta del av konstnärliga upplevelser.

Genom skolan ska alla barn ges tillgång till kulturupplevelser. Genom
musik- och kulturskolorna får barn och ungdomar möjlighet till
kulturutövande. Dessa tillsammans med biblioteken är hörnpelarna i den
lokala barnkulturen. Staten, landstingen och kommunerna delar på ansvaret
för kulturpolitikens genomförande och kommunerna har ett stort ansvar för
barn- och ungdomskulturen.

Ungdomars kulturengagemang visar en hög prioritering av temporär eller
på annat sätt informell kultur framför permanent/formell. Ungdomars
kulturliv bygger på självorganisation, informell struktur och instabilitet.
Dessa nya rörelser är troligen utmärkande för K-samhällets allmänna
organisation. Även de nya företagen visar samma tendens. Undersökningar
visar att när ungdomar tillfrågas om vilka kulturformer som bör prioriteras
kommer filmfestivaler, rockkonserter, rockklubbar och internationellt
kulturutbyte , i nämnd ordning, i en klass för sig. Samtliga dessa områden
utvecklas gärna genom lokala/regionala åtgärder och det pekar på att stöd till
dessa verksamheter också bör beslutas på lokal/regional nivå.

Ungdomar får alltför liten del av de kulturpolitiska insatserna. Ändå finns
en rik ungdomskultur som lockar många. Stödet till kultur för och med
ungdomar måste förstärkas.

I FN:s barnkonvention ingår barnens rätt att fritt delta i det kulturella och
konstnärliga livet. Det ingår också att främja deltagandet och uppmuntra
tillhandahållandet av lämpliga och lika möjligheter för kulturell och
konstnärlig verksamhet.

I Barnombudsmannens uppgifter bör också finnas ett uppdrag att följa att
konventionen även i detta avseende efterföljs.

Ungdomar med
funktionshinder

Funktionshindrade ungdomars behov
av fritidsverksamhet

I regeringens proposition har behovet av en bra fritid för
ungdomar med olika funktionshinder helt glömts bort. Enligt
FN:s standardregler om delaktighet och jämlikhet för
människor med funktionsnedsättning skall människor med
funktionsnedsättning ha samma möjlighet till rekreation och
idrott som andra.

Insatser för hörselskadade barn

Många av de hörselskadade barnen som går i vanliga skolor
hör visserligen vad lärarna säger, men det har visat sig att de
har svårt att hänga med när kamraterna pratar. Det leder till
en känsla av isolering och rubbat självförtroende, men också
till sämre språkutveckling.

För att förbättra barnens situation, måste man ta reda på vilket stöd de
behöver innan de sätts i vanlig skola. Lärarnas kunskaper om hörselskador
behöver höjas och skolan akustikanpassas, vilket sannolikt är bra också för
andra barn och övriga som vistas i skolan. Också föräldrarna behöver få den
kunskap och hjälp samt det stöd de behöver för att kunna medverka till
barnets/ungdomarnas anpassning i skolan.

Ungdomar med läs- och
skrivsvårigheter

Läs- och skrivsvårigheter är i dag ett stort problem som
många människor lider av. Många barn med läs- och
skrivsvårigheter har andra psykiska och emotionella
störningar, som grundläggs i frustrationen över att inte kunna
läsa och skriva. Insikten om att läs- och skrivsvårigheter i en
del fall beror på språkfunktionella svagheter (dyslexi) får
inte tas som intäkt för att ifrågasätta möjligheterna till
framgångsrik habilitering. Tvärtom finns det en mycket god
teoretisk och klinisk grund för att habilitering fungerar. Det
är emellertid viktigt att hjälpen sätts in tidigt så att det går
snabbare och lättare att justera svårigheterna. Helst skall
hjälpen sättas in redan på förskolenivå. Sådana tidiga
insatser förutsätter emellertid att förskole- och
specialpedagogerna har fått en gedigen utbildning om
dyslexi, om habiliteringsmetoder och om åtgärdsprogram. En
undersökning utförd av Ulla Föhler och Ulla-Britt Johnsen
omfattande 102 skolelever visar följande: Elever med läs-
och skrivsvårigheter utgör en heterogen grupp, med
språkliga svårigheter av varierande grad och karaktär. De
identifierades och diagnostiserades när de var i genomsnitt
12 år, men man borde kunnat hitta dem betydligt tidigare.
Problemen gav sig till känna betydligt tidigare och det är
oacceptabelt att elever med läs- och skrivsvårigheter utreds
först långt upp i skolåldern med risk för att de utestängs från
den kunskap som vanligen inhämtas via det skrivna språket.

I Sverige finns flera dyslexicentrum. Dessa centrum skall ge specialhjälp åt
personer med dyslexi, men deras resurser är otillräckliga för alla dem som
behöver hjälp. Vi anser därför att det bör upprättas fler sådana centrum så att
alla de barn som har läs- och skrivsvårigheter kan få hjälp med sina problem.

Missbruk bland ungdomar

I propositionen tar regeringen bara upp alkohol och
narkotika och nämner i förbigående dopingjouren på
Huddinge sjukhus. Beroende och missbruk bland ungdom
måste ses i ett betydligt bredare perspektiv.

Under senare år har forskningen gjort stora framsteg och börjar nu kunna
ge svaret på frågan varför en del människor utvecklar beroende till och
missbruk av ämnen som tobak, alkohol, narkotika och vissa läkemedel samt
kan utveckla problemspelande (spelmissbruk).

I hjärnans innersta har vi belöningssystem som kan rubbas och sättas ur
spel av t.ex. droger, tvångsmässigt spelande eller ätstörningar. Rubbningarna
kan kvarstå mycket länge efter det att brukaren har slutat och är orsaken till
återfall.

Det är viktigt att känna till sambanden mellan olika ämnen som kan fram-
kalla beroende och missbruk. Nikotin i tobak är ett av de mest beroende-
framkallande ämnen vi känner. Senare tids forskning stöder antagandet att
rökdebut i unga år kan vara en inkörsport till alkohol- och drogmissbruk. Det
innebär att skall man förebygga alkohol- och narkotikamissbruk måste man
inbegripa tobaksbruket i dessa satsningar.

De resultat som professor Sten Rönnberg hittills kommit fram till i sin
kartläggning av spelberoende visar att problemet är vanligare bland män,
unga och invandrare. Det innebär att en åldersgräns för de spel som visat sig
skapa de största problemen, nämligen snabblotterier, skraplotter, Tips,
Oddset samt hästspel, är en viktig åtgärd för att förebygga problemspelande
och spelberoende bland ungdomar.

Den kartläggning som utbildningsutskottets kansli gjort av ANT-
undervisningen i Sverige visar på stora variationer. Utbildningsutskottet
avser därför att ordna en utfrågning av berörda parter om detta samt om
folkhälsoarbetet i skolan mer allmänt till hösten. Folkpartiet ger sitt fulla
stöd
till detta initiativ.

Självmord

Antalet ungdomar som söker hjälp hos skolkurator och på
barnpsykiatriska mottagningar ökar. En tonåring tar sitt liv
varje vecka och många fler gör självmordsförsök. Av olika
intervjuer framgår att ungdomarna sällan talat med sina
föräldrar om problemen. I första hand var det kamrater eller
andra vuxna man vänt sig till.

Bristande kontinuitet i den psykiatriska vården kan vara en självmordsrisk
för unga. En undersökning av den psykiatriska slutenvården för 34 unga
människor, som senare tagit sitt liv, visar att medan kontinuiteten inom den
barn- och ungdomspsykiatriska vården är god så brister den inom
vuxenpsykiatrin och att detta har haft betydelse för att ungdomarna tagit sina
liv.

Psykiatrins bristande resurser för att ge självmordsnära personer den vård
och behandling de behöver och för att stödja anhöriga måste avhjälpas.

Suicidprevention är dock allra viktigast. Här är det viktigt att det nationella
programmet "Stöd i självmordskriser" inte bara förs ut till primärvård och
sjukhusvård utan också till skolan och skolhälsovården.

Värna
ungdomsmottagningarna

Ungdomsmottagningar startades på olika håll i Sverige i
samband med att den nuvarande abortlagen infördes. De har
i olika undersökningar visat sig vara en ovärderlig resurs.
Här har ungdomar möjlighet att få tala om sig själva och om
sin situation, sina relationer till partner eller föräldrar,
sexuell identitet, mobbning eller sexuella övergrepp.
Samtalen kan också handla om preventivmedel, oönskad
graviditet, kroppsliga reaktioner eller infektioner. I ett
ekonomiskt trängt läge finns det risk för neddragning av
denna verksamhet, något som Folkpartiet motsätter sig.

Dopingjouren

I propositionen nämns dopingjouren på Huddinge som något
som finns permanent. Dess ekonomi är dock inte säkrad.
Dopingjouren är en telefonjour bemannad av två sköterskor
och öppen för hela landet. Den inrättades 1993. Sedan
öppnandet fram till hösten 1998 hade man handlagt ca
18 000 förfrågningar.

Till en början finansierades verksamheten av Folkhälsoinstitutet. Den
finansieringen har dock upphört och nu finansieras den fram till den 31
december 1999 av läkemedelsföretaget Pharmacia Upjohn. Därefter finns
inga medel avsatta för verksamheten och den telefonrådgivning samt fort-
bildnings- och utbildningsverksamhet som jouren stått för läggs ner. Folk-
partiet anser att staten snarast bör ta upp förhandlingar med Landstings-
förbundet om hur verksamheten kan drivas vidare.

Demokrati

Redan i inledningen till motionen har Folkpartiet tagit upp
vikten av ungdomars delaktighet i beslut som rör dem själva.
Det kan inte minst gälla inom skolans område, där
elevdemokrati är ett mycket viktigt område att utveckla.
Elever bör därför vara representerade i alla organ som tar
ställning rörande skolans verksamhet och det får inte finnas
några hinder för kommunerna och skolorna att låta
elevrepresentanter närvara och delta i de organ som finns i
och omkring skolan. En inventering bör göras för att se om
det fortfarande finns några hinder för elevmedverkan i något
sammanhang, oavsett vad det gäller, inom skolan.

Även i samhället i övrigt är det viktigt att få fram ungdomars inriktning
och åsikter. Därför ska också ungdomar stimuleras till att delta i det politiska
livet.

Folkpartiet har motionerat om att de politiska ungdomsorganisationerna
ska få ett nytt bidragssystem, baserat på partiernas mandat i riksdagen, samt
ett grundbidrag. Detta bör genomföras snarast. Många beklagar att det är så
få ungdomar som engagerar sig i det politiska arbetet. Regeringen bör därför
även här inventera och ta bort de hinder som finns för ungdomars
engagemang i det politiska livet.

Ofta är det så att när ungdomar aktiverar sig i politiken, är det inte ovanligt
att de faktiskt får kommunal- eller landstingspolitiska uppdrag.

Men det är inte heller ovanligt att ungdomar flyttar från orten för att
studera vid högskolor.

Nuvarande mantalsskrivningsregler reglerar att de då ska skriva sig på
studieorten, om de hyr rum eller lägenhet där. Genom den regeln faller
möjligheten för dem att behålla det kommunala uppdraget. Möjligheten att få
ett nytt uppdrag på studieorten är synnerligen liten, för att inte säga i det
närmaste obefintlig, eftersom man kommer under mandatperioden etc och
det medför ofta att vederbörande slutar med det politiska arbetet.

Det borde gå att råda bot på förhållandet genom att införa någon form av
undantagsregler från antingen mantalsskrivningskravet på studieorten eller
kravet på att vara skriven i kommunen för kommunala uppdrag för ungdomar
under t ex 30 år.

Alla möjligheter måste prövas för att få behålla våra ungdomar i politiskt
arbete.

Därtill bör olika former av verksamhet genomföras och prövas för att öka
ungdomars möjligheter att delta i en demokratisk process antingen det gäller
ungdomsråd, ungdomsfullmäktige eller andra möjligheter för medverkan
från ungdomars sida.

Det är dock viktigt att principen om den kommunala självstyrelsen råder
och att regioner och kommuner själva får utveckla verksamheten på det sätt
som passar dem bäst.

Hemställan

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om bättre arbetsmiljö för elever i skolan,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ungdomars situation på arbetsmarknaden,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ungdomars utbildning,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ungdomar och kultur,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ungdomar med funktionshinder,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om insatser för hörselskadade barn,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om beroende och missbruk,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att motverka självmord bland ungdomar,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om dopingjourens verksamhet,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om läs- och skrivsvårigheter,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om vikten av ett reformerat mandatbaserat bidragssystem till de
politiska ungdomsförbunden,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ungdomars demokratiska delaktigheter.

Stockholm den 25 maj 1999

Lennart Kollmats (fp)

Kenth Skårvik (fp)