Moll ny er i Andra Kammaren, N:o 169

Motion 1895:169 Andra kammaren

Moll ny er i Andra Kammaren, N:o 169.

1

X:o 109.

Af herr A. \ . LjllUglliail, om skrifvelse till Kongl. Maja med
begäran om visst tillägg till § 30 i ordningsstadgm, § 50
1 ty/i/gnedsst adgan och § 20 i brandstadgan för rikets
städer samt § 20 i helsövårdsstadgan för riket.

-a c 30 ordningsstadga!» för rikets städer den 24 mars 1868

f 3 .] byggnadsstadgan och 20 § i brandstadgan för rikets städer den
? 1874 siar?t § 1 helso vårdsstadgan för riket den 25 september

1874 V.nnC8J stadgadt att, hvad i dem »är föreskrift om stad gäller i
tillämpliga delar äfven om köping, hamn, fiskeläge och annat ställe med
s orre sammanträngd befolkning, då Kongl. Majrts befallningshafvande
olfci
Kong!. Majrts pröfning underställas.»

Vid genomförandet af dessa stadgar, som äro så ytterst vigtiga
for nutidens talrika, till köpingar eller någon gång till och med till småstader
sig utvecklande samhällen vid jern vägsstationer eller hamnar med
idig rörelse eller näringsverksamhet, har det emellertid visat sig, att
nyss åberopade lagbud otta nog, i följd af en allt för mycket till sjelf
ordalydelsen sig hållande tolkning, blifvit antingen alls icke eller ock
al deles för sent bragta till tillämpning. Man har nemligen ansett, att
ett dylikt samhalfös befolkning icke är »sammanträngd» med mindre den
iXn or 1 af Pj-Msens alltför täta bebyggande, utan nödig

hänsyn till hvad sundhet, god ordning eller säkerhet vid eldsvåda fordramen
klart ar, att skall tillämpningen först i sådant fall ega rum, då

rTrn rf? / J,era afseeT,den alIdo3es för sent. Det är nemligen för

lUh. till ]>il;s

Motionär i Andra Kammaren, N:o 169.

gs -

dylika samhällen ofta al största vigt att, genom tillämpning åt ordnm_
stadgan å platsen, der så tidigt som möjligt erhålla eu egen kommunal
myndighet (vanligen benämnd municipalstyrelse), som redan från förstone
tager vård om samhällets utveckling och så vidt den förmår söker hindra
uppkomsten af framtida olägenheter af hvarjehanda slag i följd af särskild!,
planlöst bebyggande, på samma gång den förbereder och under hand
utverkar äfven de olaga stadgames tillämpning.

För undgående åt nämnda olägenheter i följd af hindrad tillämpning
af ifrågavarade stadgar, är det för den skull önskligt, att inv linål no

å en plats, som visar tydli

tendens att utveckla sig

till köping eller ett

köping liknande samhälle, må kunua da deras anhållan om åtminstone
ordningsstadgans tillämpning bifallen, innan olägenheterna af en sådaus uteblifvande
allt för tydligt träda i dånen.

» /> i Tel

hemställa,

På grund af hvad sålunda i största korthet anförts, ful -

ing alltså

det Andra Kammaren måtte för sin del besluta,
att Riksdagen i skrifvelse till Konungen må anhålla
om sådant tillägg till § 30 i ordningsstadgan för rikets
städer den 24 mars 1868, § 50 i byggnadsstadgan och
§ 20 i brandstadgau för rikets städer den 8 maj 1874
samt § 26 i helso vårdsstadgan för riket den 25 september
1874, att dessa lagbuds tillämpning må, på grund
af invånarnes anhållan, lörordnas skola ega rum å
fiskeläge, hamnplats eller stationssamhälle, äfven om
befolkningen icke redan i följd af platsens täta bebyggande
kan sägas vara »sammanträngd.»

Stockholm den 8 mars 1895.

Axel Vilh. Ljungman.

Bilaga.

Till Konungen.

Bland förhållanden af större betydelse för hafsfiskebedriftens upphjelpande
intaga tvifvelsutan befintligheten och tillämpningen åt göda
ordningsstadganden för fiskelägena och deras hamnar eu af de främsta

Motioner i Andra Kammaren, N:o 169.

rummen. Bed au kort tid dier dd Bohuslän blifvit svensk provins, utfärdades
för den skull oek med insigt häraf den 10 mars 1660 eu med anledning
särskild! af bohuslänska sillfisket utarbetad »hamncrätt»; hvilken
senare öfversågs nedi den l mars 1726 i förbättrad form utgals under
benämn i ngen »''hamnordning'''' samt tillämpades ända till dess afl. den,
eller eu grundlig omarbetning af Riksdagens ordinarie fiskeriutskotf, kunde
den 21 januari 1771 ersättas med den sista betydligt förbättrade och
fillök ta allmänna hamnordningen för riket. Denna innehöll icke blott

eu

egen

myndighet å fiskelägena,

bestämmelser om förordnandet af
ligen »''hamnfogden och bisittarne

7—0 och 1 t bestämmelser om brandsyn, byggnadsordning och andra
ordningsföreskrifter

i hamnrätten»», utan äfven i 3 kap. §§

Hem -

o.

m. in.

vidmakthållande

fiskelägena

som ansägos vara af nöden för god ordnings
med till dem hörande hamnar. Att denna
hamnordnings stora betydelse för fiskelägena icke underskattades, synes
deraf, att Riksdagen den 15 februari 1851 anhöll, det samma hamnordning
måtte öfverses och förbättras. Ett förslag till ny förordning om hvad
som med hänsyn till »''upprätthållande af god ordning i fiskelägen och

deras hamnar bör iakttagas»» utarbetades ock med anledning deraf i kong.,
civildepartementet, men detta för öfrig! långt ifrån tillfredsställande förslag
ledde ej till annan åtgärd, än att 1771 års hamnordning blot

färdandet af

fiskeris tadgan

genom ut -

någon

män nödtorfteligen ersatt genom

den 29 juni 1852 upphäfd och tills vidare i

Senare har emellertid en synnerhet

denna stadgas 45 §.

värdefull ersättning

för hamn -

_ J o --------- —~---

ordningens ifrågavarande föreskrifter beredts fiskelägena genom utfärdandet
af ordningsstadgan för rikets städer den 24 mars 1868, förordningen angående
hamnordningar och andra ordningsföreskrifter för allmänna hamnarne
i riket deri 8 maj 1874, byggnads- och brandstadgarne för rikets
städer den 8 maj 1874 samt helsovårdsstadgan för riket den 25 september
1874, af hvit ka författningar ordningsstadgan i § 30, byggnadsstadgan i § 50,
brandstadgan i § 20 och helsovårdsstadgan i § 26 innehålla föreskrift om
att hvad i dem »är föreskrifvet om stad, gäller äfven om köping, hamn,
fiskeläge och annat ställe med större sammanträngd befolkning, då Kongl.
Maj:ts befallningshafvande efter vederbörandes hörande sådant förordnar
genom beslut, som skall Kongl. Maj:ts pröfning underställas», under det
att förordningen om hamnordningar hänvisar till ordningsstadgan för
rikets städer, »utöfver» hvars bestämmelser den bereder möjligheten att erhålla
fastställelse af särskild hamnordning.

Åt dessa stadgar är ordningsstadgan den för fiskelägena öfver

hufvud taget vigtigaste, enär den förskaffar dessa eu
phitsen och möjliggör utverkandet af hamnordning och

myndighet

egen

särskilda ordnings -

1

Motioner i Andra Kammaren, K:o 160.

föreskrifter, på samma gång ordningsstadgans tillämpning banar väg för
de öfriga stadgarnes. Åt dessa krafvel- nemligen särskildt byggnadsstadgans
genomförande redan ordnade förhållanden cell en ej ringa utveckling
af det kommunala lifvet på platsen, livi 1 ket, der fiskeläge ej är egen
kommun, knappast står att vinna annat än genom ordningsstadgans föregående
tillämpning.

Näst ordningsstadgan torde i afseende på genomförbarheten och
betydelsen för fiskaresamhällenas hushållning komma brandstadgan.

Det lio-o-or vid dessa stadgars och särskildt ordningsstadgans tillämp ÖO

o , . ° • 7 •

ning stor vigt uppå, att densamma far taga sin början sa tungt som
möjligt och helst redan innan olägenheterna af oordnade förhållanden
hunnit att allt för starkt framträda och göra sig gällande. Tillämpningen
bör derför begynna redan medan fiskelägena äro smärre, så snart do visa
tendens till rask utveckling, och ej först då det i väsentlig män är för sent
att vinna det i främsta rummet med densamma åsyftade resultatet eller
en allt igenom god ordning å lägena. Det ofvan nämnda i kongl. civildepartementet
uppgjorda förslaget till förordning om hvad för god ordnings
upprätthållande i fiskelägen och deras hamnar bör iakttagas, afsåg
fördenskull äfven förordningens tillämpning å ett fiskeläge redan så snart
det räknade tio hushåll, hvilket dock väl bör anses vara att gå väl långt
i fråga om dylik lagstiftnings genomförande.

Området för stadgarnes tillämpning bör i följd af sakens natur
bestämmas med hänsyn till framdeles möjligen nödig utvidgning af fiskeläget,
såsom äfven skeft i liknande fall i andra län, och ej inskränkas
blott till den redan tätt eller till och med allt för tätt bebyggda platsen.

För bohuslänska skärgården har försummandet af dessa, stadgars
tidiga tillämpning medfört ofantliga olägenheter, och det icke blott
med hänsyn till saknaden af en egen kommunal myndighet å alla de
talrika fiskelägen, som icke äro egna kommuner, utan äfven med hänsyn
till ett allt för tätt och oregelbundet bebyggande, hvilket medför vådor
för både sundheten och säkerheten mot eldsvådor, samt till saknaden åt
ett ordnadt eldsläckningsväsende, egna hamnordningar m. m. Allra största
delen af de bohuslänska fiskelägenas hus är oassurerad mot brandskada
och kan för byggnadssättets skull ej erhålla sådan assurans,-nödiga liamnförbättringar
måste åsidosättas, m. m. liknande. Dessa olägenheter ökas
år efter år med häpnadsväckande fart, och mången skärgårdsbo motser
äfven med anledning af dem framtiden med oro och bekymmer.

ITos Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande i länet har redan för
sju år sedan, om än förgäfves, gjorts hemställan om åtgärders vidtagande
för ifrågavarande stadgars genomförande i tillämpliga delar å fiskelägena,

Motioner i Andra Kammaren, N:o 169. 5

och i år har förste provinsialläkaren i länet uti sin årsberättelse framhållit,
huru det. »vore ensidigt, om för alla platser, der helsovårdsstadgans bestämmelser
för rikets städer tillämpas, äfven ordningsstadgan kunde blifva
gällande jemte lämplig byggnads- och brandstadga».*)

På grund af hvad sålunda anförts och med hänvisning till bifogade
ansökan i ämnet till Eders Kongl. Majrts befallningshafvande i länet den
30 juni 1886 får Orost, och Tjörns fiskeri förening härmed i djupaste
underdånighet hemställa,

det täcktes Eders Kongl. Maj:t i nåder anbefalla
sin befallningshafvande i Göteborgs och Bohus län att
vidtaga nödiga åtgärder för det snara genomförandet i
tillämpliga delar af ordningsstadgan och brandstadgan
för rikets städer å fiskelägena i bohuslänska skärgården.

Ellös den 6 november 1893.

Underdånigst

Orost ech Tjörns fiskeriförening.

(Underskrifter).

») (Nilsson J.). förste provinsialläkarens årsberättelse öfver helso- och sjukvården inom Göteborgs
och Bohus län år 189-. Göteborg 1893, sid. 31. .. ,

° (Motionären! anm.).

lull. till mild. Prof. 1896. 1 Sami 2 Afl. 2 Hand. 44 Höft. 2