med anledning av skr. 2017/18:259 En strategi för svensk rymdverksamhet

Motion 2017/18:4195 av Fredrik Christensson och Ulrika Carlsson i Skövde (båda C)

av Fredrik Christensson och Ulrika Carlsson i Skövde (båda C)

Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om utvärdering av och återrapportering om rymdstrategin till riksdagen vartannat år och tillkännager detta för regeringen.
  2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att lägga till orden teknik och tjänster, t.ex. vad gäller i rymdstrategins tredje kapitel och tillkännager detta för regeringen.
  3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över konsekvenserna av en fluktuerande kronkurs för Rymdstyrelsens finansiering och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

Rymden är viktig för Sverige eftersom den har stark koppling till många av de avgörande samhällsutmaningar vårt land står inför. Rymdforskning är en kunskapsintensiv verksamhet som möjliggör tekniksprång och utveckling inom branscher alltifrån miljöteknik, finans och bygg till lantbruk. Rymdforskning kräver mycket långa ledtider; det är därför viktigt med en långsiktig och stabil finansiering.

Det var den dåvarande alliansregeringen som tillsatte Rymdutredningen (SOU 2015:75). Utredningen föreslog bl.a. att Sverige skulle anta en rymdstrategi, vilket allianspartierna förespråkat sedan dess. Alliansen välkomnar därför regeringens skrivelse, även om vi anser att det är beklagligt att en sådan inte har kunnat presenteras tidigare. Vi anser att skrivelsen tar flera steg i rätt riktning men att de presenterade målen är alldeles för få och inte tillräckligt konkreta, vilket kommer att försvåra uppföljning och utvärdering. Detta till trots anser vi att regeringen bör säkerställa att målen i rymdstrategin utvärderas och återrapporteras till riksdagen vartannat år.

I skrivelse 2017/18:259 kapitel 3.1 på s. 18 skriver regeringen att det svenska deltagandet i större internationella rymdprojekt och i ESA:s program ska baseras på näringslivets möjligheter att delta i utveckling och leverans av instrument, styrsystem, satelliter, delar till bärraketer och avancerade rymdtjänster. Där önskar vi en mer teknikneutral formulering, och föreslår därför att meningens lydelse ändras till att det svenska deltagandet i större internationella rymdprojekt och i ESA:s program ska baseras på näringslivets möjligheter att delta i utveckling och leverans av teknik och tjänster, till exempel vad gäller instrument, styrsystem, satelliter, delar till bärraketer och avancerade rymdtjänster. Detta för att inte låsa strategin vid exakt vilka teknik- och utvecklingsmöjligheter som vi anser ska stöttas. Detta bör riksdagen ge regeringen till känna.

Vi vill också lyfta frågeställningen kring Rymdstyrelsens stora beroende av växelkursen. Eftersom drygt två tredjedelar av Rymdstyrelsens anslag går vidare till den europeiska rymdorganisationen ESA, och då i euro, kan konsekvenserna bli allvarliga när kronan försvagas, som nu har skett. Problemet är särskilt stort för Rymdstyrelsen med tanke på att de avtal som träffas är så långsiktiga. Vi anser därför att regeringen skyndsamt ska se över konsekvenserna av en fluktuerande kronkurs för Rymdstyrelsens finansiering och säkerställa att finansieringen inte allvarligt påverkas trots en svagare valutakurs.

Fredrik Christensson (C)

Ulrika Carlsson i Skövde (C)

Motionen bereds i utskott Motionskategori: Följdmotion Tilldelat: Utbildningsutskottet

Händelser

Inlämnad: 2018-05-30 Bordlagd: 2018-05-31 Granskad: 2018-05-31 Hänvisad: 2018-06-01
Yrkanden (3)