med anledning av propositionen 1977/78:182 angående viss alkoholforskning, m. m.

Motion 1977/78:1982 av Georg Andersson m. fl.

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Mot. 1977/78

1982-1984

Motion

1977/78:1982

av Georg Andersson m. fl.

med anledning av propositionen 1977/78:182 angående viss alkoholforskning,
m. m.

1 propositionen 1976/77:108 (bil. 3) föreslogs vissa förstärkningar av
forskningen kring alkoholproblemen. Bl. a. föreslogs att tre forskartjänster
skulle inrättas, två med samhällsvetenskaplig inriktning och en med
vårdinriktning. Riksdagen antog detta förslag (UbU 1976/77:24, rskr 1976/

77:292). Det framhölls därvid att UHÄ borde få i uppdrag att inom en ram av
750 000 kr. lämna förslag i fråga om dessa tjänsters närmare inriktning och
placering.

UHÄ tillsatte en arbetsgrupp med uppdrag att fullgöra det ovannämnda
uppdraget. Arbetsgruppens förslag har remissbehandlats. Ärendet har
därefter behandlats av två planeringsberedningar och av UHÄ:s styrelse.

Såväl planeringsberedningen för utbildning för administrativa, ekonomiska
och sociala yrken samt de samhällsvetenskapliga och juridiska fakulteterna
som planeringsberedningen för sektorn för utbildning för vårdyrken samt de
medicinska, odontologiska och farmaceutiska fakulteterna har i likhet med
UHÄ:s styrelse ställt sig bakom förslaget att en av tjänsterna, professuren i
vårdforskning med särskild inriktning på alkohol- och drogmissbruk, skall
placeras vid universitetet i Umeå och bli gemensam för samhällsvetenskaplig
och medicinsk fakultet.

Nästan alla remissinstanser med anknytning till det sociala fältet och
arbetsmarknaden tillstyrker arbetsgruppens förslag. Hit hör delegationen för
social forskning, institutet för social forskning, Arbetslivscentrum, SPRI,
socialhögskolorna, landstingsförbundet, LO och TCO.

Kritiken mot förslaget kommer främst från forskare med anknytning till
institutionen för alkohol- och narkotikaforskning vid Karolinska institutet.

Detta framgår också av propositionen 1977/78:182, i vilken det sägs att ett
tjugotal forskare "bl. a. i en särskild skrivelse framfört kritik mot UHÄ:s
förslag".

Forskarna vill i likhet med alkoholpolitiska utredningen (APU) ha till stånd
en samordning av forskningsresurserna till institutionen för alkohol- och
narkotikaforskning vid Karolinska institutet. Denna tanke avvisades emellertid
av flera remissinstanser.

För att redovisa ett samlat underlag för regeringens ställningstagande till de
alkoholpolitiska frågorna tillsattes i februari 1976 en beredningsgrupp för
dessa frågor. Gruppen avgav i december 1976 en rapport (Ds S 1977:1), där
man framförde sina förslag mot bakgrund av den omfattande remissopinionen
på APU.

1 Riksdagen 1977/78. 3 sami. Nr 1982-1984

Mot. 1977/78:1982

2

Beredningsgruppen delade remissinstansernas uppfattningatt den utökade
alkoholforskningen främst borde ligga inom den samhällsvetenskapliga
sidan. Vidare tillstyrkte beredningsgruppen remissinstansernas förslag om
utvidgning av forskningsområdet till att avse även narkotika och andra
beroendeframkallande medel.

När det gäller forskningsorganisationen avvisade också beredningsgruppen
att ett fristående institut skulle skapas.

Det är mot denna bakgrund UHÄ:s förslag och nu regeringens förslag skall
ses. Förslaget från UHÄ tillgodoser de synpunkter som framförts i remisser
med anledning av APU och i remissvaren över den av inom UHÄ tillsatta
arbetsgruppens preliminära förslag.

Regeringen föreslår nu att samtliga tre tjänster bör placeras i Stockholm.
Som skäl härför anför föredragande statsråd ”att forskningen kring alkoholproblem
är av utpräglat tvärvetenskaplig art. De tvärvetenskapliga aspekterna
torde särskilt i ett uppbyggnadsskede bäst kunna tas till vara om
forskningsresurserna samlas på en ort.”

Beträffande den tredje tjänsten i vårdforskning föreslås att den benämns
vårdforskning med särskild inriktning på alkoholmissbruk. Huvudvikten bör
ligga på forskning kring vårdbehov som har samband med bruk och missbruk
av alkohol och kring därtill hörande vårdformer, vårdinnehåll och behandlingseffekter
inom social vård och hälso- och sjukvård. Statsrådet anför
vidare: "Med denna inriktning finner jag det naturligt att tjänsten placeras vid
universitetet i Stockholm.”

Gentemot regeringens förslag kan åtskilligt anföras. Eftersom APU:s
förslag om att bygga ut institutionen vid Karolinska institutet till ett institut
för alkoholforskning avvisades och det fortsatta beredningsarbetet utgått
ifrån detta förhållande finns inga hållbara argument för att samla alla tjänster i
Stockholm.

Beträffande möjligheterna till tvärvetenskapliga kontakter kan det äga viss
giltighet att samarbetet mellan alkoholforskare underlättas av att tjänsterna
ligger på samma ort. Förutsättningarna är lika goda i Umeå och av andra skäl
mera motiverade - om de tre nu föreslagna forskartjänsterna skall sammanföras
till en ort. UHÄ och de flesta remissinstanserna förordar emellertid ett
tvärvetenskapligt samarbete mellan alkoholforskning och annan forskning för
att förhindra en alltför stark koncentration på alkohol som symtom med den
följden att man ägnar sig för litet åt orsakssammanhangen. För den typen av
tvärvetenskapliga kontakter är det snarast en fördel att alkoholforskarna är
placerade på olika orter.

Regeringens förslag att förlägga två tjänster till Stockholms universitet och
en till Karolinska institutet är inte heller ett tillmötesgående av forskarnas
synpunkter. Av det skälet är det ännu svårare att förstå regeringens förslag till
lokalisering av tjänsten som professor i vårdforskning med särskild inriktning
på alkoholmissbruk. Det vore enligt vår mening en fördel för alkoholforskningen
i landet om även andra universitet kunde erhålla ökade resurser att

Mot. 1977/78:1982

3

bedriva forskning inom detta område. Missbruk av alkohol och andra
beroendeframkallande medel är inte enbart ett Stockholmsproblem, och
Stockholm är inte eftersatt när det gäller forskningsresurser inom detta
område.

I verkligheten förhåller det sig tvärtom så, att alkohol- och drogmissbruk
har mycket intressanta geografiska variationer. Strukturomvandling och
arbetsmarknadsproblem har ofta samband med missbruk i olika former.
Stockholm har redan i dag utan tvekan en betydligt större forskningsorganisation
inom såväl det medicinska som det beteendevetenskapliga området,
vilken ägnar sig åt hithörande och angränsande frågor. 1 detta sammanhang
kan nämnas Karolinska institutet, institutet för social forskning, centrum för
arbetslivsforskning och förstärkningen det senaste året av den samhällsvetenskapliga
forskningen med bl. a. professurer i arbetspsykologi och socialt
arbete. Att alltid bygga ut forskningsresurserna där verksamheten redan är
ordentligt etablerad leder till ständigt ökade klyftor mellan de större och
mindre universiteten. Denna form av självgenererande process kan inte
accepteras. Vi har på det beteendevetenskapliga området fått en forskningspolitisk
utveckling, där Stockholmsregionens dominans hela tiden förstärks
av att där finns forskare som ständigt arbetar för att utvidga sin egen
organisation, medan övriga orter med färre forskare har betydligt svårare att
hävda sina rättmätiga intressen. Denna utveckling måste brytas.

I lokaliseringsfrågan för tjänsten i vårdforskning finns trots att föredragande
statsråd föreslår en något klarare avgränsning i förhållande till UHÄ:s
förslag ingen anledning att frångå Umeå som placeringsort.

Tvärtom är det i motsats till vad statsrådet anför naturligt att tjänsten med
denna inriktning placeras vid universitetet i Umeå. Det finns en livaktig och
vital tvärvetenskaplig forsknings- och utredningsverksamhet kring alkohol
och droger, vilken är väl anknuten både till fältet och utbildningen inom
Umeå högskoleregion.

Förutsättningen för en tvärvetenskaplig forskningsinsats torde vara nog så
gynnsam vid ett mindre och lokalmässigt sammanhållet universitet som i
Stockholm, med två högskoleenheter involverade.

Antalet tjänster inom de medicinska och samhällsvetenskapliga fakulteterna
vid Umeå universitet är väsentligt mycket mindre än vid övriga
universitet. Det har i flera år påtalats i petitasammanhang att Umeå
universitet härvidlag måste ges samma förutsättningar som äldre fakulteter
har. Därtill måste framhållas att det framför allt i Stockholm vid sidan av
universitets- och högskoleorganisationen finns en institutforskning som
saknar motstycke. Det är mot den bakgrunden allvarligt att en forskartjänst
av det slag UHÄ föreslagit inte förläggs till universitetet i Umeå.

UHÄ har i sitt förslag funnit att det ”vid universitetet i Umeå finns en väl
etablerad forskning av varierande slag med inriktning på såväl hälso- och
sjukvård”. I det s. k. Vilhelminaprojektet som syftar till att utveckla
samarbetsformer inom hälso-, sjuk- och socialvård samt att främja en i vid

Mot. 1977/78:1982

4

mening social samhällsplanering deltar forskare och lärare från bl. a.
socialmedicin, sociologiinstitutionerna för socionomutbildning i Umeå och
Östersund. Socialstyrelsen har i början av detta år föreslagit regeringen att
Vilhelminaprojektet skall utvecklas i en fast forskningsstation. Projektet,
som bedrivs i samarbete med socialstyrelsen, Västerbottens läns landsting
och Vilhelmina kommun, har rönt stort intresse. Så t. ex. är ett liknande
projekt, men för ett helt län, under utveckling i Norrbotten.

Man kan också i detta sammanhang hänvisa till vad som sägs i
kommittédirektiven för lokalisering av ny verksamhet till Västerbottens län
(Dir. 1977:63).

Regeringen gav i beslutet den 6 mars 1975 socialdepartementets sjukvårdsdelegation
i uppdrag att i samråd med landstingsförbundet utreda frågan om
s. k. hälsocentra. Sjukvårdsdelegationen tillsatte den 24 juni 1975 en
arbetsgrupp med uppgift att belysa de frågor som innefattades i utredningsuppdraget
samt att därvid klarlägga avgränsningen och sambandet mellan
hälso- och sjukvården.

Arbetsgruppen har speciellt beaktat problematiken kring det s. k. Vindelnprojektet
och anser att vissa förhållanden talar för ett sådant projekt. Speciellt
värdefullt skulle enligt arbetsgruppens mening vara om forsknings- och
utvecklingsverksamhet med ledning från högskolan i Umeå kunde knytas till
ett eventuellt Vindelnprojekt. Detta skulle svara mot ett eftersatt forskningsbehov
inom det aktuella vårdområdet. Utredaren bör därför i samråd med
Västerbottens läns landsting studera möjligheterna att på sikt knyta viss
forsknings- och uppföljningsverksamhet till högskolan i Umeå i samband
med en eventuell tillkomst av ett hälsocentrum i Vindeln.

Utredningsmannen för i ett delbetänkande (DsB 1977:11) fram ett förslag
till hälsocentrum i Vindeln med anknytning till viss forsknings- och
uppföljningsverksamhet vid Umeå universitet (s. 15). UHÄ har i sitt yttrande
över detta förslag bl. a. anfört följande:

UHÄ har också nyligen lagt fram förslag om placering av en professur i
alkoholforskning med inriktning mot vård vid universitetet i Umeå. I sin
långtidsbedömning för budgetåren 1979/80-1983/84 har UHÄ vidare anmält
att utbyggnaden av forskningsorganisationen inom området socialt arbete i
nästa etapp bör avse universitetet i Umeå. De nu nämnda tjänsterna bör vara
av intresse även för verksamheten vid det planerade hälsocentrat.

Eftersom arbetsgruppens förslag fören decentraliserad syn på fördelningen
av forskningsresurserna fått ett sådant betydande stöd hos remissinstanserna,
finns det enligt vår mening inga hållbara skäl att frångå UHÄ:s förslag
om placeringen av den vårdinriktade professuren i Umeå.

Mot. 1977/78:1982

5

Med hänvisning till vad som anförts hemställs

att riksdagen bemyndigar regeringen att inrätta en tjänst som
professor i vårdforskning med särskild inriktning på alkoholmissbruk
vid universitetet i Umeå.

Stockholm den 23 maj 1978
GEORG ANDERSSON (s)

BENGT WIKLUND (s) MARIANNE STÅLBERG (s)

KARL-ERIK HÄLL (s) ARNE NYGREN (s)