med anledning av prop. 2005/06:145 Nationellt program för energieffektivisering och energismart byggande

Motion 2005/06:Bo19 av Lars Tysklind m.fl. (fp)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen avslår regeringens förslag till mål för energieffektivisering i bebyggelsen.

2. Riksdagen beslutar att målet för energieffektivisering i bebyggelsen formuleras: ”Miljöbelastningen från energianvändningen i bostäder och lokaler minskar och är lägre år 2010 än år 1995. Bostadssektorn bör minska sitt bidrag till utsläpp av växthusgaser med minst 40 % till 2020 jämfört med utsläppen 1995. Detta skall bl.a. ske genom att den totala energianvändningen effektiviseras för att på sikt minska samt genom en övergång till uppvärmning som inte baseras på fossila bränslen.”

3. Riksdagen avslår regeringens förslag om krav på besiktning av befintliga byggnader (8 § och hänvisningen i 12 § lagen om energideklarationer för byggnader).

4. Riksdagen avslår regeringens förslag om certifiering av oberoende experter (12 § andra stycket och hänvisningar till föreskrifter i 3 § lagen om energideklarationer för byggnader).

5. Riksdagen avslår regeringens förslag om att införa ett energideklarationsregister (15–22 §§ i lagen om energideklarationer för byggnader).

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om fritidshus.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om alternativa energiförsörjningssystem och fjärrvärme.

Mål för energieffektivisering i bebyggelsen

Regeringens förslag:

Den totala energianvändningen per uppvärmd areaenhet i bostäder och lokaler minskar. Minskningen bör vara 20 procent till år 2020 och 50 procent till år 2050 i förhållande till användningen 1995. Till år 2020 skall beroendet av fossila bränslen för energianvändningen i bebyggelsesektorn vara brutet, samtidigt som andelen förnybar energi ökar kontinuerligt.

Målet kommer att regelbundet följas upp och prövas mot bakgrund av dess konsekvenser för miljön, ekonomisk tillväxt, konkurrenskraft och kostnader för såväl den offentliga sektorn som enskilda.

Regeringen föreslår att ett mål för energieffektivisering i bebyggelsen införs. Vi menar att delmål 7 om energianvändning m.m. i byggnader under miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö som riksdagen har beslutat om täcker in detta och motsätter oss att det införa ytterligare ett mål. Under riksdagens behandling av miljömålen ansåg vi att detta delmål borde lyda enligt nedan, och det står vi fast vid:

• Miljöbelastningen från energianvändningen i bostäder och lokaler minskar och är lägre år 2010 än år 1995. Bostadssektorn bör minska sitt bidrag till utsläpp av växthusgaser med minst 40 procent till 2020 jämfört med utsläppen 1995. Detta ska bland annat ske genom att den totala energianvändningen effektiviseras för att på sikt minska samt en övergång till uppvärmning som inte baseras på fossila bränslen.

Energideklarationer

Vi är i grunden positiva till energideklarationer som verktyg för att uppnå lägre energianvändning i byggnader. Vi anser dock att regeringens förslag innebär ett onödigt tungrott system med omfattande byråkrati som riskerar bli alltför kostsamt. Vi yrkar därför avslag på vissa delar av regeringens lagförslag i syfte att skapa ett mer lätthanterligt system.

Besiktning av befintliga byggnader

Regeringen föreslår att befintliga byggnader alltid ska besiktigas av en oberoende expert när en energideklaration ska upprättas.

Vi anser att detta riskerar bli mycket kostsamt utan att det leder till motsvarande vinster. Besiktning är bara meningsfullt att utföra på byggnader som har dålig energiprestanda och därmed potential för förbättringar. Den obligatoriska energideklarationen kommer att uppmärksamma fastighetsägaren om en byggnad har dålig energiprestanda, och därmed ge denne incitament att vidta åtgärder. Vi anser att man bör lägga krutet på att besiktiga och åtgärda byggnaderna med sämst energiprestanda, istället för att bygga upp en omfattande apparat för regelbunden besiktning av alla byggnader.

Besiktning är inte nödvändigt för att implementera EU-direktivet.

Certifiering av oberoende experter

Regeringen avser att införa ett system med certifiering av de oberoende experterna.

Vi anser att ett system med certifierade experter är onödigt. Vi tror att marknaden kommer att sålla bort dåliga och oseriösa exporter. Eftersom deklarationen ska fungera som upplysning till fastighetsägaren är det i fastighetsägarens eget intresse att välja en expert som gör ett bra jobb. Grundtanken är att upplysa fastighetsägare och konsumenter om lönsamma effektiviseringsåtgärder.

Vi menar att detta medför en ökad byråkrati och ökade kostnader, och det är inte nödvändigt för att implementera EU-direktivet. Det räcker att lagen kräver en oberoende expert, några föreskrifter om krav på dessa behövs inte. Vi vill alltså ta bort andra stycket i 12 § förslaget till lag om energideklarationer.

Ett energideklarationsregister

Vi har svårt att se nyttan med ett energideklarationsregister, vi tror att det bara leder till ökad byråkrati. Ett sådant register är inte nödvändigt för att implementera EU-direktivet.

Undantag från skyldigheten att energideklarera byggnader

Regeringens förslag behandlar även frågan om fritidshusbeståndet och anger i propositionen att en betydande del av fritidshusbeståndet kan inordnas under kategorin fristående byggnader med golvarea mindre än 50 kvadratmeter. Den svenska turismen och tillgången på boende i fjällbygder och skärgårdsområden bygger även på tillgången på möjlighet att hyra ett boende. Boendet kan vara koncentrerat i s.k. stugbyar där en del ägs av kommersiella aktörer medan andra inom samma områden ägs av privatpersoner. Fastigheterna kan ha en bostad kontra flera där kvadratmeterantalet varierar från under 50 kvadratmeter till långt över 50 om det finns t.ex. två lägenheter varav båda är 50 kvadratmeter. Fyramånadersregeln ger svårigheter i tillämpning sett till att en stuga kan vara uthyrd stora delar av året men till olika besökare. Detta är en del av den svenska turismen till skillnad från andra länder där boende på hotell och pensionat är mer vanligt förekommande. Med anledning av att detta ej har beaktats av regeringen anser vi att riksdagen ska uppdra åt regeringen att återkomma i denna del.

Alternativa energiförsörjningssystem

Enligt 23 § förslaget till lag om energideklaration för byggnader krävs att vid nybyggnation av en byggnad större än 1 000 kvadratmeter alternativa energiförsörjningssystem skall utredas och redovisas till tillsynsmyndigheten innan byggnadsarbetena påbörjas. Detta föranleder också ett ändringsförslag i PBL (9 kap. 12 §) där det krävs redovisning till byggnadsnämnden innan byggnadsarbetena får påbörjas.

Vi kan konstatera att det vid nybyggnation finns exempel där det finns svårigheter att utnyttja olika energisystem för uppvärmning parallellt utifrån ekonomiska incitament genom förekommande avtalskonstruktioner vad gäller fjärrvärme.

Genom att det kan finnas avtalsklausuler där fjärrvärmeleverantören kräver ensamrätt för energileverans förhindras att man parallellt med fjärrvärme använder t.ex. en bergvärmeanläggning även om det skulle vara både bra miljömässigt och ekonomiskt fördelaktigt för fastighetsägaren.

Regeringen bör återkomma med bättre analys och förslag på hur resultatet av hur en utredning av alternativa försörjningssystem får genomslag i detta avseende.

Stockholm den 6 april 2006
Lars Tysklind (fp)
Nina Lundström (fp)	Gunnar Andrén (fp)
Solveig Hellquist (fp)	Axel Darvik (fp)
Marie Wahlgren (fp)