med anledning av skr. 1998/99:111 Lägesrapport två om IT-omställningen i samhället inför år 2000

Motion 1998/99:T24 av Mikael Johansson (mp)

Miljöpartiet de gröna har tidigare avkrävt en samlad
redogörelse till riksdagen för hur 2000-problemet hanteras
(mot. 1997/98:Fö402). Vi hälsar nu med tillfredsställelse att
riksdagen fått ytterligare en sådan redogörelse.

Regeringen lämnar i skrivelsen en bild av det aktuella läget beträffande
arbetet med IT-omställningen inför år 2000 i regeringen och de statliga
myndigheterna. När det gäller det statliga sektorsansvaret och kommunernas
omställningsarbete reser skrivelsen i förhållande till den förra tyvärr fler
frågor än ger nöjaktiga svar.

Kostnader för IT-
omställningen inför år 2000

Ett krav från Miljöpartiet på den redovisning som gavs i den
första skrivelsen var att den skulle innehålla vilka kostnader
för IT-omställningen som kan beräknas samt hur dessa skall
budgeteras. Det fanns mycket knapphändiga
kostnadsberäkningar i regeringens skrivelse. De totala
kostnaderna för omställningsarbetet uppskattades till 1,1
miljarder kronor, men då hade nästan hälften av de 180
myndigheterna inte gjort några kostnadsuppskattningar. En
lång rad brister och osäkerheter i lägesbedömningen
räknades upp i skrivelsen. Man konstaterade att det
fortfarande fanns "en betydande osäkerhet om vilka
kostnader som omställningen kommer att innebära för de
statliga myndigheterna". Regeringen förutsatte att
myndigheternas omställningsarbete skulle klaras av inom
befintliga ramar. Detta skrevs i slutet av år 1998.

Man kan alltså konstatera att regeringen famlar i blindo beträffande kost-
naderna för IT-omställningen. Man har fromma förhoppningar om att det
klarar ut sig. Det är ingen vild gissning att påstå att det sannolikt inte
räcker
med 1,1 miljard kronor för att klara IT-omställningen. Det mycket osäkra
läget som då redovisades beträffande kostnaderna för IT-omställningen är
uppenbart oacceptabelt i en fråga som handlar om miljardbelopp.

Den nu aktuella skrivelsen redovisar inget om dessa beräknade kostnader,
vilket får anses vara ett slarvigt sätt att hantera IT-omställningen ur ett
ekonomiskt synsätt. Miljöpartiet anser fortfarande att regeringen snarast bör
återkomma till riksdagen med en redovisning av IT-omställningens beräk-
nade kostnader inom det statliga området och vilka konsekvenser detta har
för statsbudgeten.

Beredskap om IT-
omställningen går snett

Regeringen meddelar att omställningen av de statliga
myndigheternas egna IT-system skall vara slutförd den 1 juni
1999.

Med hänsyn till dels den uppenbart svaga ledningsförmåga regeringen haft
hittills, dels den stora eftersläpning som finns i omställningsarbetet i de
statliga myndigheterna, ställer Miljöpartiet frågan om regeringen verkligen
lyckas uppnå driftklara, 2000-säkrade system till aktuellt datum som man
föresatt sig? Följdfrågan blir då vad regeringen har för beredskap om man
skulle stöta på ytterligare bakslag i arbetet? Vilka kraftåtgärder finns för-
beredda om det vid halvårsskiftet fortfarande finns samhällsfarliga IT-system
hos de statliga myndigheterna. Därom finns inget att läsa i regeringens
redovisning.

När man sedan vidgar frågeställningen till att inte bara gälla de statliga
myndigheternas egna system, utan också tar in kommunernas IT-omställ-
ningsarbete samt myndigheternas sektorsansvar för fungerande samhälls-
viktiga funktioner såsom hälso- och sjukvård, energi- och vattenförsörjning,
transporter osv., så blir det redovisade läget ännu mer oroande. I dag kan
regeringen inte med säkerhet uttala sig om risken för störningar i de för
samhället viktigaste sektorerna. Kommunerna står ju för mycket viktiga
funktioner som distributörer av el, värme och vatten, m.m. Miljöpartiet
menar att utvecklingen är oroväckande, inte bara vad gäller kommunerna,
utan också vad gäller myndigheternas sektorsansvar för samhällsviktiga
funktioner.

Miljöpartiet menar att en situation där otillräckliga omställningsåtgärder
för samhällsviktiga funktioner identifierats men där staten förhåller sig
passiv inte kan accepteras. Vi antar att regeringen delar denna uppfattning.
Vi vill därför under hösten 1999 ta del av en redovisning av hur regeringen
avser att agera om IT-omställningen inför år 2000 under sommaren 1999
fortfarande uppvisar brister som gör att samhällsviktiga funktioner inte kan
garanteras och därmed hotas vid årsskiftet till år 2000.

Kärnkraftsreaktorerna och
årsskiftet 1999/2000

Kärnkraftsreaktorer bör vara stoppade under timmarna kring
årsskiftet 1999/2000 om inte alla delsystem i ett
kärnkraftverks hela drift- och säkerhetssystem har
funktionstestats fullt ut av en oberoende part, så att absolut
säkerhet råder om att de inte reagerar "fel" för årtalet 2000,
och om inte absolut säkerhet råder om att kärnkraftverket
klarar andra störningar på elnät och andra försörjningssystem
som kan befaras inträffa vid detta årsskifte.

Detta gäller givetvis alla kärnkraftsreaktorer i hela världen, men riksdagen
kan bara ta ansvar för de svenska reaktorerna.

Effekterna av en allvarlig incident eller ett reaktorhaveri på grund av
funktionsfel i något datorpåverkat system som beror på omställningen till
årtalet 2000 måste vägas mot kostnaderna för att kärnkraftverken stoppas
under timmarna kring årsskiftet 1999/2000. Effektbehovet under ca 36
timmar från nyårsafton 12.00 till nyårsdagen 24.00 torde vara lägre än under
normala vinterdygn. Många kraftkrävande industrier bör kunna stoppas för
planerat underhåll under den aktuella tiden. Detta torde förefalla rimligt,
eftersom planerat underhåll normalt kräver längre stopptider än de 36 timmar
det här är fråga om. Vattenkraft kompletterad med normal krafttillförsel från
kraftvärmeverk bör därför räcka till för att klara den nödvändiga
energitillförseln under de aktuella 36 timmarna. Några kondenskraftverk och
gasturbiner kan hållas driftklara i beredskap.

Ett stort antal tänkbara incidenter både inom kärnkraftsindustrin och andra
verksamheter har sin grund i mänsklig oförmåga att förutse vad en olycklig
kombination av händelser kan få för effekter. Ytterligare ett antal tänkbara
incidenter har sin grund i en oförmåga att reagera tillräckligt snabbt för att
avbryta olycksbringande händelsekedjor som utlöses av oväntade händelser,
respektive att i tid spåra felkällan och stoppa händelseutvecklingen eller
länka den in i mindre olycksbringande banor. Vår bedömning är att riskerna
för felfunktion i något drift- eller säkerhetspåverkande datasystem är
väsentligt större vid omslaget till årtalet 2000 än de är normalt. Därför bör de
svenska kärnkraftsreaktorerna vara stoppade under timmarna kring årsskiftet
1999/2000.

Hemställan

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om kostnader för IT-
omställningen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om beredskap om IT-
omställningen går snett,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att nödvändiga åtgärder
vidtas för att de svenska kärnkraftsreaktorerna skall vara
stoppade under timmarna kring årsskiftet 1999/2000.

Stockholm den 1 juni 1999

Mikael Johansson (mp)

Gudrun Lindvall (mp)

Helena Hillar Rosenqvist (mp)

Ingegerd Saarinen (mp)