med anledning av propositionen 1976/77:149 om arbetsmiljölag

Motion 1976/77:1674 av herrar Hugosson och Pettersson i Lund

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

3

Motion
1976/77: 1674

av herrar Hugosson och Pettersson i Lund

med anledning av propositionen 1976/77:149 om arbetsmiljölag

m. m.

Inledning

Den moderna teknologin, främst ADB-tekniken, har medfört en omvälvning
av informationsbehandlingen. Den nya tekniken har efter hand
fått allt större betydelse för administration, samhällsplanering, forskning
och industri. Utvecklingen måste sägas till övervägande delen ha varit till
fördel för samhälle, näringsliv och enskilda. Helt naturligt har emellertid
denna utveckling inte kunnat fortlöpa problemfritt. Styrande och kontrollerande
insatser från samhällets sida har här som i andra sammanhang visat
sig nödvändiga. På grundval av olika utredningar om problem som är förbundna
med datoranvändningen har statsmakterna efter socialdemokratiska
initiativ lagstiftat på området och vidtagit andra åtgärder. Det viktigaste
lagstiftningsinitiativet hittills är givetvis datalagen, som utgör ett skydd för
otillbörligt intrång i den personliga integriteten som en följd av samhällets
datorisering. På detta område var Sverige det första land i världen som
skapade en heltäckande nationell lagstiftning.

Den fortgående debatten om datatekniken och den personliga integriteten,
som har drivits med stor intensitet, har varit nödvändig och viktig. Samtidigt
finns det emellertid anledning att beklaga att datateknikens övriga effekter
på samhället och för den enskilde inte alls har uppmärksammats i samma
utsträckning av den allmänna opinionen. Dessa effekter blir nämligen med
all säkerhet på sikt minst lika viktiga som de renodlade integritetsskyddsfrågorna.
Inte minst gäller detta datoriseringens effekter på arbetslivet i form
av påverkan på sysselsättning, arbetsmiljö och möjligheter till medbestämmande.

Demokratisk kontroll över datatekniken

Framtiden får inte vara någonting "sorn bara blir”, framtiden måste vara
något som vi själva väljer. Socialdemokratin anser att det krävs en stark,
samhällelig viljeinriktning för att förhindra att en ökad användning av datorer
ger ett centralsyrt samhälle och för att utnyttja möjligheterna att i
stället förbättra människornas livssituation med hjälp av datorer.

Om enbart de "fria marknadskrafterna” får styra införandet av datatekniken
blir det den ekonomiska styrkan som avgör var datatekniken används
och hur den utformas. Enligt vår uppfattning måste det till en medveten

Mot. 1976/77: 1674

4

politik från samhällets sida för att stärka det demokratiska inflytandet över
hur datatekniken utnyttjas i olika sammanhang. Det är nödvändigt att vidta
konkreta åtgärder så att även andra grupper och enskilda än de ekonomiskt
starka får möjligheter att styra datatekniken i en riktning som tillvaratar
deras intressen.

År 1976 tillkallade den dåvarande socialdemokratiska regeringen en utredning
som fick tili uppgift att se över datalagen och föreslå ytterligare
åtgärder för att stärka skyddet för den personliga integriteten. I direktiven
för utredningen framhålls bl. a. följande:

Datoriseringen inom näringslivet påverkar förhållandena inom arbetslivet
på ett avgörande sätt. Spörsmål som gäller de anställdas personliga integritet,
t. ex. deras medverkan vid prövningen av frågan om tillstånd till personregister
vid företag, faller givetvis inom kommitténs utredningsuppdrag.
ADB-teknikens verkningar sträcker sig emellertid betydligt längre och gäller
sådana grundläggande spörsmål som omställning inom arbetsmarknaden,
företagsdemokrati, arbetsmiljö, arbetsprestationer och arbetstillfredsställelse.
Jag behöver knappast påpeka att man här står inför problem som kan komma
att kräva insatser från samhällets sida. Dessa problem är emellertid så artskilda
från integritetsfrågorna och så omfattande att de inte bör bli föremål
för utredning i detta sammanhang. Det kan för övrigt finnas skäl att avvakta
initiativ från den fackliga rörelsen som under senare tid ägnat frågorna om
arbetslivets datorisering ett betydande intresse. Genom den nya lagstiftning
om medbestämmande på arbetsplatsen som f. n. förbereds kommer arbetstagarorganisationerna
att få ökade möjligheter att påverka utvecklingen på
området.

Datorerna, arbetsplatsdemokratin och arbetsmiljön

Den datoriserade teknologi som i snabb takt är på väg inom näringsliv
och förvaltning innebär inte bara betydande sysselsättningsmässiga förändringar.
Teknologin innebär också stora förändringar i många människors
arbetssituation och därutöver problem i samband med strävandena till ökat
medbestämmande.

Vad beträffar arbetsmiljön och arbetssituationen finns både positiva och
negativa effekter. Till de positiva effekterna hör att datortekniken möjliggör
eliminerandet av manuellt farliga, tunga eller repetitiva arbetsmoment. Datatekniken
öppnar också möjlighet till övergripande övervakning av de risker
för olycksfall och ohälsa som arbetsplatserna utgör. Till de negativa effekterna
i nuvarande utveckling måste emellertid räknas den "utgiesning"
på arbetsplatsen som ofta blir en konsekvens av datoriseringen och som
i sin tur radikalt minskar möjligheterna till samarbete och kontakter mellan
kamrater på arbetsplatsen.

De anställda blir också bundna av datorsystem, som styr verksamheten
och hindrar avvikelser, förbättringar och personliga initiativ. Den ökade
övergången till mer renodlade och bundna övervakningsuppgifter, som datatekniken
hittills inneburit på många områden, riskerar också att öka de

Mot. 1976/77: 1674

5

psykiska påfrestningarna i arbetet, samtidigt som känslan för den egna arbetsinsatsen
minskar i takt med det krympta manuella och intellektuella
arbetsinnehållet.

Såväl LO som TCO är medvetna om att demokratiseringen av arbetslivet
och kontrollen över arbetsmiljön kan försvåras och motverkas, om datatekniken
uppfattas som alltför komplicerad och svårpåverkbar för de anställda
och deras lokala förtroendevalda. Bägge löntagarorganisationerna har
för att möta dessa problem utformat särskilda datapolitiska program, vars
huvuddrag kan sammanfattas i följande tre punkter:

- Arbetsgivaren skall bli skyldig att förhandla med de anställda när han
tänker införa ett datasystem eller förändra det.

- De lokala fackliga företrädarna skall få slå-larm-utbildning för att kunna
sätta fingret på de sjuka punkterna i ett föreslaget datasystem.

- Fackförbunden skall anställa dataexperter som kan rycka in och hjälpa
när de behövs, t. ex. i lokala förhandlingar.

För att garantera att datatekniken utnyttjas på ett sådant sätt att konsekvenserna
blir positiva och ej till nackdel för den enskildes arbetsmiljö
och arbetssituation behövs alltså framför allt aktiv medverkan från de
anställda vid utformningen av datorsystemen. Den nya medbestämmandelagen
ger här möjligheter, men det behövs också försöksverksamhet och
forskning för att se hur man praktiskt kan ordna medbestämmandet över
datorsystemen. Det behövs också noggrant utarbetade föreskrifter i anslutning
till den arbetsmiljölag som nu har förelagts riksdagen.

Utformningen av nya datasystem inom arbetslivet har ensidigt styrts av
de krav som företagsledningen har ställt upp. Datateknikens stora potentiella
möjligheter att också förbättra den anställdes arbetsmiljö i vid mening har
inte på långt när utnyttjats. LO har varit medvetet om att det behövs forskning
för att anpassa nuvarande och kommande datasystem efter de anställdas
krav och önskemål. Man har därför inlett samarbete med en forskargrupp.

Det är emellertid helt klart att forskningen på detta område måste få
en helt anna bredd och helt andra finansiella garantier än som nu är fallet.
Den statliga institutionen centrum för arbetslivsfrågor bör ges i uppdrag
att initiera och stödja forsknings- och utvecklingsprojekt, som syftar till
att anpassa datasystem inom arbetslivet efter de anställdas krav på medbestämmande
i fråga om såväl arbetet och dess innehåll som en bättre arbetsmiljö.

Staten bör som arbetsgivare gå i spetsen när det gäller att möta löntagarorganisationernas
krav på medbestämmande över datasystem som påverkar
de anställdas arbetssituation. En positiv inställning från statens sida
bör p. g. a. den statliga sektorns omfattning kunna bli mönsterbildande också
för det privata näringslivet. Vi föreslår därför att det inom regeringens kansli
i samarbete med de statsanställdas organisationer utarbetas riktlinjer för

Mot. 1976/77: 1674

6

hur staten som arbetsgivare skall möta personalorganisationernas krav på
medbestämmande inom dataområdet.

Enligt vår uppfattning bör bl. a. följande principer vara vägledande:

1. Datasystem skall utformas så att de också tillgodoser personalens krav.

2. Datasystemutvecklingen skall inte bara bidra till ökad rationalitet och
effektivitet i organisationen utan också till en bättre arbetsmiljö och större
möjlighet till självförverkligande hos de anställda.

3. Datasystem skall utformas så att de underlättar arbetet på varje område
i organisationen.

4. Datasystem för individuell prestationsmätning eller otillbörlig kontroll
av de anställda skall ej få användas.

5. Inga andra uppgifter får registreras i personalregister än sådana som arbetsgivaren
ålagts i lag eller annan författning eller sådana uppgifter som
godkänts av den lokala arbetstagarorganisationen. Den lokala arbetstagarorganisationen
avgör hur uppgifterna skall insamlas och vilka bearbetningar
som skall få göras. Den lokala arbetsorganisationen skal! också
ha rätt att fortlöpande erhålla sammanställningar av de uppgifter som
finns insamlade.

6. De anställdas organisationer centralt och lokalt skall ha möjlighet att
på ett tidigt stadium styra inriktningen i de avseenden som datasystemen
berör de anställdas arbetssituation.

7. Personalen skall genom sina centrala och lokala organisationer informeras
och utbildas om hur datasystem kan fungera så att krav kan ställas på
existerande och nya system.

8. Personalens representanter får på arbetstid möjlighet att gemensamt diskutera
och utarbeta ställningstaganden beträffande olika datorsystem,
rutiner m. m.

9. Personal som utnyttjar eller styrs av visst datasystem skall ha goda möjligheter
att löpande påverka och ta initiativ till förändringar och förbättringar
i de olika datasystemen.

En stor del av de problem som datoriseringen medför på arbetsmiljöns
område bör arbetarskyddsstyrelsen i sina föreskrifter kunna lösa. En förutsättning
för detta är emellertid, som framhålls i socialdemokraternas partimotion,
att arbetsmarknadens parter bereds tillfälle att medverka i arbetet
med att utarbeta dessa föreskrifter. Då datoriseringen i framtiden kommer
att få betydande konsekvenser för sysselsättning och arbetsmiljö i vidaste
bemärkelse, synes det dessutom angeläget att dessa frågor blir föremål för
ett brett upplagt utredningsarbete med deltagande från den fackliga rörelsen
och från parlamentariskt håll. Regeringen bör därför få i uppdrag att tillsätta
en utredning för att utreda vilka åtgärder som bör vidtas från samhällets
sida för att motverka de negativa effekter man kan förutse som en följd
av den alltmer ökade datoriseringen inom arbetslivet.

Mot. 1976/77: 1674

7

Hemställan

Med hänvisning till vad sorn framhållits hemställs

att riksdagen i anslutning till behandlingen av propositionen
1976/77:149 beslutar

1. att ge regeringen till känna vad som i motionen anförts om
att arbetsmarknadens parter bereds tillfälle att medverka i arbetarskyddsstyrelsens
arbete på att utarbeta föreskrifter,

2. att hos regeringen begära att utgångspunkten för de anvisningar
till arbetsmiljölagen som arbetarskyddsstyrelsen skall utarbeta
skall vara att de anställda genom sina organisationer skall kunna
styra datoriseringen inom arbetslivet,

3. att hos regeringen begära att en parlamentarisk utredning med
facklig representation tillsätts för att utreda datoriseringens påverkan
på sysselsättning och arbetsmiljö,

4. att hos regeringen begära att centrum för arbetslivsfrågor skall
ges i uppdrag att initiera och stödja forsknings- och utvecklingsprojekt
som syftar till att anpassa’datasystemen inom arbetslivet
efter de anställdas krav på medbestämmande och en
bättre arbetsmiljö,

5. att hos regeringen begära att staten i sin egenskap av arbetsgivare
skall utarbeta och anta riktlinjer för hur myndigheterna
positivt skall möta kraven från de anställdas organisationer på
medbestämmande över utformningen av datasystem som påverkar
de anställdas arbetssituation,

6. att hos regeringen begära att sekretariatet för framtidsstudier
ges i uppdrag att sätta i gång översiktliga studier av datatekniken
och dess effekter på samhälle och arbetsliv i ett längre framtidsperspektiv
samt att utarbeta förslag till ett fortsatt forskningsprogram
i syfte att utöka handlingsberedskapen när det
gäller att stimulera goda tillämpningar av datatekniken och
hålla tillbaka icke önskvärda.

Stockholm den 31 maj 1977

KURT HUGOSSON (s)

LENNART PETTERSSON (s)
i Lund

■