Motioner i Andra Kammaren, N:o 162

Motion 1894:162 Andra kammaren

Andra kammaren

Motioner i Andra Kammaren, N:o 162.

1

N:o 162.

Af herr J. Mankill, om ändring i §§ 14 och 17 riksdagsordningen.

Undertecknad vågar äfven vid innevarande riksdag framlägga en
motion om införande af allmän rösträtt vid val af ledamöter af Riks-,
dagens Andra Kammare.

Visserligen förutser jag, att Riksdagen icke heller i år kommer att
taga något steg på rösträttsreformens väg, utan sannolikt endast hänvisar
till den utredning i den politiska rösträttsfrågan, som på regeringens
initiativ nyligen tagit sin början. Men oberäknadt de skäl för
en genomgripande rösträttsreform, som af mig blifvit anförda uti fyra
särskilda, vid föregående riksdagar väckta motioner om allmän rösträtt,
har i år tillkommit ett nytt skäl, som i hög grad påkallar nationens
och Riksdagens uppmärksamhet och pålägger dem skyldigheten
att söka bringa denna vigtiga reformfråga till en snar lösning. -Genom
Riksdagens beslut i den så kallade representationsfrågan kommer kamrarnes
inbördes ställning att blifva en annan för framtiden, än den
skulle blifvit, om utvecklingen, låt vara med vissa, mindre djupgående
förändringar, fått fortgå på den gamla grunden. Första Kammaren erhåller
genom det af Riksdagen antagna fixeringsförslaget ökade utsigter
att med bistånd af en ringa minoritet inom Andra Kammaren
kunna helt och hållet beherska Riksdagen. Då detta förhållande, som
kan leda till konflikter af den allvarsammaste art, icke står i öfverensstämmelse
med andemeningen i vår riksdagsordning, med nationens
önskningar och med landets bästa, bör det vara representationens pligt
att snarast möjligt härutinnan åstadkomma en ändring. För att bereda
nödig motvigt mot ett växande och aldrig afsedt förstakammarvälde
inom Riksdagen, är ett af hufvudvilkoren att Riksdagens Andra Kammare
bygges på vida bredare grundvalar, på den allmänna rösträttens grund.

IUh. till Rilcsd. Prat. 181)4. 1 Rami. 2 Afd. 2 Band. 48 Käft. fN:is 162, 163.) 1

2

Motioner i Andra Kammaren, N:o 162.

Det är min och mångas bestämda öfvertygelse, att ingen streck-reform
räcker till att gifva Andra Kammaren nödig och behörig motståndskraft
mot ett allt mera öfverhandtagande förstakammarintresse inom
vår representation.

Äfven ur denna nytillkomna synpunkt anser jag mig sålunda
under hänvisning till mina föregående motioner i ämnet böra föreslå:

att Riksdagen för sin del måtte antaga till hvilande
för grundlagsenlig behandling följande förslag
till ändrad lydelse af §§ 14 och 17 riksdagsordningen:

Nuvarande lydelse: Föreslagen lydelse:

§ 14.

Valrätt tillkommer inom den
kommun, der han bosatt är, en hvar
i kommunens allmänna angelägenheter
röstberättigad man, hvilken
antingen eger eller med stadgad
åborätt innehafver fast egendom på
landet eller i stad till ett taxeringsvärde
af minst ett tusen riksdaler,
eller för lifstid eller för minst fem
år arrenderar jordbruksfastighet till
taxeringsvärde, ej understigande sex
tusen riksdaler, eller oek erlägger
till staten bevillning för en till
minst åtta hundra riksdaler uppskattad
årlig inkomst.

Valrätt tillkommer inom den
kommun, der han bosatt är, en hvar
svensk medborgare från och med
början af kalenderåret efter det han
fyllt tjuguett år, så länge han uppfyller
de i § 26 stadgade vilkor för
valbarhet.

§17 mom. 2.

Vid dessa val skola till efterrättelse
tjena de för kommunerna
gällande röstlängder, som böra innehålla
anteckning om dem, hvilka
enligt § 14 valrätt tillkommer.

Stockholm den 21 mars 1894.

Vid dessa val skola till efterrättelse
tjena de röstlängder öfver
valberättigade vid riksdagsmannaval
till Andra Kammaren, som af
kommunalnämnder eller magistrater
böra upprättas.

J. Mankell.

Motioner i Andra Kammaren, N:o 163.

3

I syftet af förestående motion instämma: .

Joh. Johansson.
Magnus Höjer.
J. A. Fjällhäck.

Sven Palme.
Oskar Eklund.
Adolf Aulin.

C. G. Thor.

E. J. Ekman.

Gust. Ericsson.
Emil Hammarlund.
Edvard Wavrinsky. s
Johannes Svensson.

Fridtjuv Berg.

E. A. Zotterman.

A. G. Ericsson.

J. H. G. Fredholm.

Sixten von Frusen.
J. M. Erikson.
Curt Wallis.
David Bergström.
John Olsson.
Anton Hahn.
Kr. Schönheck.

A. Hedin.

N:o 163.

Af herr S. J. Kardell m. fl., med anledning af Kongl. Maj:ts proposition
om anslag till nya kasernetablissement m. m.

Sedan lång tid tillbaka hafva militära auktoriteter varit ense deri,
att hufvuddepöterna för Norrlands försvar böra förläggas till Östersund
eller Frösön. I underdånigt memorial af den 29 december 1870 sade
dåvarande krigsministern Abelin: »Det synes mig i hvarje fall angeläget,
att en depot för Norrland anlägges i det inre af Jemtland, i närheten
af Östersund, emedan den der, i följd af det betydliga afståndet från
kusten och af gynsamma terrängförhållanden, bör kunna utan synnerligt
dyrbara befästningar skyddas emot fiendtligt öfverfall, på samma
gång som man, genom jernvägsförbindelse med kusten, bör från en sådan
depöt kunna förse våra i Norrland opererande stridskrafter med
deras förnödenheter». I underdånigt betänkande angående landtförsvarets
ordnande, afgifvet den 19 juni 1882 af den till utarbetande af förslag
i ämnet förordnade komité, hvars sekreterare var kaptenen vid