Till innehåll på sidan

med anledning av proposition 1980/81:196 om statsbidrag vid ändrat huvudmannaskap för ungdomsvårdsskolor och nykterhetsvårdsanstalter m. m.

Motion 1980/81:2209 av Lena Öhrsvik

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

PDF
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

3

Motion

1980/81:2209

av Lena Öhrsvik

med anledning av proposition 1980/81:196 om statsbidrag vid ändrat
huvudmannaskap för ungdomsvårdsskolor och nykterhetsvårdsanstalter
m. m.

Det nuvarande statsbidragssystemet har under många år kritiserats för att
det verkar hämmande både för utveckling av nya vårdformer i institution och
för övergång från institutionell vård till vård i halvöppna och öppna former.
Modernisering av institutionsvården och övergång till öppnare vårdformer är
nödvändiga förutsättningar både för ett bättre resultat i behandlingsarbetet
och för ett bättre resursutnyttjande i en tid då kraven på behandlingsinsatser
växer. Statsbidraget har f. n. en konstruktion och en inriktning som befäster
en förlegad behandlingssyn och i hög grad försvårar en önskvärd metodutveckling
och utbyggnad av i första hand nykterhetsvårdsinsatserna. De nya
reglerna bör vara flexibelt utformade så att de stöder en successiv förändring
av vårdinnehållet vid exempelvis inackorderingshemmen. De bör också vara
enkla och obyråkratiska. De bör vidare uppmuntra en utveckling mot de mål
samhället ställt upp genom socialtjänstlagen.

Den överenskommelse som nu träffats om statsbidragets storlek och
konstruktion och som regeringen vill att riksdagen skall godkänna motsvarar
enligt min mening inte dessa krav. Kategoriseringen av institutionerna
bibehålls, och det blir oklart om statsbidrag kan utgå vid förändringar i
verksamheten. Ambitiös vård straffas genom att man beträffande inackorderingshemmen
slopar kopplingen till den faktiska kostnaden. De kommuner
som byggt upp fungerande inackorderingshem med hög personaltäthet
och andra resurser får ett lägre statsbidrag än de nu har. De repressiva
institutionerna premieras genom att få det högsta statsbidraget. Det lägsta
bidraget går till inackorderingshemmen, dvs. de små enheterna på hemorten.
Denna institutionstyp är ändå troligen mest ändamålsenlig. Motsvarande
enheter inom ungdomsvården - ungdoms- eller tonårshem i kommunerna får
inget statsbidrag alls. Storstäder och problemkommuner kommer också i
fortsättningen att få ta på sig hela det ekonomiska ansvaret för att utveckla
rationella och tidsenliga vårdformer. Det nya bidragssystemet lättar inte på
denna börda.

Placeringar på ungdomsvårdsskolor och vårdanstalter kommer i princip att
vara utan kostnad för kommunerna. Vill man däremot i stället placera i
öppnare vårdformer, får man betala dyrt för det. Kostnadsansvaret för
åtgärder inom socialtjänsten bör vara odelat och ligga hos kommunen.
Annars får man aldrig den önskvärda utvecklingen mot frivillighet och öppna

Mot. 1980/81:2209

4

vårdformer. Både det nuvarande och det föreslagna statsbidragssystemet
hindrar denna utveckling.

Beträffande den s. k. tunga ungdomsvården får man samma effekt som när
det gäller inackorderingshemmen, dvs. att ambitiös vård straffas. Där skall
bidrag utgå per plats oavsett ambitionsnivå och oavsett om det är fråga om
öppen eller sluten vård. Under överskådlig tid får man räkna med att även
sluten vård kan behövas, eftersom vi bl. a. på grund av splittrat huvudmannaskap
och kostnadsansvar inte fått den förskjutning av vården som varit
önskvärd. För att undvika överföring till kriminalvården är det angeläget att
också de varierande behoven inom den tunga ungdomsvården tillgodoses.
Om man dessutom skall lösa problemet med att barn och ungdomar vistas i
häkte alltför länge, måste speciella lösningar tillskapas och resurser ställas till
förfogande.

Det föreslagna statsbidragssystemet skall bli föremål för omförhandlingar
inom ett par år. Regeringen bör inför dessa förhandlingar uppmärksammas
på de brister som redan nu är uppenbara samt erinras om de mål som har
fastställts för vården genom socialtjänstlagen.

Med hänvisning till ovanstående hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs om statsbidraget till ungdoms- och nykterhetsvård.

Stockholm den 29 maj 1981

LENA ÖHRSVIK (s)

Intressenter

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.