Motioner i Andra Kammaren, N:o 21

Motion 1892:21 Andra kammaren - urtima

Motioner i Andra Kammaren, N:o 21.

3

N:o 21.

Af herr J. Bromée, om utsträckning af den utaf Kongl. Maj:t
föreslagna vakansersättning till de indelta rusthållsrotarne
vid kavalleriet i Jemtland.

Med anledning af Kongl. Maj:ts till Riksdagen aflåtna proposition
n:o 1, deruti föreslås beträffande kavalleriet, att rusthållen vid skånska
husar- och dragonregementena må, de tillfälligt karlvakanta genast och
de öfriga, i mån af nuvarande ryttares afgång, sättas på vakans mot
erläggande såsom vakansafgift af ett belopp, motsvarande de i lagen
af den 5 juni 1885 rustningstungan vid dessa regementen åsätta värden,
anser jag det lika billigt och rättvist, att jemväl det i Jemtland indelta
kavalleriet sättes på vakans mot erläggande såsom vakansafgift af ett
belopp, motsvarande de i lagen af den 5 juni 1885 rustningstungan för
dessa rusthållsrotar vid kavalleriet åsätta värden. De vakansafgifter,
som härför inflyta, kunna ju lämpligast användas för värfning af kavalleri
i Jemtland.

Det torde vara obestridligt, att bland indelningsverkets bördor, de
vissa och ovissa, icke någon kan jemföras med den effektiva rustningen
i tyngd och ojemnhet, såväl derför att liästarne stigit i pris betydligt
sedan roteringen genomfördes, som derföre att genom ökade öfningar
för ryttaren och högre värde å arbetet dennes löneförmåner betydligt
stigit under tiden. De ovissa besvären gå i många fall icke af för
småsummor, då en hel del rusthållare årligen för skoning eller omskoning
af nummerhästen, under det denne är i kronans tjenst och
oaktadt han å särskild tid och möte förut uppvisats för besigtning af
skoning och oaktadt särskilda reservskor och söm medsändas till kommenderingen,
får betala .rätt många kronor, samt vid remontering, om

4 Motioner i Andra Kammaren, N:o 21.

än 5 å 10 hästar uppvisas men som förklaras oantagliga, böter från
25 till och med 100 kronor, förutom kostnaderna för inställelsen vid
remontering. Sådana utgifter synes så mycket orättvisare, som rusteller
rotehållaren icke har någon bestämningsrätt om remontens beskaffenhet
eller anses kompetent bestämma, om den eller de hästar,
han till remonteringen anskaffat, äro antagliga.

Hvad i öfrigt kavalleriet vidkommer, yttrade redan 1885 dåvarande
chefen för landtförsvaret till statsrådsprotokollet, att man börjat allt
allmännare inse, att indelningsverket icke är någon lämplig organisation
för kavalleriet. Under 1889 års riksdag framlade också Kongl.
Maj:t proposition till Riksdagen med förslag om kavalleriets sättande
på vakans, och jag anhåller vördsammast få hänvisa till denna proposition
jemte departementschefens anförande till statsrådsprotokollet.

Af en fackman, som dessutom är väl hemmastadd med det jemtländska
kavalleriet och öfriga förhållanden derstädes, har meddelats
mig, huru olämpligt det är att på samma ställe hafva två sorters kavalleri,
ett indelt och ett värfvadt; sådant skulle i många afseenden,
som han angaf, möta betydliga svårigheter och hafva rätt ledsamma
följder.

På samma gång som truppen, enligt ofvan påvisade anföranden af
departementschefen, blefve bättre, om kavalleriet i Jemtland sättes på
vakans och hela kavalleriet derstädes värfvas, anser jag att det vore
en billig rättvisa mot rust- och rotehållarne, som derigenom finge sina
bördor jemnare fördelade.

För den skull får jag, för den händelse Riksdagen böfrigt bifaller den
af Kongl. Maj:t afgifna propositionen om förbättrad härordning och
skånska kavalleriets sättande på vakans, vördsammast föreslå

att Riksdagen måtte besluta, att de indelta rusthållsrotarne
vid kavalleriet i Jemtland sättas på vakans
mot erläggande såsom vakansafgift af ett belopp,
motsvarande de i lagen af den 5 juni 1885 rustningstungan
för kavallerirotarne derstädes åsatt värde samt
i öfrigt under samma vilkor, som i den kongl. propositionen
äro föreslagna för skånska kavalleriregementenas
vakanssättning.

Stockholm den 28 oktober 1892.

./. Bromée.