med anledning av prop. 1998/99:84 Lag om skatt på avfall

Motion 1998/99:Sk30 av Holger Gustafsson m.fl. (kd)

Inledning

Under många år har vi från Kristdemokraternas sida efterlyst
införandet av en avfallsskatt. Efter att regeringen under lång
tid förhalat frågan har nu en proposition om skatt på avfall
presenterats.

Syftet med skatt på avfall är att ekonomiskt styra behandlingen av avfall så
att den sker på bästa sätt med tanke på miljö och naturresurser. Krist-
demokraterna anser detta vara en riktig princip. Propositionen överens-
stämmer dock inte i alla delar med denna princip.

Alternativ

Beträffande flera olika specificerade avfall gör regeringen
bedömningen att det troligen inom några år kommer att
finnas alternativ till deponering. Regeringen rekommenderar
skattebefrielse men framhåller samtidigt att denna
skattebefrielse torde kunna upphöra om några år. För många
av de uppräknade avfallsslagen finns inga sådana alternativ
till deponering i sikte och där rekommenderas permanent
skattebefrielse. Givetvis med förbehållet att beslutet ändras
om alternativ till deponering oväntat upptäcks.

Kristdemokraterna vill att en inventering skall göras av de avfallsslag som
i framtiden tillhör de kategorier som inte beräknas ha något alternativ till
deponering. Detta för att så tidigt som möjligt kunna rikta medel och
resurser för utveckling och teknik på ett så miljöriktigt sätt som möjligt.

Bioenergi

Beträffande avfall från upparbetning av returpapper anger
regeringen som skäl för skattebefrielse att hanteringen är
under uppbyggnad och att hushållens källsortering av papper
bör stimuleras av miljö- och resursskäl. Dock finner
regeringen, med samma resonemang, skäl för att avfall från
energiutvinning med biobränsle ej ska skattebefrias.
Samhället har samtidigt deklarerat som sin avsikt att
stimulera användningen av biobränslen. Kristdemokraterna
anser därför att avfall från användning av biobränslen ska
vara skattebefriat.

För att verkligen stimulera och utveckla de alternativa energikällor som vi
i framtiden är beroende av, måste vi noggrant se över de alternativ och
möjligheter som vi har till vårt förfogande idag. Utvecklingen av förnybara
energikällor måste stimuleras och varje detalj noggrant utredas innan
åtgärder tas som eventuellt skulle kunna leda till ett hämmande av utveck-
lingen inom detta område. Deponigas bildas vid nedbrytning av organiskt
avfall och är en mycket kraftig växthusgas. Men det är också ett biobränsle
om gasen omhändertas och används på ett riktigt sätt. På ett 50-tal av våra
stora avfallsanläggningar omhändertas gas och säljs och nyttiggörs som
energikälla vid uppvärmning eller framställning av elektrisk kraft. Vid
mindre anläggningar finns krav på uppsamling av gas som villkor för miljö-
tillståndet. Utvecklingen av alternativa energikällor som deponigas får på
intet sätt hämmas eller äventyras. För att få till stånd en ökad uppsamling och
utveckling av deponigas anser vi att en avdragsrätt skall gälla för deponigas
som förs ut från en avfallsanläggning. Det är ett incitament för fortsatt arbete
och utveckling av den alternativa energikälla som deponigas utgör. Det
innebär också att vi kristdemokrater vill att skatt på branschspecifikt avfall
från träindustrin noga skall utredas så att detta inte på något vis hämmar
bioenergiutvecklingen.

Återvinningsarbetet

Kommunförbundet och svenska renhållningsförbundet har
påtalat ett tekniskt problem med utformningen av
skatteförslaget. På de flesta deponeringsanläggningar av
någon betydelse förekommer, förutom sedvanlig deponering,
många andra typer av behandling, återvinning eller
mellanlagring av avfall. Det kan vara utsortering och lagring
av återvinningsfraktioner eller avvattnings- och
reningsanläggningar för förorenat vatten och slam. Strävan
är att öka dessa verksamheter ytterligare i omfattning för att
därmed minska deponering. Som förslaget till skatt på avfall
är utformat kommer många sådana verksamheter att belastas
med så väl ränte- och administrationskostnader som
administrativt krångel till följd av skatten. Arbetet med
återvinning vid deponierna försvåras därmed.
Behandlingsanläggningar som ligger fristående från
deponeringsanläggningar kommer inte att behöva betala
någon skatt. Sådana verksamheter, för vilka det inte ställs
lika hårda krav på lokalisering och miljöskydd, gynnas inte
bara ekonomiskt i jämförelse med motsvarande anläggningar
vid en deponi. Dessutom får sådana anläggningar en
konkurrensfördel genom att man slipper "krånglet" med
skatten. På sikt bedöms detta leda till att
sorteringsverksamhet, lager och annan behandling än
deponering flyttas från deponianläggningar till andra ytor.
Detta kommer att ge upphov till negativa miljöeffekter
genom att avfallshantering bedrivs på flera olika ställen där
mark behöver tas i anspråk och där buller, damm m m kan
uppstå. Särskilt hårt drabbar skatten anläggningar för rening
av oljeförorenat vatten och slam eller industriella
avloppsvatten. Anläggningarna, som innebär investeringar i
mångmiljonklassen, har ofta förlagts till avfallsanläggningar
med tanke på utrymmesbehov, tillgång till våganläggning m
m. Dessa anläggningar måste betala skatt på hela den
behandlade mängden medan anläggningar som ligger skilt
från ett avfallsupplag bara behöver betala skatt för de få
procent fasta material som måste deponeras. Det betyder att
det även vid stora transportavstånd blir billigare att
transportera avfallet till en anläggning som inte ligger i
anslutning till en deponi. Anläggningar vid deponier kommer
således att slås ut. För att minska de olägenheter som
utformningen av skatteförslaget medför föreslås ett tillägg
till 6 § punkt 2 som föreslås få följande lydelse:

Avfallsskatt skall inte betalas för

2. avfall som är avsett att inom en anläggning behandlas genom a) kom-
postering eller reaktorbaserad rötning, b) förbränning, c) användning för
materialåtervinning eller tillverkning av fast lagringsbart bränsle, d)
avvattning eller rening av flytande avfall där det avskilda eller renade vattnet
inte deponeras inom anläggningen. Avfallsskatt skall dock betalas för rester
som uppstår efter genomförd behandling enligt första stycket 2.

Hur utfallet av avfallsskatten blir får givetvis följas och vid behov måste
justeringar ske. Skatten är till för att styra utvecklingen och får inte ses
enbart som en budgetförstärkning.

Hemställan

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen beslutar om sådan ändring i förslaget om skatt på avfall att
avfall från användning av biobränslen skattebefrias,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om inventering av avfallsslag som saknar alternativ till deponering,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om skatt på branschspecifikt avfall,

4. att riksdagen beslutar om sådan ändring i förslaget om skatt på avfall att
avdragsrätt skall gälla för deponigas som förs ut från avfallsanläggningar,

5. att riksdagen beslutar om ändring i förslaget om skatt på avfall avseende
6 § punkt 2 enligt följande: Avfallsskatt skall inte betalas för 2. avfall som
är
avsett att inom en anläggning behandlas genom:

a) kompostering eller reaktorbaserad rötning,
b) förbränning,
c) användning för materialåtervinning eller
tillverkning av fast lagringsbart bränsle,
d) avvattning eller rening av flytande avfall där det
avskilda eller renade vattnet inte deponeras inom
anläggningen.
Avfallsskatt skall dock betalas för rester som uppstår
efter genomförd behandling enligt första stycket 2.

Stockholm den 28 april 1999

Holger Gustafsson (kd)

Stefan Attefall (kd)

Rose-Marie Frebran (kd)

Göran Hägglund (kd)

Helena Höij (kd)

Magnus Jacobsson (kd)

Per Landgren (kd)

Kenneth Lantz (kd)

Maria Larsson (kd)

Mats Odell (kd)

Mikael Oscarsson (kd)

Rosita Runegrund (kd)

Inger Strömbom (kd)

Harald Bergström (kd)