Merkostnadsersättningen till jordbruket i norra Sverige

Motion 1999/2000:MJ246 av Birgitta Sellén m.fl. (c)

Jordbruket i norra Sverige har under lång tid erhållit en
regionalpolitisk ersättning för att täcka de merkostnader som
jordbruket har. Motiven för ersättningen har varierat men
idag torde de väsentligaste motiven vara att genom
jordbruket finns en möjlighet att bevara det öppna landskapet
i delar av norra Sverige, genom jordbruket skapas också ett
betydande antal arbetstillfällen, både inom själva jordbruket
och inom livsmedelsindustrin. Genom att förädla norra
Sveriges viktigaste gröda, vallen, till kött och mjölk har
norra Sveriges konsumenter tillgång till högklassiga
närproducerade livsmedel.

Jordbruket spelar också en central roll i arbetet med att skapa ett
kretsloppssamhälle, utan ett jordbruk i norra Sverige kommer
förutsättningarna för att skapa det samhället att vara mycket sämre.

Merkostnadsersättningen bygger på mycket väl definierade merkostnader
och har lett till effektiva jordbruksföretag med stor geografisk spridning.

Produktionen i norra Sverige minskar idag, vilket tyder på att lönsamheten
i jordbruket är sämre än på andra håll i landet.

Försämrat konkurrensläge

Jordbruksverkets översyn av de regionala ersättningarna
visade att EU-medlemskapet och övergången till EU:s
ersättningssystem medförde att lönsamheten inom
jordbruket, mätt som bruttoförädlingsvärde per
årsarbetsinsats, ökade relativt kraftigt i de nya stödområdena
i södra Sverige medan förändringarna längst i norr var
obetydliga.

Det förslag till landsbygdsprogram som varit ute på remiss innebär att
norra Sveriges konkurrensläge riskerar att försämras ytterligare, särskilt
gäller detta för stödområde 1-3. Tankegången att under perioden 2000-2006
fasa ut kompensationsersättningen på spannmål gör att svinproduktionen i
norr kommer att i stor utsträckning tappa sin merkostnadsersättning.

I budgetpropositionen skriver regeringen att beslutet om Agenda 2000 har
ändrat förutsättningarna för regionalisering av arealersättningen för övriga
grödor, spannmål, oljelin, proteingrödor och uttagen areal. För att ta hänsyn
till detta avser regeringen att senare under hösten genomföra förändringar av
nuvarande regionalisering.

En förändring av nuvarande regionalisering kan innebära att norra Sveriges
konkurrensläge försämras ytterligare och merkostnadsersättningen urholkas.

För att täcka upp de merkostnader som jordbruket har i norra Sverige så är
kompensations- och miljöersättningarna två viktiga komponenter, den tredje
delen är den svenska nationella ersättningen. EU-inträdet innebar att
ersättningen för intransport av jordbruksprodukter urholkades för mjölk och
helt försvann för kött och ägg.

Jordbrukets struktur i norra Sverige samt områdets stora avstånd gör att
kostnaderna för insamling av mjölk, kött och ägg är högre än på andra håll i
landet samtidigt som kostnaderna för uttransport av livsmedel genom stor
befolkningsgleshet och många små butiker är höga.

Jordbruksverket har i sin rapport 1998:2, beräknat att den genomsnittliga
hämtningskostnaden i område 1 ligger på ca 40 öre/kg och i område 2, drygt
15 öre/kg högre än på andra håll i landet.

Kostnaden för intransporten av ägg ligger hos Norrlandsägg i genomsnitt
ca 73 öre/kg högre än hos andra packerier.

Kännetecknande för äggproduktionen i norra Sverige är att insamlingen av
ägg sker inom ett ytmässigt stort område. Äggproducenterna i norra Sverige
är också mycket små i förhållande till producenterna på andra håll i landet.

Merkostnaden för intransport till slakterierna ligger hos gamla Scan
Norrland på ca 0:60 kr/kg och hos gamla Scan Luleå på 1 kr/kg.

En höjd intransportersättning skulle sannolikt leda till ökad stabilitet,
framtidstro och därmed en ökad investeringsvilja bland lantbrukarna i
området.

Införandet av kadaverinsamlingen i norra Sverige har medfört att
jordbruket i norra Sverige har drabbats av högre kostnader än i södra
Sverige. Kostnaden för kadaverinsamlingen har inte heller tidigare beräknats
ingå i underlaget för merkostnaderna i norra Sverige. Eftersom de högre
kostnaderna är betingade av naturgivna nackdelar så borde naturligtvis
kostnaden för insamling av kadaver ingå i merkostnadsersättningen.

Sammanfattning

För att upprätthålla merkostnadsersättningen till norra
Sverige behöver följande åtgärder vidtas:

Arealersättningen till spannmål läggs ut med samma belopp över hela
landet.

Den nya ersättningen till vallensilage läggs också ut med samma belopp
över hela landet.

Den nationella ersättningen till norra Sverige räknas upp för att täcka
kostnaderna för:

- en höjning av intransportersättningen för mjölk,

- återinförande av intransportersättning på kött och ägg,

- åtgärder för att upprätthålla lönsamheten i svinproduktionen,

- kompensera de högre kostnaderna för kadaverinsamlingen.- 10F- P

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att arealersättningen till spannmål läggs ut med
samma belopp i hela landet,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att den nya ersättningen till vallensilage läggs ut
med samma belopp i hela landet,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att den nationella ersättningen till norra Sverige
räknas upp för att täcka beskrivna kostnader.

Stockholm den 3 oktober 1999

Birgitta Sellén (c)

Sven Bergström (c)

Åke Sandström (c)