med anledning av prop. 2016/17:58 Uppgifter på individnivå i arbetsgivardeklarationen

Motion 2016/17:3592

av Maria Malmer Stenergard och Larry Söder (M, KD)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skyndsamt lägga förslag om att arbetsgivardeklarationen för varje betalningsmottagare, utöver det som föreslås i propositionen, även ska innehålla uppgift om arbetsgivaravgiftens belopp och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

I Sverige ska man göra rätt för sig. Den som utnyttjar våra system för fusk och missbruk tar sig rätten att leva på andras bekostnad. Det kan aldrig accepteras. Vare sig det gäller den som inte betalar skatt som man ska eller den som tar emot bidrag som man inte har rätt till.

Förfarandet vid uttag av skatter och avgifter regleras i skatteförfarandelagen (2011:1244). I skatteförfarandelagen finns bl.a. bestämmelser om skyldighet att lämna kontrolluppgifter och skattedeklaration samt att i vissa branscher föra en s.k. personalliggare.

Regeringen föreslår i propositionen vissa ändringar i skatteförfarandelagen. Där föreslås exempelvis att arbetsgivare ska lämna uppgift om ersättning för vilken skatteavdrag ska göras samt skatteavdragets belopp på individnivå, löpande till Skatteverket. Uppgifterna ska normalt lämnas månadsvis i en arbetsgivardeklaration i stället för årligen i en kontrolluppgift. Vidare föreslås att samma arbetsgivare som är skyldig att lämna sådana uppgifter om en viss betalningsmottagare i en arbetsgivardeklaration ska informera den som uppgifterna avser om desamma varje kalendermånad. Propositionen föreslår dock inte att uppgift om arbetsgivaravgiftens belopp på individnivå ska lämnas.

Syftet med de föreslagna ändringarna är att minska skattefusk och skatteundandragande, och ändringarna är efterfrågade av exempelvis byggnadsbranschen. Eftersom månadsrapportering av inkomster kommer att öka företagens administrativa kostnader är det viktigt att de används så effektivt som möjligt. Rapporteringen bör därför utformas på ett sätt som möjliggör användning även för att minska bidragsfusk och för att öka transparensen.

Det är också av största vikt att systemet, inte minst det sätt på vilket uppgifterna lämnas till Skatteverket, utformas på ett sätt som minimerar den administrativa bördan för företagen. Regeringen bör därför noggrant följa implementeringen och, om så krävs, skyndsamt återkomma med förslag som dämpar de negativa effekterna för de minsta företagen.

Regeringens beräkningar av såväl de administrativa kostnaderna som de offentligfinansiella intäkterna är mycket osäkra och har ifrågasatts av ett antal remissinstanser. För att stärka de svenska företagens möjlighet att växa och anställa är det viktigt att åtgärder som ökar företagens kostnader som regel kompenseras med kostnadssänkande reformer. Regeringen har sedan man tillträdde i stället höjt skatterna på jobb och tillväxt. Sammantaget innebär regeringens politik alltså att situationen för Sveriges företagare har försämrats. Eventuella intäktsökningar till följd av förslaget bör därför i hög grad användas för att stärka de svenska företagens möjlighet att växa och anställa.

Ett högt förtroende för skattesystemet är nödvändigt för att skatterna ska kunna finansiera vår gemensamma välfärd. För att stärka legitimiteten för reglerna krävs åtgärder för att bekämpa skattefusk och skatteundandragande.

Arbetsmarknaden förändras, och det är viktigt såväl för den enskildes trygghet som för värnandet av skattebasen att myndigheter kan utföra sitt tillsynsarbete på ett tillfredsställande vis. Enligt nuvarande regler ska kontrolluppgift om intäkt i inkomstslaget tjänst lämnas en gång per år. Detta blir otillräckligt när arbetstillfällen, arbetstagare och företag är mer rörliga än tidigare. Det är därför bra att det nu föreslås att uppgifter ska lämnas på månadsbasis till såväl kontrollmyndighet som arbetstagare.

Det är viktigt att inte bara kontrollmyndigheter, utan även privatpersoner får ta del av uppgifter som angår dem själva. På så sätt ökar såväl egenkontrollen som tillsynsmyndigheters kontrollmöjligheter.

Men de förslagna ändringarna är otillräckliga. Arbetstagaren behöver, och har rätt att, få uppgift om den totala kostnad som arbetsgivaren har för arbetstagaren. Sverige har, jämfört med snittet för OECD, en mycket hög arbetsgivaravgift. Synlighet och transparens är viktigt för att skapa legitimitet för skattesystemet och har en viktig demokratisk aspekt. I ett skede där förändringar såsom föreslås i propositionen genomförs borde regeländringarna därför innefattat även en skyldighet att redovisa arbetsgivaravgiftens belopp per anställd i arbetsgivardeklarationen. Detta skulle öka transparensen ytterligare för såväl kontrollmyndighet som arbetstagare, och därmed legitimiteten för skattesystemet.

Riksdagen bör därför ge regeringen till känna att skyndsamt lägga kompletterande förslag på ändring i skatteförfarandelagen om att arbetsgivardeklarationen för varje betalningsmottagare även ska innehålla uppgift om arbetsgivaravgiftens belopp.

Maria Malmer Stenergard (M)

Larry Söder (KD)

Ärendet är avslutat Motionskategori: Följdmotion Tilldelat: Skatteutskottet

Händelser

Inlämnad: 2017-01-13 Granskad: 2017-01-17 Bordlagd: 2017-01-18 Hänvisad: 2017-01-19
Yrkanden (1)