med anledning av prop. 1998/99:94 Vissa forskningsfrågor

Motion 1998/99:Ub12 av Beatrice Ask (m)

Ärendet är avslutat

Motionskategori
-
Motionsgrund
Proposition 1998/99:94
Tilldelat
Utbildningsutskottet

Händelser

Inlämning
1999-05-07
Bordläggning
1999-05-17
Hänvisning
1999-05-18

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

1 Inledning     27
2 Moderata utgångspunkter       27
3 Forskningens omfattning, inriktning och fördelning    29
3.1 Forskningens omfattning     29
3.2 Alla högskolor behöver en egen profil       30
3.3 Forskarutbildningen skall koncentreras      31
4 Forskningsstiftelserna skall stå fria 31
5 Finansiering av spetsforskning        32
6 Stärk det internationella forskningssamarbetet        33
7 Samverkan mellan universitet och näringsliv   34
8 Hemställan    35
Inledning
Regeringen har i proposition 1998/99:94 Vissa
forskningsfrågor lämnat förslag till  övergripande principer
för forskningspolitiken. Utgångspunkten är betänkandet från
den forskningspolitiska utredningen Forskning 2000 i berör-
da delar.
I propositionen föreslås bl.a. att de statliga resurserna för grundforskning
och forskarutbildning skall öka, främst vad gäller teknik och naturvetenskap.
Regeringen föreslår vidare att en utredning tillsätts med uppdrag att föreslå
en ny myndighetsorganisation på forskningsområdet.
Förslagen är i huvudsak okontroversiella, men det finns anledning att
välkomna regeringens kursändring som i vissa delar är tydlig. Det mesta
återstår dock att göra för att förverkliga högt ställda mål.
De stora utmaningar som svensk forskning och dess avnämare idag möter
gör en medveten och kraftfull forskningsstrategi för uthållig tillväxt helt
nödvändig. En sådan strategi saknas helt i regeringens proposition.
Moderata utgångspunkter
En stark och fri forskning är i kombination med ett gynnsamt
kunskapsklimat av grundläggande betydelse för ett modernt
välfärdslands konkurrensförmåga och möjlighet att skapa
välstånd. God forskning kräver flexibilitet, frihet och sund
konkurrens. Är inte de svenska villkoren i ett globalt
perspektiv tillräckligt bra, flyttar företag och kompetens ut ur
landet vilket börjar märkas allt tydligare i den officiella
statistiken. De senaste åren har de svenska företagen ökat
sina FoU-satsningar  snabbare utomlands än i Sverige.
Uppenbart är att forskningsklimatet i Sverige inte är
tillräckligt bra i förhållande till vad som erbjuds på andra
håll, inte minst i USA, Storbritannien och Holland.
Utbildnings- och forskningssystemen kan aldrig ses isolerade från resten
av samhället. Företagsklimat och skatter, lönebildning och socialförsäkring-
ar, arbetsmarknadsregleringar och själva synen på kunskap, ansvarstagande
och individuell utveckling är alla viktiga delar av kunskapsmiljön.
Forskningens betydelse för tillväxt och konkurrenskraft gör det nödvändigt
med en samlad och långsiktig strategi för svensk forskning. Snabba föränd-
ringar, konkurrensvillkor m.m. gör att också forskningspolitiken måste prö-
vas och utvecklas. Tyvärr har regeringen i sin proposition försummat dessa
för Sverige så avgörande frågor.
En långsiktig strategi för forskningen måste klara av att koppla samman
näringslivets behov av tillämpad eller nyttodriven forskning med lärosätenas
fria, nyfikenhetsdrivna och grundläggande forskning.
Regeringen betonar att de medel som avsätts för forskning måste fördelas
med utgångspunkt i krav på hög inomvetenskaplig kvalitet. Till skillnad från
regeringen anser vi att forskningsprojekt som tar sin utgångspunkt i närings-
livsrelevans inte bara, eller ens till övervägande delen, kan bedömas utifrån
ett inomvetenskapligt perspektiv. Detta understryker ytterligare behovet av
en samlad forskningsstrategi.
Tillväxt och nya jobb kommer företrädesvis att skapas i mindre och medel-
stora företag inom områden som rör IT, bioteknik och medicin. I USA har
universitet och högskolor fått ökad betydelse för tillväxten. Företag bildas
och etableras som en effekt av forskning vid lärosätena. Det behövs därmed
fungerande nätverk av kunskap och riskkapital som främjar tillkomsten av
nya företag och tillvaratagande av nya uppfinningar och forskningsresultat.
Fler kontakter mellan akademisk forskning, näringslivsverksamhet och
potentiella finansiärer måste skapas. I detta sammanhang behövs det en
attitydförändring. Forskningens nytta och tillväxtperspektivet måste lyftas
fram. I föreliggande proposition lyser det med sin frånvaro.
Forskning och forskarutbildning måste präglas av kvalitet och förnyelse-
förmåga. De kvantitativa målen måste vara förenliga med rimliga och nöd-
vändiga krav som vi i Sverige och omvärlden ställer rörande forskningens
och forskarutbildningens kvalitet. Valfrihet och mångfald, kontinuerliga ut-
värderingar och kvalitetsanalyser är viktiga redskap för att klara detta.
För att investeringar i utbildning och forskning skall komma till praktisk
nytta krävs ett dynamiskt näringsliv. Företagens vilja och förmåga att anstäl-
la nya medarbetare är avgörande för kunskapsöverföringen från forskning
och utbildning. Inte minst mindre och medelstora företag i Sverige skulle
kunna dra nytta av ökat samarbete med universitet och högskolor. Det är
vidare väsentligt att en växelverkan finns mellan näringslivets egen kun-
skapsutveckling och forskningen inom universiteten och högskolorna.
Forskningens viktigaste uppgift är att bidra till kunskapsutvecklingen och
att skapa förutsättningar för vetenskapen att nå kunskapens frontlinjer.
Framgångsrik forskning kräver kreativa miljöer, självständighet och nätverk.
Forskningens resurser måste koncentreras till miljöer av livskraftig storlek.
Internationellt forskningssamarbete är viktigt och måste främjas.
En långsiktig och framåtsyftande forskningspolitik borde bygga på
följande övergripande principer:
För det första måste forskningen stå fri att utan politiska anvisningar söka
ny kunskap och fritt från statsmakterna kunna framföra kritik. Staten skall
respektera de akademiska lärosätenas förmåga genom att garantera dem
självständighet.
För det andra måste staten tillförsäkra forskningen resurser, framför allt till
grundforskning, och tillse att medel fördelas på ett sådant sätt att de kan
användas så effektivt som möjligt.
För det tredje behöver Sverige fler forskningsfinansiärer. De fristående
stiftelser som inrättades av den borgerliga regeringen 1991-1994 bidrog till
att stärka resurserna till forskning, samtidigt som fler av varandra oberoende
anslagsgivare skapades. Därefter har socialdemokratiska regeringar genom
olika beslut mer eller mindre inkorporerat stiftelserna i den statliga
beslutsapparaten. Steg i riktning för att bryta den utvecklingen behövs.
För det fjärde skall det internationella samarbetet prioriteras och stärkas.
Det är nödvändigt att riksdagen tar ett övergripande ansvar. Att prioritera
mellan nationella och internationella forskningsresurser bör ligga på den
nationella politiska nivån, inte på den berörda myndigheten. Fler studenter
och forskarstuderande skall ges möjlighet att under en kortare eller längre tid
studera vid ett utländskt lärosäte. Ambitionen bör också vara fler
gäststuderande i Sverige.
För det femte skall regering och riksdag uppmuntra att kunnande korsas
mellan olika forsknings- och samhällsfält. Banbrytande vetenskap handlar
ofta om att föra samman tidigare åtskild kunskap. Biotekniken är ett tydligt
exempel.
För det sjätte behövs en långsiktig strategi för att kunna utnyttja informa-
tionsteknikens alla möjligheter. Den brist på behandling av informations-
tekniken i Forskning 2000 samt regeringens totala tystnad är oroande. Den
digitala infrastrukturen behöver byggas ut och ett omfattande och långsiktigt
inriktat samarbete mellan akademi och näringsliv etableras. Därtill kommer
att det behövs forskningsinsatser för att analysera IT-utvecklingens konse-
kvenser och möjligheter.
Forskningens omfattning,
inriktning och fördelning
Forskningens omfattning
Sverige tillhör de länder som av tradition prioriterar
forskning och utveckling högt. Det är bra att regeringen som
målsättning för forskningspolitiken framhåller att Sverige
bör befästa sin position som framstående nation inom
forskning och utveckling. Det ställer utomordentligt stora
krav framgent, mot bakgrund av stora förändringar inom
områden som hittills stått för en stor del av svensk forskning
totalt sett.
En av statens primära uppgifter måste vara att främja en högkvalitativ
forskning och vidareutveckla starka forskningsmiljöer.
Trots regeringens ambition tvingas vi konstatera att den förda högskole-
och forskningspolitiken sedan 1994 varit förlorade år. Många beslut har
präglats av besparingar, statlig detaljstyrning och minskad valfrihet. Kvanti-
tet har gått före kvalitet. Inriktningen mot fria universitet har ersatts av
politiska tillsättningar och beslut. Samtidigt har forskningsmedlen direkt till
universiteten minskat och universitetens frihet under eget ansvar successivt
reducerats.
Regeringens neddragningar av anslagen till grundforskning har särskilt
drabbat de medicinska, naturvetenskapliga och tekniska forskningsområdena,
trots att det är just inom dessa områden som Sverige har en stor utvecklings-
möjlighet. Det är vår bestämda förhoppning att regeringen nu gör i sak vad
man säger sig prioritera.
Besparingar har skett avseende miljöforskningen, ca 100 miljoner kronor,
samt inom det internationella forskningssamarbetet, ca 70 miljoner kronor,
bara det senaste året. De statliga FoU-anslagen till allmän vetenskaplig
utveckling har både i procent och i faktiska tal minskat mellan åren 1993/94
och 1998. Detta gäller både matematik/naturvetenskap, teknik och humanio-
ra. Inom ämnesområdena matematik/naturvetenskap har regeringen sparat
över 200 miljoner kronor, inom teknik drygt 500 miljoner kronor samt inom
humaniora drygt 200 miljoner kronor  (SCB:s FoU-statistik).
Det är bra att regeringen tagit till sig av forskarvärldens och vår moderata
kritik av tidigare besparingar, men regeringens politik är motstridig. Att
föreslå otillräckliga höjningar av anslagen till grundforskning och forskar-
utbildning samtidigt som tidigare aviserade besparingar föreslås genomföras
nästkommande budgetår är både i sak fel och sänder olyckliga signaler till
vår omvärld.
Det moderata förslaget med anledning av vårpropositionen innebär en
betydligt kraftigare satsning på forskning utöver regeringens 600 miljoner
kronor.
Vi vill genomföra en successiv resursförstärkning av de nya universitetens
forskning och forskarutbildning och säkerställa att de universitet som alltjämt
är under uppbyggnad, t. ex. Umeå och Linköping, inte tvingas avbryta på-
gående kvalitetsutveckling.
Alla högskolor behöver en egen profil
Forskning bedrivs i dag i varierande utsträckning vid alla
Sveriges universitet och högskolor. Utgångspunkten för den
statliga fördelningen av anslag för forskning måste vara
grundforskningens betydelse, behovet av hög kvalitet samt
medvetenheten om att ett litet land som Sverige inte kan
splittra sina forskningsresurser alltför mycket.
Förutsättningar för internationellt konkurrenskraftig
forskning ökar om resurserna hålls samman.
Vid de mindre och medelstora högskolorna bedrivs främst forskning som i
nära samarbete med det lokala näringslivet främjar tekniköverföring och
forskningsinformation. Grundläggande och nydanande forskningsinsatser
kräver större resurser än vad som där kan erbjudas med undantag för mycket
väl definierade forskningsfält. Den forskning som i samverkan med lokalt
näringsliv bedrivs vid de mindre och medelstora högskolorna är viktig och
skall utvecklas.
Det är positivt att regeringen poängterar behovet och betydelsen av att de
nya universiteten koncentrerar sina forskningsresurser och utvecklar egna
profilområden, liksom att basen i det svenska forskningssystemet utgörs av
de etablerade universiteten. Samtidigt är det anmärkningsvärt att regeringens
modell för att fördela resurser inte alls på motsvarande sätt stimulerar en
sådan utveckling.
Vi prioriterar en vidareutveckling av den forskning som tar till vara det
speciella som vuxit sig starkt vid de olika lärosätena.
Med en sådan forskningsstruktur ges de olika utbildnings- och forsknings-
enheterna huvuduppgifter som de har exklusiva möjligheter att fullfölja.
Inom ramen för en sådan struktur bör allehanda samarbetsformer främjas.
Inom flera forskningsområden är ett nära samarbete mellan universiteten och
mindre högskolor nödvändigt och angeläget.
En angelägen uppgift för alla mindre och medelstora högskolor är att pröva
en organisation för forskning och utveckling som säkerställer en fokuserad
inriktning. Ett forskarcentrum vid varje mindre och medelstor högskola med
inriktning på en vald profil skulle kunna verka kvalitetsfrämjande och öka
högskolornas attraktionskraft gentemot en bred omgivning.
Forskarutbildningen skall
koncentreras
Regeringens målsättning att på sikt höja examensmålen för
forskarutbildningen kräver att avsatta resurser till
forskarutbildningen koncentreras.
En gedigen och belysande utvärdering som USA:s nationella forskningsråd
genomförde 1993 visar tendenser och samband som delvis kan överföras till
ett resonemang om forskarutbildningen i Sverige. Av utvärderingen framgår
att koncentration av de ekonomiska resurserna för forskarutbildning till ett
antal universitet ger ett mycket bättre utfall än om resurserna sprids jämnt
över hela landet.
Forskarstudenters och forskares rörlighet måste främjas i Sverige. Att
inrätta forskarutbildning vid de mindre högskolorna i syfte att dessa skall
producera sina egna lärare är feltänkt. Risken för att kvaliteten i utbildningen
blir sämre och att de mindre högskolorna aldrig får tillgång till de bästa
lärarna är uppenbar. Resurser till forskarutbildning skall koncentreras.
Forskarutbildning bör inte anordnas vid fler lärosäten än att hög kvalitet kan
garanteras.
Det är bra att regeringen givit Högskoleverket i uppdrag att utreda vissa
frågor rörande forskarutbildningen. Detta räcker dock inte. Det behövs en
snabbutredning gällande de bestämmelser regeringen i strid med stora delar
av oppositionen och forskarvärlden genomförde angående antagning av
forskarstuderande och finansiering av forskarstudier.
Krisen i antagningen till doktorandstudier inom humaniora och samhälls-
vetenskap till följd av de ändrade finansieringskraven är uppenbar och måste
snabbt åtgärdas. Det kräver att regeringen släpper prestigen och ändrar de
orimliga reglerna som föreskriver att alla forskarstuderande måste kunna visa
fullständig finansiering under fyra år.
Det tar lång tid att bygga upp forskarutbildningskompetens. En ökad
satsning på forskarutbildning vid universiteten i förening med en successiv
utbyggnad av högskolorna är därför en bra väg att gå. Forskarutbildningen
vid högskolorna måste växa av sin egen kraft och profil i syfte att ständigt nå
högre kvalitet.
Forskningsstiftelserna skall
stå fria
Socialdemokraternas strävan att omvandla de fristående
forskningsstiftelserna till mer följsamma organ för
regeringen bromsas i och med förevarande proposition upp,
men användningen av resurserna för att kompensera stora
besparingar i de statliga forskningsanslagen sätter
fortfarande stopp för den offensiva forskningspolitik som vi
anser är nödvändig. Vi förordar att forskningsstiftelserna
återfår sin tidigare ställning, så att de på ett avgörande sätt
kan bidra till att skapa nya forskningsmiljöer och stödja
strategiska forskningsprojekt.
Det är bra att regeringen - till skillnad från Forskning 2000 - inser att
stiftelsernas styrelser utan inslag av forskare varken bör eller kan göra
prioriteringar och fatta beslut som rör enskilda forskningsprogram. Trots
detta avser regeringen att bibehålla den nuvarande politiska styrningen av
stiftelserna även framledes. Det är beklagligt att regeringen inte dragit den
enda rimliga slutsatsen av sin nyvunna insikt, nämligen att stiftelsernas
styrelser måste vara sammansatta och anpassade efter varje enskild stiftelses
specifika verksamhetsinriktning. Forskningsstiftelserna borde frikopplas från
politisk inblandning och politiska hänsynstaganden.
Regeringens politik har medfört en väsentligt minskad pluralism avseende
forskningens finansiering genom korsrepresentation och olika former av
"utbytespolitik" mellan olika finansiärer. Det innebär exempelvis att ett antal
rektorer och huvudsekreterare i forskningsråden samtidigt sitter i de privat-
rättsliga forskningsstiftelsernas styrelser. Allt färre aktörer, som sitter på
alltfler stolar, avgör vilka strategiska forskningsområden som skall priorite-
ras. Uppenbara jävsituationer har medvetet eller omedvetet skapats.
Den statliga forskningspolitiken skall formas oberoende av forsknings-
stiftelsernas verksamhet. Stiftelsernas verksamhet bör i sin tur utformas i
enlighet med stiftelseurkunderna, så att stiftelserna kan lämna sitt bidrag till
forskning och utveckling i syfte att stärka Sveriges långsiktiga konkurrens-
kraft.
Finansiering av
spetsforskning
Den oberoende finansieringen tillför forskningen mer
resurser till strategisk forskning och forskarutbildning på
områden som är viktiga för Sveriges konkurrenskraft och
framtida välstånd. Fristående forskningsfinansiärer behövs
för att undvika effekterna av kortsiktiga
konjunkturförändringar. Forskning i frontlinjen kräver
långsiktiga perspektiv och fasta spelregler.
Våra riktigt starka forskningsmiljöer måste stärkas, samtidigt som fler
oberoende former för finansiering av forskning behöver skapas.
Nydanande vetenskap och forskning i världsklass genomförs av duktiga
och kreativa individer och forskargrupper. Det har en del partier och intresse-
organisationer inom det svenska samhället svårt att medge och acceptera.
Strävan efter s.k. rättvis fördelning även inom detta område och förnekande
av excellenta prestationer i form av uteblivna belöningar, exempelvis ökade
anslag till de allra bästa, kväver nyskapande och briljans. Sverige riskerar
bl.a. genom omoderna anslagssystem, fokus på kvantitet i stället för kvalitet
och skattesystem som inte främjar utbildning och kunskap, att våra främsta
begåvningar inom forskarvärlden lämnar landet för gott.
För att stoppa en sådan utveckling måste ett antal åtgärder vidtas. För det
första att styra forskningsanslag till individer, inte bara till ämnen. För det
andra att specifikt styra mer av anslagen till dem som är allra duktigast och
till unga begåvade forskare. För det tredje att styra anslag till att stödja nya
idéer, oavsett forskningsämne. För det fjärde att satsa på att anslå medel till
internationella samarbetsprojekt för att knyta forskningsallianser av hög
kvalitet.
Forskningsrådens finansieringskapacitet måste stärkas. Det ger grundforsk-
ningen nytt utrymme. Det säkerställer också de nationella forskningsanlägg-
ningarnas fortlevnad (MAX-laboratoriet i Lund, Onsala rymdobservatorium,
Manne Siegbahn-laboratoriet i Stockholm och The Svedberg-laboratoriet i
Uppsala). Vi har därför föreslagit riksdagen att höja de ämnesinriktade
forskningsrådens anslag med 25 miljoner kronor per år och forskningsråd -
utöver regeringens förslag - under den kommande treårsperioden.
Ämnesgränserna mellan forskningsråden bör prövas för att säkerställa att
nya inriktningar inom forskningen ges nödvändiga resurser. Ett biotekniskt
forskningsråd skulle exempelvis kunna bli ett värdefullt tillskott. Inom
bioteknikens område kan Sverige bli världsledande.
Utvecklandet av banbrytande vetenskap handlar ibland om att koppla
samman kunskap som tidigare varit åtskild. Det kanske tydligaste exemplet
är biotekniken. Att skapa bästa förutsättningar för svensk forskning att kunna
åstadkomma ännu mer av banbrytande vetenskap måste bli en prioriterad
uppgift för hela samhället. Vi behöver fler lösningar som låter kunskaper
från olika områden mötas. En sammankoppling av informationsteknik och
bioteknik liksom beträffande informationsteknik och miljöforskning kan bli
mycket fruktbart.
Stärk det internationella
forskningssamarbetet
Kunskap som tidigare tog flera decennier att förnya kan i dag
omsättas på några få år. Detta ställer enorma krav på
individer och organisationer. Sverige tillhör en global
ekonomi där idéer och forskningsrön, produkter och metoder
blixtsnabbt transporteras över hela världen. Forskning och
utbildning av hög kvalitet är internationell till sin karaktär.
Det kräver en forskningspolitik som är inriktad på att skapa
internationella forskningsallianser.
För forskarstuderande är det internationella utbytet betydelsefullt. Att
deltaga i internationella konferenser skall utgöra en självklar del i all
forskarutbildning. Minst 260 svenska doktorander förlade under läsåret
1995/96 minst tre månader av sina forskarstudier utomlands. Samtidigt hade
vi i Sverige ungefär 950 utländska doktorander.
Vid de amerikanska universiteten studerade 1997 cirka 7 000 asiatiska
doktorander vilket utgjorde en stor andel av samtliga forskarstuderande i
USA. Många av dessa stannar, enligt Högskoleverket, kvar vid sina univer-
sitet efter fullföljd disputation och utgör därmed en betydelsefull resurs för
den amerikanska forskningen och högre utbildningen.
För ett litet land som Sverige är det internationella forskningsutbytet
särskilt betydelsefullt. Vi menar att det internationella utbytet är nödvändigt
för att Sverige skall kunna tillgodogöra sig resultat frambringade i andra
länder och för att vår egen utbildning och forskning skall kunna hålla hög
internationell standard. Sveriges deltagande i internationellt forskningsarbete
har på ett påtagligt sätt bidragit till att höja kvaliteten på den nationella
forskningen. Internationell konkurrens och granskning påverkar arbetet vid
högskolor och universitet positivt.
Inom forskningens område finns många skäl för internationell samverkan.
Fortsatta framsteg, inte minst inom naturvetenskap och teknik, kräver sådana
omfattande investeringar att de är omöjliga för ett enskilt land att klara.
Modern forskning förutsätter samarbete mellan olika discipliner på mycket
hög nivå. På flera områden krävs dessutom internationell lagstiftning och
standardisering. Svenska initiativ i det avseendet förutsätter deltagande i den
internationella forskningsmiljön.
Det är anmärkningsvärt att regeringen är så avvisande, negativ och passiv
gällande internationellt forskningssamarbete. I propositionen betonas å ena
sidan att internationellt samarbete utgör ett viktigt element i stora delar av
den moderna forskningen. Regeringen slår å den andra sidan fast att tidigare
aviserade besparingar skall genomföras och att myndigheterna även
fortsättningsvis skall göra de övergripande avvägningarna mellan nationella
och internationella resurssatsningar.
Moderata samlingspartiet förordar ökat internationellt forskningssam-
arbete. Att respektive myndighet ska bedöma värdet av olika forsknings-
samarbeten är naturligt med ökad internationalisering. Samtidigt är det
uppenbart att det finns legitima skäl för staten att dels ha överblick över
vissa
internationella samarbeten, dels ta ansvar för finansiering av dem. Vi för-
ordar att regeringen gör en analys om hur Sveriges internationella forsk-
ningssamarbete kan utvecklas och stärkas.
Samverkan mellan
universitet och näringsliv
För Sveriges långsiktiga utveckling är kunskapsutvecklingen
av största betydelse, inte minst inom näringslivet. Svensk
industri och företagsamhet i vid mening måste bättre än
hittills utveckla kunnande och kompetens. Vår
konkurrensförmåga är helt beroende av kunniga
medarbetare, hög utvecklingstakt och ett nära och innovativt
samarbete mellan forskning och företagande.
Det är mot denna bakgrund utbyggnaden av den högre utbildningen skall
ses. Men det är också skälet till att vi moderater förordar en kraftig
förstärkning av forskningsinsatserna och bekymrar oss över konsekvenserna
av att forskare och forskning inte växer eller flyttar ut ur landet.
Vi tror att det är nödvändigt att åstadkomma radikalt bättre förutsättningar
för nyskapande, nyföretagande och kreativitet bl a vad gäller samarbete och
utbyte. Det är alldeles för få som under sin karriär byter "sida" i yrkeslivet.
Betydligt fler universitetslärare borde få möjlighet att arbeta en viss period i
arbetslivet utanför universitetet. Viktig kunskap och nyttiga erfarenheter med
icke traditionella perspektiv och infallsvinklar skulle kunna tas till vara. Ett
väsentligt utökat utbyte av forskare mellan universitet och högskolor och
näringslivet bör eftersträvas.
Kunnandet måste i mycket högre grad än vad som nu sker korsas mellan
vetenskap och företagande. En utmärkt grund är redan lagd i forsknings-
parken Mjärdevi vid Linköpings universitet.  Ett annat exempel att bygga
vidare på är forskning och företagarbyn IDEON i Lund. Vid båda dessa
institutioner sker dessutom en kraftig expansion.
Formerna för samverkan kan och måste emellertid variera. Olika inrikt-
ningar och företag har olika behov och förutsättningar att deltaga i sam-
arbeten av olika slag. Behovet av mötesplatser och informationsutbyte är en
viktig del i en strategi för utveckling och förnyelse, och det är därför rimligt
att högskolorna även fortsättningsvis åläggs att samarbeta och informera om
sin verksamhet.
Regeringen har valt att inte nu lägga något förslag avseende myndighets-
strukturen för finansiering av forskning, utan förordar en mer ingående
utredning. Vi anser att det är klokt att de invändningar som rests får prövas
mer ingående så att viktiga forskningsområden relevanta för utvecklingen
inom industri och näringsliv inte försvåras. Inte minst behovet av att
vidareutveckla kompetensen inom mindre och medelstora företag kräver en
särskild bedömning.

Hemställan

Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av en samlad och långsiktig strategi för svensk forskning,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om kunskapsmiljöns strategiska betydelse,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om övergripande principer för forskningspolitiken,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om forskningens omfattning,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av att ändra reglerna för antagning till och finansiering
av forskarstudier,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om betydelsen av en egen profil för alla högskolor,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om forskarutbildningen,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om de före detta fristående forskningsstiftelserna,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om finansiering av spetsforskning,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att stärka det internationella forskningssamarbetet,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ökad samverkan mellan universitet och näringsliv.

Stockholm den 7 maj 1999
Beatrice Ask (m)
Lars Hjertén (m)

Tomas Högström (m)

Per Bill (m)

Anders Sjölund (m)

Anita Sidén (m)

Catharina Elmsäter-Svärd (m)

Hans Hjortzberg-Nordlund (m)

Sten Tolgfors (m)


Yrkanden (22)

  1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad motionen anförts om behovet av en samlad och långsiktig strategi för svensk forskning
    Behandlas i
  2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad motionen anförts om behovet av en samlad och långsiktig strategi för svensk forskning
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    =utskottet
  3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kunskapsmiljöns strategiska betydelse
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    =utskottet
  4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kunskapsmiljöns strategiska betydelse
    Behandlas i
  5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om övergripande principer för forskningspolitiken
    Behandlas i
  6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om övergripande principer för forskningspolitiken
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    =utskottet
  7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om forskningens omfattning
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    =utskottet
  8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om forskningens omfattning
    Behandlas i
  9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att ändra reglerna för antagning till och finansiering av forskarstudier
    Behandlas i
  10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att ändra reglerna för antagning till och finansiering av forskarstudier
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    =utskottet
  11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om betydelsen av en egen profil för alla högskolor
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    =utskottet
  12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om betydelsen av en egen profil för alla högskolor
    Behandlas i
  13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om forskarutbildningen
    Behandlas i
  14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om forskarutbildningen
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    =utskottet
  15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om de före detta fristående forskningsstiftelserna
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    =utskottet
  16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om de före detta fristående forskningsstiftelserna
    Behandlas i
  17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om finansiering av spetsforskning
    Behandlas i
  18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om finansiering av spetsforskning
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    =utskottet
  19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att stärka det internationella forskningssamarbetet
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    =utskottet
  20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att stärka det internationella forskningssamarbetet
    Behandlas i
  21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ökad samverkan mellan universitet och näringsliv.
    Behandlas i
  22. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ökad samverkan mellan universitet och näringsliv.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    =utskottet

Intressenter

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.