med anledning av skr. 1998/99:96 Lägesrapport angående de regionala tillväxtavtalen

Motion 1998/99:N13 av Ewa Larsson (mp)

Jämställda tillväxtavtal

Just nu pågår ett intensivt arbete över hela landet med att
skriva lokala tillväxtavtal. På ett seminarium i februari som
tog upp genusaspekten på tillväxtavtalen lät NUTEK larmet
gå. Det framkom att det är 90 procent män som sitter i
tillväxtgrupper och definierar vad som skall växa till.
Miljöpartiet menar att resultatet av detta medför att ett
föråldrat tänkande kommer att dominera om att tillväxt är
lika med infrastruktur som är lika med mer flyg, mer vägar,
mer hamnar, mer snabba tåg på raka spår. Med andra ord, en
fullständig katastrof. Få finns där att påminna om att
offentlig sektor stod för 60 procent av tillväxten de två
senaste decennierna (1970-1990). Miljöpartiet ser det som
ytterst bekymmersamt att genusperspektivet på många håll
till stor del saknas i de regionala tillväxtavtalen.

I januari 1999 lade professor Gunnel Forsberg fram sin analys på uppdrag
av NUTEK. Hennes uppdrag bestod i att analysera könskvoteringsvillkorets
effektivitet och att föreslå möjliga jämställdhetsåtgärder för en framtida
regionalpolitik. Hon har bl.a. gjort ett sjupunktsprogram för en jämställd
tillväxtpolitik och föreslår i korthet följande:

- Arbetet med tillväxtavtalen bör börja med en inventering av vad som
gjorts inom jämställdhetsområdet i regionen.
-
- Ett tillväxtavtal bör ha en plan för jämställdhetssatsning för att antas.
-
- Ett tillväxtavtal bör ha en plan för kvantitativ uppföljning av projekten,
dvs om kvinnorna har fått sin andel av sysselsättningstillfällena.
-
- Ett tillväxtavtal bör vara utarbetat av ett partnerskap med god represen-
tation av såväl män som kvinnor och på ett sådant sätt att inte kvinno-
organisationerna utesluts. Länsstyrelsens jämställdhetsexpert skall ingå
i partnerskap och arbetsgrupper i så stor utsträckning som möjligt.
-
- Ett tillväxtavtal bör identifiera kvalitativa mål om makt och inflytande.
-
- Ett tillväxtavtal bör kunna utvärderas mot en checklista som anger
statsmakternas ambition vad gäller jämställdhet.
-
- Jämställda tillväxtavtal bör inledningsvis utformas i ett par försökslän.
-
Miljöpartiet ser, till skillnad från professor Forsberg, att
jämställda tillväxtavtal skall utformas för hela landet, inte
endast i ett par försökslän. I Sverige råder en stor politisk
enighet om jämställdhetens betydelse för samhällets
utveckling, och därför behövs inte några försökslän.

Miljöpartiet anser att regeringen bör ta till sig detta sjupunktsprogram,
dock med förändringen på sista punkten, och hävda det i det fortsatta arbetet
med tillväxtavtalen. Detta bör riksdagen ge regeringen till känna.

Kvinnor är inte en särgrupp, utan utgör halva befolkningen, och skall
därför inte delta som ett särintresse. Men i tidningen Ny kvinnokraft skriver
man på ett sådant sätt som om jämställdheten fortfarande inte är fullt ut
inlemmad i NUTEKs nya generaldirektörs, Per-Ola Erikssons, medvetande.
På seminarierna anordnade av NUTEK är det, precis som i andra forum, så
att det endast är kvinnor som lyssnar och tar till sig kunskapen om hur
kvinnor skall kunna delta mer i olika processer. Men var är männen? Männen
som tillsammans med kvinnorna skall utarbeta nya former och strukturer för
att en jämställd tillväxt skall ske. Miljöpartiet uppmanar regeringen att be
NUTEK att inför kommande seminarier se till att även männen får del av
denna information.

Regeringen har understrukit att jämställdhetsaspekter skall ingå som en del
i avtalsarbetet. Det innebär t.ex. att en jämn könsfördelning bör eftersträvas i
partnerskapet. Det är därför med förvåning vi konstaterar att regeringen i sin
skrivelse inte fullföljer sitt resonemang, påtalar och föreslår åtgärder mot den
redovisade bristen på jämställdhet i bl.a. partnerskapet.

Miljöpartiet ser det som positivt att intentionen i de regionala tillväxt-
avtalen bygger på samarbete och samverkan. Samarbete betyder mer än
konkurrens vad det gäller ett konstruktivt och kreativt utvecklande. Men för
att även kvinnors erfarenheter skall tillvaratas krävs det att snedfördelningen
i ett könsperspektiv ändras i tillväxtgrupperna. Att dessa grupper utgörs av ca
90 % män visar på att jämställdheten inte är implementerad i verksamheten.
Man skriver att processen med regionala tillväxtavtal medför att nya arbets-
sätt och organisationsformer prövas på alla nivåer. Det är positivt att arbetet
skett på ett nytt sätt. Men vi anser också att det är viktigt i ett
könsperspektiv
att arbetssättet organiseras på ett otraditionellt och icke-patriarkaliskt sätt.
Vi
bör även sträva efter i högre grad än i dag att folkrörelserna inlemmas i detta
arbete.

Vi har nu ett unikt tillfälle att undersöka och studera vad som skall växa
till. Är det bara vägar, hamnar och flygplatser som räknas inom tillväxt-
sektorn, eller skall vi försöka utvidga begreppet tillväxt. Tillväxt kan ske och
sker också inom den mänskliga och kulturella sfären. Därför är det oerhört
viktigt att vi definierar vad som skall växa till. Är det bara den traditionella
"hårda" sektorn eller kan kanske även andra mer otraditionella sektorer
inlemmas i tillväxten?

Arbetet med tillväxtavtalen varierar från län till län. Länsstyrelserna har
använt sig av redan existerande nätverk och tidigare etablerade grupperingar
som bas för partnerskapets sammansättning. En fråga som regeringen kan
ställa regionerna är i vilken utsträckning länsstyrelsernas jämställdhets-
experter är med i arbetet och om t.ex. kvinnoorganisationerna är inneslutna i
arbetet. Det finns stor anledning för regeringen i det fortsatta arbetet att
kräva
en checklista av regionerna över hur man har tänkt sig att tillvarata kvinnors
kompetens och erfarenhet, och på vilket sätt man har tänkt sig att kvinnors
företagande kan bidra till tillväxten i regionen. Detta bör följas upp med ett
krav på utvärdering av checklistan.

Med tanke på att regeringen i regeringsförklaring och vid andra tillfällen
framhåller vikten av jämställdhet är det märkligt att den förmodade
avsaknaden av jämställdhetsperspektiv i tillväxtavtalen inte redovisas. Även
om regeringens godkännande endast krävs om tillväxtavtalen innehåller
något som går utöver det parterna själva har möjlighet att fatta beslut om,
borde statsmakternas ambition vara att parterna fattar beslut att kvinnors
företagande, kvinnors erfarenhet och kompetens, kvinnors expertis i jäm-
ställdhetsfrågor, kvinnors engagemang i tillväxten för regionen skall till-
varatas.

Miljöpartiet ser tillväxtavtalen an med stor tillförsikt. Om de utformas
utifrån både kvinnors och mäns deltagande och erfarenheter kan de komma
att korrigera den snedfördelning som finns idag vad gäller medel,
företagsstöd och könssegregerad arbetsmarknad.

Såsom vi anfört ovan kan vi se att tillväxtavtalen inte sker med utgångs-
punkt i både mäns och kvinnors erfarenheter och kompetens. Därför kräver
vi att regeringen återkommer med förslag på hur de framtida tillväxtavtalen
skall kunna upprättas på ett jämställt sett.

Hemställan

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om sjupunktsprogram, med förändringen som beskrivits ovan på den
sista punkten, för en jämställd tillväxtpolitik,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en plan för hur den sociala infrastrukturen ska utvecklas i tillväxt-
avtalen,

3. att riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag om hur de
fortsatta tillväxtavtalen skall utformas på ett jämställt sätt.

Stockholm den 30 april 1999

Ewa Larsson (mp)