med anledning av prop. 1998/99:94 Vissa forskningsfrågor
Motion 1998/99:Ub12 av Beatrice Ask (m)
Ärendet är avslutat
- Motionskategori
- -
- Motionsgrund
- Proposition 1998/99:94
- Tilldelat
- Utbildningsutskottet
Händelser
- Inlämning
- 1999-05-07
- Bordläggning
- 1999-05-17
- Hänvisning
- 1999-05-18
Motioner
Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.
1 Inledning 27
2 Moderata utgångspunkter 27
3 Forskningens omfattning, inriktning och fördelning 29
3.1 Forskningens omfattning 29
3.2 Alla högskolor behöver en egen profil 30
3.3 Forskarutbildningen skall koncentreras 31
4 Forskningsstiftelserna skall stå fria 31
5 Finansiering av spetsforskning 32
6 Stärk det internationella forskningssamarbetet 33
7 Samverkan mellan universitet och näringsliv 34
8 Hemställan 35
Inledning
Regeringen har i proposition 1998/99:94 Vissa forskningsfrågor lämnat förslag till övergripande principer för forskningspolitiken. Utgångspunkten är betänkandet från den forskningspolitiska utredningen Forskning 2000 i berör- da delar.
I propositionen föreslås bl.a. att de statliga resurserna för grundforskning och forskarutbildning skall öka, främst vad gäller teknik och naturvetenskap. Regeringen föreslår vidare att en utredning tillsätts med uppdrag att föreslå en ny myndighetsorganisation på forskningsområdet.
Förslagen är i huvudsak okontroversiella, men det finns anledning att välkomna regeringens kursändring som i vissa delar är tydlig. Det mesta återstår dock att göra för att förverkliga högt ställda mål.
De stora utmaningar som svensk forskning och dess avnämare idag möter gör en medveten och kraftfull forskningsstrategi för uthållig tillväxt helt nödvändig. En sådan strategi saknas helt i regeringens proposition.
Moderata utgångspunkter
En stark och fri forskning är i kombination med ett gynnsamt kunskapsklimat av grundläggande betydelse för ett modernt välfärdslands konkurrensförmåga och möjlighet att skapa välstånd. God forskning kräver flexibilitet, frihet och sund konkurrens. Är inte de svenska villkoren i ett globalt perspektiv tillräckligt bra, flyttar företag och kompetens ut ur landet vilket börjar märkas allt tydligare i den officiella statistiken. De senaste åren har de svenska företagen ökat sina FoU-satsningar snabbare utomlands än i Sverige. Uppenbart är att forskningsklimatet i Sverige inte är tillräckligt bra i förhållande till vad som erbjuds på andra håll, inte minst i USA, Storbritannien och Holland.
Utbildnings- och forskningssystemen kan aldrig ses isolerade från resten av samhället. Företagsklimat och skatter, lönebildning och socialförsäkring- ar, arbetsmarknadsregleringar och själva synen på kunskap, ansvarstagande och individuell utveckling är alla viktiga delar av kunskapsmiljön.
Forskningens betydelse för tillväxt och konkurrenskraft gör det nödvändigt med en samlad och långsiktig strategi för svensk forskning. Snabba föränd- ringar, konkurrensvillkor m.m. gör att också forskningspolitiken måste prö- vas och utvecklas. Tyvärr har regeringen i sin proposition försummat dessa för Sverige så avgörande frågor.
En långsiktig strategi för forskningen måste klara av att koppla samman näringslivets behov av tillämpad eller nyttodriven forskning med lärosätenas fria, nyfikenhetsdrivna och grundläggande forskning.
Regeringen betonar att de medel som avsätts för forskning måste fördelas med utgångspunkt i krav på hög inomvetenskaplig kvalitet. Till skillnad från regeringen anser vi att forskningsprojekt som tar sin utgångspunkt i närings- livsrelevans inte bara, eller ens till övervägande delen, kan bedömas utifrån ett inomvetenskapligt perspektiv. Detta understryker ytterligare behovet av en samlad forskningsstrategi.
Tillväxt och nya jobb kommer företrädesvis att skapas i mindre och medel- stora företag inom områden som rör IT, bioteknik och medicin. I USA har universitet och högskolor fått ökad betydelse för tillväxten. Företag bildas och etableras som en effekt av forskning vid lärosätena. Det behövs därmed fungerande nätverk av kunskap och riskkapital som främjar tillkomsten av nya företag och tillvaratagande av nya uppfinningar och forskningsresultat. Fler kontakter mellan akademisk forskning, näringslivsverksamhet och potentiella finansiärer måste skapas. I detta sammanhang behövs det en attitydförändring. Forskningens nytta och tillväxtperspektivet måste lyftas fram. I föreliggande proposition lyser det med sin frånvaro.
Forskning och forskarutbildning måste präglas av kvalitet och förnyelse- förmåga. De kvantitativa målen måste vara förenliga med rimliga och nöd- vändiga krav som vi i Sverige och omvärlden ställer rörande forskningens och forskarutbildningens kvalitet. Valfrihet och mångfald, kontinuerliga ut- värderingar och kvalitetsanalyser är viktiga redskap för att klara detta.
För att investeringar i utbildning och forskning skall komma till praktisk nytta krävs ett dynamiskt näringsliv. Företagens vilja och förmåga att anstäl- la nya medarbetare är avgörande för kunskapsöverföringen från forskning och utbildning. Inte minst mindre och medelstora företag i Sverige skulle kunna dra nytta av ökat samarbete med universitet och högskolor. Det är vidare väsentligt att en växelverkan finns mellan näringslivets egen kun- skapsutveckling och forskningen inom universiteten och högskolorna.
Forskningens viktigaste uppgift är att bidra till kunskapsutvecklingen och att skapa förutsättningar för vetenskapen att nå kunskapens frontlinjer. Framgångsrik forskning kräver kreativa miljöer, självständighet och nätverk. Forskningens resurser måste koncentreras till miljöer av livskraftig storlek. Internationellt forskningssamarbete är viktigt och måste främjas.
En långsiktig och framåtsyftande forskningspolitik borde bygga på följande övergripande principer:
För det första måste forskningen stå fri att utan politiska anvisningar söka ny kunskap och fritt från statsmakterna kunna framföra kritik. Staten skall respektera de akademiska lärosätenas förmåga genom att garantera dem självständighet.
För det andra måste staten tillförsäkra forskningen resurser, framför allt till grundforskning, och tillse att medel fördelas på ett sådant sätt att de kan användas så effektivt som möjligt.
För det tredje behöver Sverige fler forskningsfinansiärer. De fristående stiftelser som inrättades av den borgerliga regeringen 1991-1994 bidrog till att stärka resurserna till forskning, samtidigt som fler av varandra oberoende anslagsgivare skapades. Därefter har socialdemokratiska regeringar genom olika beslut mer eller mindre inkorporerat stiftelserna i den statliga beslutsapparaten. Steg i riktning för att bryta den utvecklingen behövs.
För det fjärde skall det internationella samarbetet prioriteras och stärkas. Det är nödvändigt att riksdagen tar ett övergripande ansvar. Att prioritera mellan nationella och internationella forskningsresurser bör ligga på den nationella politiska nivån, inte på den berörda myndigheten. Fler studenter och forskarstuderande skall ges möjlighet att under en kortare eller längre tid studera vid ett utländskt lärosäte. Ambitionen bör också vara fler gäststuderande i Sverige.
För det femte skall regering och riksdag uppmuntra att kunnande korsas mellan olika forsknings- och samhällsfält. Banbrytande vetenskap handlar ofta om att föra samman tidigare åtskild kunskap. Biotekniken är ett tydligt exempel.
För det sjätte behövs en långsiktig strategi för att kunna utnyttja informa- tionsteknikens alla möjligheter. Den brist på behandling av informations- tekniken i Forskning 2000 samt regeringens totala tystnad är oroande. Den digitala infrastrukturen behöver byggas ut och ett omfattande och långsiktigt inriktat samarbete mellan akademi och näringsliv etableras. Därtill kommer att det behövs forskningsinsatser för att analysera IT-utvecklingens konse- kvenser och möjligheter.
Forskningens omfattning, inriktning och fördelning
Forskningens omfattning
Sverige tillhör de länder som av tradition prioriterar forskning och utveckling högt. Det är bra att regeringen som målsättning för forskningspolitiken framhåller att Sverige bör befästa sin position som framstående nation inom forskning och utveckling. Det ställer utomordentligt stora krav framgent, mot bakgrund av stora förändringar inom områden som hittills stått för en stor del av svensk forskning totalt sett.
En av statens primära uppgifter måste vara att främja en högkvalitativ forskning och vidareutveckla starka forskningsmiljöer.
Trots regeringens ambition tvingas vi konstatera att den förda högskole- och forskningspolitiken sedan 1994 varit förlorade år. Många beslut har präglats av besparingar, statlig detaljstyrning och minskad valfrihet. Kvanti- tet har gått före kvalitet. Inriktningen mot fria universitet har ersatts av politiska tillsättningar och beslut. Samtidigt har forskningsmedlen direkt till universiteten minskat och universitetens frihet under eget ansvar successivt reducerats.
Regeringens neddragningar av anslagen till grundforskning har särskilt drabbat de medicinska, naturvetenskapliga och tekniska forskningsområdena, trots att det är just inom dessa områden som Sverige har en stor utvecklings- möjlighet. Det är vår bestämda förhoppning att regeringen nu gör i sak vad man säger sig prioritera.
Besparingar har skett avseende miljöforskningen, ca 100 miljoner kronor, samt inom det internationella forskningssamarbetet, ca 70 miljoner kronor, bara det senaste året. De statliga FoU-anslagen till allmän vetenskaplig utveckling har både i procent och i faktiska tal minskat mellan åren 1993/94 och 1998. Detta gäller både matematik/naturvetenskap, teknik och humanio- ra. Inom ämnesområdena matematik/naturvetenskap har regeringen sparat över 200 miljoner kronor, inom teknik drygt 500 miljoner kronor samt inom humaniora drygt 200 miljoner kronor (SCB:s FoU-statistik).
Det är bra att regeringen tagit till sig av forskarvärldens och vår moderata kritik av tidigare besparingar, men regeringens politik är motstridig. Att föreslå otillräckliga höjningar av anslagen till grundforskning och forskar- utbildning samtidigt som tidigare aviserade besparingar föreslås genomföras nästkommande budgetår är både i sak fel och sänder olyckliga signaler till vår omvärld.
Det moderata förslaget med anledning av vårpropositionen innebär en betydligt kraftigare satsning på forskning utöver regeringens 600 miljoner kronor.
Vi vill genomföra en successiv resursförstärkning av de nya universitetens forskning och forskarutbildning och säkerställa att de universitet som alltjämt är under uppbyggnad, t. ex. Umeå och Linköping, inte tvingas avbryta på- gående kvalitetsutveckling.
Alla högskolor behöver en egen profil
Forskning bedrivs i dag i varierande utsträckning vid alla Sveriges universitet och högskolor. Utgångspunkten för den statliga fördelningen av anslag för forskning måste vara grundforskningens betydelse, behovet av hög kvalitet samt medvetenheten om att ett litet land som Sverige inte kan splittra sina forskningsresurser alltför mycket. Förutsättningar för internationellt konkurrenskraftig forskning ökar om resurserna hålls samman.
Vid de mindre och medelstora högskolorna bedrivs främst forskning som i nära samarbete med det lokala näringslivet främjar tekniköverföring och forskningsinformation. Grundläggande och nydanande forskningsinsatser kräver större resurser än vad som där kan erbjudas med undantag för mycket väl definierade forskningsfält. Den forskning som i samverkan med lokalt näringsliv bedrivs vid de mindre och medelstora högskolorna är viktig och skall utvecklas.
Det är positivt att regeringen poängterar behovet och betydelsen av att de nya universiteten koncentrerar sina forskningsresurser och utvecklar egna profilområden, liksom att basen i det svenska forskningssystemet utgörs av de etablerade universiteten. Samtidigt är det anmärkningsvärt att regeringens modell för att fördela resurser inte alls på motsvarande sätt stimulerar en sådan utveckling.
Vi prioriterar en vidareutveckling av den forskning som tar till vara det speciella som vuxit sig starkt vid de olika lärosätena.
Med en sådan forskningsstruktur ges de olika utbildnings- och forsknings- enheterna huvuduppgifter som de har exklusiva möjligheter att fullfölja. Inom ramen för en sådan struktur bör allehanda samarbetsformer främjas. Inom flera forskningsområden är ett nära samarbete mellan universiteten och mindre högskolor nödvändigt och angeläget.
En angelägen uppgift för alla mindre och medelstora högskolor är att pröva en organisation för forskning och utveckling som säkerställer en fokuserad inriktning. Ett forskarcentrum vid varje mindre och medelstor högskola med inriktning på en vald profil skulle kunna verka kvalitetsfrämjande och öka högskolornas attraktionskraft gentemot en bred omgivning.
Forskarutbildningen skall koncentreras
Regeringens målsättning att på sikt höja examensmålen för forskarutbildningen kräver att avsatta resurser till forskarutbildningen koncentreras.
En gedigen och belysande utvärdering som USA:s nationella forskningsråd genomförde 1993 visar tendenser och samband som delvis kan överföras till ett resonemang om forskarutbildningen i Sverige. Av utvärderingen framgår att koncentration av de ekonomiska resurserna för forskarutbildning till ett antal universitet ger ett mycket bättre utfall än om resurserna sprids jämnt över hela landet.
Forskarstudenters och forskares rörlighet måste främjas i Sverige. Att inrätta forskarutbildning vid de mindre högskolorna i syfte att dessa skall producera sina egna lärare är feltänkt. Risken för att kvaliteten i utbildningen blir sämre och att de mindre högskolorna aldrig får tillgång till de bästa lärarna är uppenbar. Resurser till forskarutbildning skall koncentreras. Forskarutbildning bör inte anordnas vid fler lärosäten än att hög kvalitet kan garanteras.
Det är bra att regeringen givit Högskoleverket i uppdrag att utreda vissa frågor rörande forskarutbildningen. Detta räcker dock inte. Det behövs en snabbutredning gällande de bestämmelser regeringen i strid med stora delar av oppositionen och forskarvärlden genomförde angående antagning av forskarstuderande och finansiering av forskarstudier.
Krisen i antagningen till doktorandstudier inom humaniora och samhälls- vetenskap till följd av de ändrade finansieringskraven är uppenbar och måste snabbt åtgärdas. Det kräver att regeringen släpper prestigen och ändrar de orimliga reglerna som föreskriver att alla forskarstuderande måste kunna visa fullständig finansiering under fyra år.
Det tar lång tid att bygga upp forskarutbildningskompetens. En ökad satsning på forskarutbildning vid universiteten i förening med en successiv utbyggnad av högskolorna är därför en bra väg att gå. Forskarutbildningen vid högskolorna måste växa av sin egen kraft och profil i syfte att ständigt nå högre kvalitet.
Forskningsstiftelserna skall stå fria
Socialdemokraternas strävan att omvandla de fristående forskningsstiftelserna till mer följsamma organ för regeringen bromsas i och med förevarande proposition upp, men användningen av resurserna för att kompensera stora besparingar i de statliga forskningsanslagen sätter fortfarande stopp för den offensiva forskningspolitik som vi anser är nödvändig. Vi förordar att forskningsstiftelserna återfår sin tidigare ställning, så att de på ett avgörande sätt kan bidra till att skapa nya forskningsmiljöer och stödja strategiska forskningsprojekt.
Det är bra att regeringen - till skillnad från Forskning 2000 - inser att stiftelsernas styrelser utan inslag av forskare varken bör eller kan göra prioriteringar och fatta beslut som rör enskilda forskningsprogram. Trots detta avser regeringen att bibehålla den nuvarande politiska styrningen av stiftelserna även framledes. Det är beklagligt att regeringen inte dragit den enda rimliga slutsatsen av sin nyvunna insikt, nämligen att stiftelsernas styrelser måste vara sammansatta och anpassade efter varje enskild stiftelses specifika verksamhetsinriktning. Forskningsstiftelserna borde frikopplas från politisk inblandning och politiska hänsynstaganden.
Regeringens politik har medfört en väsentligt minskad pluralism avseende forskningens finansiering genom korsrepresentation och olika former av "utbytespolitik" mellan olika finansiärer. Det innebär exempelvis att ett antal rektorer och huvudsekreterare i forskningsråden samtidigt sitter i de privat- rättsliga forskningsstiftelsernas styrelser. Allt färre aktörer, som sitter på alltfler stolar, avgör vilka strategiska forskningsområden som skall priorite- ras. Uppenbara jävsituationer har medvetet eller omedvetet skapats.
Den statliga forskningspolitiken skall formas oberoende av forsknings- stiftelsernas verksamhet. Stiftelsernas verksamhet bör i sin tur utformas i enlighet med stiftelseurkunderna, så att stiftelserna kan lämna sitt bidrag till forskning och utveckling i syfte att stärka Sveriges långsiktiga konkurrens- kraft.
Finansiering av spetsforskning
Den oberoende finansieringen tillför forskningen mer resurser till strategisk forskning och forskarutbildning på områden som är viktiga för Sveriges konkurrenskraft och framtida välstånd. Fristående forskningsfinansiärer behövs för att undvika effekterna av kortsiktiga konjunkturförändringar. Forskning i frontlinjen kräver långsiktiga perspektiv och fasta spelregler.
Våra riktigt starka forskningsmiljöer måste stärkas, samtidigt som fler oberoende former för finansiering av forskning behöver skapas.
Nydanande vetenskap och forskning i världsklass genomförs av duktiga och kreativa individer och forskargrupper. Det har en del partier och intresse- organisationer inom det svenska samhället svårt att medge och acceptera. Strävan efter s.k. rättvis fördelning även inom detta område och förnekande av excellenta prestationer i form av uteblivna belöningar, exempelvis ökade anslag till de allra bästa, kväver nyskapande och briljans. Sverige riskerar bl.a. genom omoderna anslagssystem, fokus på kvantitet i stället för kvalitet och skattesystem som inte främjar utbildning och kunskap, att våra främsta begåvningar inom forskarvärlden lämnar landet för gott.
För att stoppa en sådan utveckling måste ett antal åtgärder vidtas. För det första att styra forskningsanslag till individer, inte bara till ämnen. För det andra att specifikt styra mer av anslagen till dem som är allra duktigast och till unga begåvade forskare. För det tredje att styra anslag till att stödja nya idéer, oavsett forskningsämne. För det fjärde att satsa på att anslå medel till internationella samarbetsprojekt för att knyta forskningsallianser av hög kvalitet.
Forskningsrådens finansieringskapacitet måste stärkas. Det ger grundforsk- ningen nytt utrymme. Det säkerställer också de nationella forskningsanlägg- ningarnas fortlevnad (MAX-laboratoriet i Lund, Onsala rymdobservatorium, Manne Siegbahn-laboratoriet i Stockholm och The Svedberg-laboratoriet i Uppsala). Vi har därför föreslagit riksdagen att höja de ämnesinriktade forskningsrådens anslag med 25 miljoner kronor per år och forskningsråd - utöver regeringens förslag - under den kommande treårsperioden.
Ämnesgränserna mellan forskningsråden bör prövas för att säkerställa att nya inriktningar inom forskningen ges nödvändiga resurser. Ett biotekniskt forskningsråd skulle exempelvis kunna bli ett värdefullt tillskott. Inom bioteknikens område kan Sverige bli världsledande.
Utvecklandet av banbrytande vetenskap handlar ibland om att koppla samman kunskap som tidigare varit åtskild. Det kanske tydligaste exemplet är biotekniken. Att skapa bästa förutsättningar för svensk forskning att kunna åstadkomma ännu mer av banbrytande vetenskap måste bli en prioriterad uppgift för hela samhället. Vi behöver fler lösningar som låter kunskaper från olika områden mötas. En sammankoppling av informationsteknik och bioteknik liksom beträffande informationsteknik och miljöforskning kan bli mycket fruktbart.
Stärk det internationella forskningssamarbetet
Kunskap som tidigare tog flera decennier att förnya kan i dag omsättas på några få år. Detta ställer enorma krav på individer och organisationer. Sverige tillhör en global ekonomi där idéer och forskningsrön, produkter och metoder blixtsnabbt transporteras över hela världen. Forskning och utbildning av hög kvalitet är internationell till sin karaktär. Det kräver en forskningspolitik som är inriktad på att skapa internationella forskningsallianser.
För forskarstuderande är det internationella utbytet betydelsefullt. Att deltaga i internationella konferenser skall utgöra en självklar del i all forskarutbildning. Minst 260 svenska doktorander förlade under läsåret 1995/96 minst tre månader av sina forskarstudier utomlands. Samtidigt hade vi i Sverige ungefär 950 utländska doktorander.
Vid de amerikanska universiteten studerade 1997 cirka 7 000 asiatiska doktorander vilket utgjorde en stor andel av samtliga forskarstuderande i USA. Många av dessa stannar, enligt Högskoleverket, kvar vid sina univer- sitet efter fullföljd disputation och utgör därmed en betydelsefull resurs för den amerikanska forskningen och högre utbildningen.
För ett litet land som Sverige är det internationella forskningsutbytet särskilt betydelsefullt. Vi menar att det internationella utbytet är nödvändigt för att Sverige skall kunna tillgodogöra sig resultat frambringade i andra länder och för att vår egen utbildning och forskning skall kunna hålla hög internationell standard. Sveriges deltagande i internationellt forskningsarbete har på ett påtagligt sätt bidragit till att höja kvaliteten på den nationella forskningen. Internationell konkurrens och granskning påverkar arbetet vid högskolor och universitet positivt.
Inom forskningens område finns många skäl för internationell samverkan. Fortsatta framsteg, inte minst inom naturvetenskap och teknik, kräver sådana omfattande investeringar att de är omöjliga för ett enskilt land att klara. Modern forskning förutsätter samarbete mellan olika discipliner på mycket hög nivå. På flera områden krävs dessutom internationell lagstiftning och standardisering. Svenska initiativ i det avseendet förutsätter deltagande i den internationella forskningsmiljön.
Det är anmärkningsvärt att regeringen är så avvisande, negativ och passiv gällande internationellt forskningssamarbete. I propositionen betonas å ena sidan att internationellt samarbete utgör ett viktigt element i stora delar av den moderna forskningen. Regeringen slår å den andra sidan fast att tidigare aviserade besparingar skall genomföras och att myndigheterna även fortsättningsvis skall göra de övergripande avvägningarna mellan nationella och internationella resurssatsningar.
Moderata samlingspartiet förordar ökat internationellt forskningssam- arbete. Att respektive myndighet ska bedöma värdet av olika forsknings- samarbeten är naturligt med ökad internationalisering. Samtidigt är det uppenbart att det finns legitima skäl för staten att dels ha överblick över vissa internationella samarbeten, dels ta ansvar för finansiering av dem. Vi för- ordar att regeringen gör en analys om hur Sveriges internationella forsk- ningssamarbete kan utvecklas och stärkas.
Samverkan mellan universitet och näringsliv
För Sveriges långsiktiga utveckling är kunskapsutvecklingen av största betydelse, inte minst inom näringslivet. Svensk industri och företagsamhet i vid mening måste bättre än hittills utveckla kunnande och kompetens. Vår konkurrensförmåga är helt beroende av kunniga medarbetare, hög utvecklingstakt och ett nära och innovativt samarbete mellan forskning och företagande.
Det är mot denna bakgrund utbyggnaden av den högre utbildningen skall ses. Men det är också skälet till att vi moderater förordar en kraftig förstärkning av forskningsinsatserna och bekymrar oss över konsekvenserna av att forskare och forskning inte växer eller flyttar ut ur landet.
Vi tror att det är nödvändigt att åstadkomma radikalt bättre förutsättningar för nyskapande, nyföretagande och kreativitet bl a vad gäller samarbete och utbyte. Det är alldeles för få som under sin karriär byter "sida" i yrkeslivet. Betydligt fler universitetslärare borde få möjlighet att arbeta en viss period i arbetslivet utanför universitetet. Viktig kunskap och nyttiga erfarenheter med icke traditionella perspektiv och infallsvinklar skulle kunna tas till vara. Ett väsentligt utökat utbyte av forskare mellan universitet och högskolor och näringslivet bör eftersträvas.
Kunnandet måste i mycket högre grad än vad som nu sker korsas mellan vetenskap och företagande. En utmärkt grund är redan lagd i forsknings- parken Mjärdevi vid Linköpings universitet. Ett annat exempel att bygga vidare på är forskning och företagarbyn IDEON i Lund. Vid båda dessa institutioner sker dessutom en kraftig expansion.
Formerna för samverkan kan och måste emellertid variera. Olika inrikt- ningar och företag har olika behov och förutsättningar att deltaga i sam- arbeten av olika slag. Behovet av mötesplatser och informationsutbyte är en viktig del i en strategi för utveckling och förnyelse, och det är därför rimligt att högskolorna även fortsättningsvis åläggs att samarbeta och informera om sin verksamhet.
Regeringen har valt att inte nu lägga något förslag avseende myndighets- strukturen för finansiering av forskning, utan förordar en mer ingående utredning. Vi anser att det är klokt att de invändningar som rests får prövas mer ingående så att viktiga forskningsområden relevanta för utvecklingen inom industri och näringsliv inte försvåras. Inte minst behovet av att vidareutveckla kompetensen inom mindre och medelstora företag kräver en särskild bedömning.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en samlad och långsiktig strategi för svensk forskning,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kunskapsmiljöns strategiska betydelse,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om övergripande principer för forskningspolitiken,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om forskningens omfattning,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att ändra reglerna för antagning till och finansiering av forskarstudier,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om betydelsen av en egen profil för alla högskolor,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om forskarutbildningen,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om de före detta fristående forskningsstiftelserna,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om finansiering av spetsforskning,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att stärka det internationella forskningssamarbetet,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ökad samverkan mellan universitet och näringsliv.
Stockholm den 7 maj 1999
Beatrice Ask (m)
Lars Hjertén (m) Tomas Högström (m) Per Bill (m) Anders Sjölund (m) Anita Sidén (m) Catharina Elmsäter-Svärd (m) Hans Hjortzberg-Nordlund (m) Sten Tolgfors (m)
Yrkanden (22)
- att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad motionen anförts om behovet av en samlad och långsiktig strategi för svensk forskning
- Behandlas i
- att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad motionen anförts om behovet av en samlad och långsiktig strategi för svensk forskning
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- =utskottet
- att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kunskapsmiljöns strategiska betydelse
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- =utskottet
- att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kunskapsmiljöns strategiska betydelse
- Behandlas i
- att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om övergripande principer för forskningspolitiken
- Behandlas i
- att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om övergripande principer för forskningspolitiken
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- =utskottet
- att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om forskningens omfattning
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- =utskottet
- att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om forskningens omfattning
- Behandlas i
- att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att ändra reglerna för antagning till och finansiering av forskarstudier
- Behandlas i
- att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att ändra reglerna för antagning till och finansiering av forskarstudier
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- =utskottet
- att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om betydelsen av en egen profil för alla högskolor
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- =utskottet
- att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om betydelsen av en egen profil för alla högskolor
- Behandlas i
- att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om forskarutbildningen
- Behandlas i
- att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om forskarutbildningen
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- =utskottet
- att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om de före detta fristående forskningsstiftelserna
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- =utskottet
- att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om de före detta fristående forskningsstiftelserna
- Behandlas i
- att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om finansiering av spetsforskning
- Behandlas i
- att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om finansiering av spetsforskning
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- =utskottet
- att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att stärka det internationella forskningssamarbetet
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- =utskottet
- att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att stärka det internationella forskningssamarbetet
- Behandlas i
- att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ökad samverkan mellan universitet och näringsliv.
- Behandlas i
- att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ökad samverkan mellan universitet och näringsliv.
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- =utskottet
Intressenter
Motioner
Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.