med anledning av prop. 1998/99:68 Lag om utlandsstyrkan inom Försvarsmakten
Motion 1998/99:Fö20 av Henrik Landerholm m.fl. (m)
Ärendet är avslutat
- Motionskategori
- -
- Motionsgrund
- Proposition 1998/99:68
- Tilldelat
- Försvarsutskottet
Händelser
- Inlämning
- 1999-03-25
- Hänvisning
- 1999-03-26
- Bordläggning
- 1999-03-26
Motioner
Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.
Inledning
I propositionen föreslår regeringen förändringar för tjänstgöring inom Sveriges utlandsstyrka inom Försvarsmakten. Förslagen avser bl.a. att förbättra skyddet vid skada och invalidisering för dem som tjänstgör i utlandsstyrkan.
Förslagen i propositionen
Förslaget som bygger på utredningen SOU 1998:30 innebär bl.a. att lagen om arbetsskadeförsäkring skall tillämpas även om tjänstgöringen är tillfällig och den skadade inte i övrigt är etablerad på arbetsmarknaden eller har inkomster. Försvarsmaktens ansvar för rehabilitering efter skador förtydligas och skall gälla under tre till fem år efter kontraktsanställningen.
Tjänstgöring i utlandsstyrkan undantas från den arbetsrättsliga lag- stiftningen vad gäller delar av lagen om anställningsskydd, semester och arbetstid. Dessutom föreslås att den svenska arbetsmiljölagen skall gälla också vid tjänstgöring utomlands.
Ett fullgott försäkringsskydd för utlandsstyrkan
De som tjänstgör för Sverige i utlandsstyrkan måste känna att det finns ett säkert och fullgott försäkringsskydd om olyckan skulle vara framme. Försäkringsskyddet måste vara generöst utformat och motsvara den uppskattning som vi vill visa gentemot de unga män och kvinnor som frivilligt åtar sig dessa uppdrag. Det får inte finnas en tvekan om att staten är beredd att ta ett mycket långtgående ansvar för att ta hand om och sörja för framtiden för dem som skadats när de frivilligt ställt upp för landet i fredsbevarande insatser i konfliktdrabbade områden. Detta måste vara vägledande vid utformningen av försäkringsskyddet för utlandsstyrkan.
Att Sverige deltar i internationella fredsfrämjande uppdrag är ett viktigt inslag i vår försvars- och säkerhetspolitik. Försvarsmaktens internationella kommando organiserar och understödjer de fredsfrämjande insatser Sverige medverkar i.
De som tjänstgör i utlandsstyrkan anställs som kontraktsanställda. Kontraktstiden är ofta kort, i många fall cirka sex månader. De flesta som tjänstgör är unga och värvas i anslutning till sin värnpliktsutbildning. De som nyligen har gjort sin värnplikt är ofta de som har bäst kunskap om materiel och system. Många i utlandsstyrkan har ännu inte hunnit skaffa sig civil utbildning, än mindre hunnit skaffa sig arbete och yrkeskarriär.
Tjänstgöring i utlandsstyrkans internationella uppdrag innebär risk att skadas och invalidiseras. Risken att skadas har bedömts till kanske tre gånger så stor som i andra farliga yrken. Den svenska statliga arbetsskade- försäkringen och rehabiliteringsreglerna är emellertid dåligt anpassade till tillfälliga anställningar och förutsätter stabil inkomst och arbete.
Reglerna riskerar att bli krångliga och rätten till ersättning och rehabilitering kan ta år att reda ut. Det är ett krav att försäkringsskyddet utformas förståeligt för den enskilde. Det skall vara enkelt att ta ställning till risker och förmåner.
Statens riskgaranti
Vi anser att statens riskgaranti skall utgå åtminstone i enlighet med utredningens förslag. Riskgarantin är utformad som en statlig försäkring för dem som tjänstgör i utlandsstyrkan. Den knyts direkt till graden av medicinskt handikapp. Den är en skattefri försäkringssumma som inte avräknas och som utfaller utan villkor, såsom framtida arbete, framtida lön, bostadsort etc. Staten ersätter på detta sätt möjligheten att ta vanliga försäkringar. Det är nästan omöjligt för den enskilde att få tilläggsförsäkringar för en krigssituation. Riskgarantin skall också utgöra ett ideellt skadestånd för bestående men som förändrar förutsättningarna för både arbete och privatliv. Regeringen uppmanas därför att i förordningen utforma den statliga riskgarantin med dessa utgångspunkter.
Riskgarantin måste gälla oavsett skadeorsak då det torde vara mycket svårt att i efterhand fastställa olyckans händelseförlopp och orsaker. Förslaget med ersättning av 12 basbelopp engångsersättning och därefter två basbelopp per år vid full invaliditet som föreslås i utredningen är bra. Rimligt vore emellertid att engångsbeloppet skall räcka för att en skadad med 50 % invaliditet, dvs. när båda benen amputerats, två gånger skall kunna skaffa sig en handikappanpassad bil. Detta skulle motivera att nuvarande engångsbelopp, 22 basbelopp, bibehålls. Detta är ytterligare aspekter som bör övervägas vid utformningen av garantin.
Arbetskadeförsäkringen
Det är viktigt att konsekvenserna av arbetsskada kan försäkras på ett tryggt sätt. Livräntan vid kvarstående handikapp bör baseras på minimum av den inkomst som utlandsstyrkan har, vilket motsvarar sju basbelopp. Övriga långsiktiga system för att trygga inkomst såsom pension måste också ses över. Det vore rimligt att arbetsskadeförsäkringen gäller under hela anställningen dvs. också under anställningstiden i Sverige.
Rehabilitering
Försvarsmakten skall ha rehabiliteringsansvaret för den som skadats. Vi anser att det är viktigt att rätten till rehabilitering kvarstår så länge det behövs. Många skador visar sig långt efter tjänstgöringen, inte minst vad gäller psykiska skador. Det går inte att sätta absoluta tidsgränser som tre eller fem år. Det är viktigt att de skadade garanteras stöd så att de inte faller emellan landstingens akutsjukvård och försäkringskassans åtaganden eller ställs i långa sjukvårdsköer. Möjligheten att i vissa fall erbjuda fortsatt anställning bör inte uteslutas. Tillgång till företagshälsovården är viktig för att ge rehabilitering på lång sikt och efter det att man är s.k. medicinskt färdigbehandlad.
Den skadade måste ges garantier och ha tydliga rättigheter. Det har visat sig vara problem vid tillämpningen av det rehabiliteringsansvar som infördes 1997. Åtgärder för rehabilitering och ekonomiskt stöd till utbildning måste ges med stor generositet. Anhöriga måste ges goda möjligheter till besök och medverkan. Självfallet skall medel ställas till Försvarsmaktens förfogande för att fullfölja rehabiliteringsansvaret. Det finns ändå en risk för konflikt vad gäller kontraktsanställda kontra tillsvidareanställda. Det är heller inte en enkel situation när försvaret skall minskas med upp till tiotusen anställda att samtidigt ta hand om korttidsanställda. Vi anser att regeringen därför bör överväga att ett särskilt organ tillskapas för detta ändamål så att de skadades intresse kan tillvaratas på bästa sätt.
Det finns i detta sammanhang motiv för att även beröra frågan om för- säkringsskyddet för de värnpliktiga som tjänstgör inom landet. Förändringar i regelsystemet för de kontraktsanställda bör även aktualisera en översyn av reglerna för värnpliktiga som drabbas av skador vid tjänstgöring under grund- eller fortsättningsutbildning inom landets gränser.
Arbetsmiljön
Det är mycket viktigt att risker förebyggs på bästa möjliga sätt. Frågan är emellertid om det är ändamålsenligt att tillämpa arbetsmiljölagens bokstav vid förhållanden i fält. Utformningen av arbetet för att förebygga olycksrisk och skador måste utformas så att bästa resultat uppnås för de förhållanden som råder under utlandsstyrkans uppdrag.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ersättning, rehabilitering och förebyggande arbete vid olyckor och skador vid tjänstgöring i utlandsstyrkan och vid värnpliktstjänstgöring.
Stockholm den 25 mars 1999
Henrik Landerholm (m)
Olle Lindström (m) Rolf Gunnarsson (m) Anna Lilliehöök (m) Björn Leivik (m) Lars Lindblad (m) Gunnar Hökmark (m) Liselotte Wågö (m) Anders Björck (m) Carl Fredrik Graf (m)
Yrkanden (2)
- 1att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ersättning, rehabilitering och förebyggande arbete vid olyckor och skador vid tjänstgöring i utlandsstyrkan och vid värnpliktstjänstgöring.
- Behandlas i
- 1att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ersättning, rehabilitering och förebyggande arbete vid olyckor och skador vid tjänstgöring i utlandsstyrkan och vid värnpliktstjänstgöring.
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- delvis bifall
- Kammarens beslut
- =utskottet
Motioner
Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.