Motioner i Andra Kammaren, N:o 77

Motion 1894:77 Andra kammaren

6

Motioner i Andra Kammaren, N:o 77.

samt att progresssionen framgent fortfar att stiga
efter samma grund, så att tilläggsbevillningen höjes
med 50 öre per bevillningkrona för hvarje gång den
ordinarie bevillningen fördubblas.

Och tillåter jag mig vördsamt anhålla, att bevillningsutskottet
behagade föreslå nödig redaktionsförändring
och progression, i fall den af mig föreslagna
icke kan antagas.

Stockholm den 27 januari 1894.

Gustaf Ericsson.

N:o 77.

Af herr Gr. Ericsson från Stockholm, om ändring i § 30 af
lagen angående tillsättning af presterliga fenster.

Enligt § 30 i kongl. förordningen af den 26 oktober 1883 angående
prestval samt de särskilda bestämmelser, som gälla för Stockholm
med flera orter, skall val till besättande af presterlig tjenst förrättas
med öppen omröstning. I allmänhet sker valet efter upprop, så att
den röstande framträder till valbordet i den ordning, han uppropas,
och der muntligen uppgifver namnet på den prest, han önskar. I
Stockholm har häri vidtagits den förändring, att en hvar får rösta vid
hvilken tid som helst under valförrättningens fortgång.

Mot öppen omröstning vid prestval kunna samma invändningar
göras, som bragt detta omröstningssätt i misskredit öfver allt, der det
annars användts. Det tillfälle till påtryckning och obehörigt tvång på

Motioner i Andra Kammaren, N:o 77.

7

de väljande, som är uteslutet vid omröstning med slutna sedlar, förefinnes
i så mycket högre grad vid den öppna omröstningen, der en
hvar kan höra, huru den andra röstar, och derför utsätta honom för
trakasseri och obehag, och derpå kan jag från våra val i den församling,
jag tillhör, anföra flera bevis och exempel. Dessutom kan
den öppna omröstningen lätteligen förrycka hela valresultatet, i ty att
en prestman kan erhålla röstöfvervigt vid början af valet utan att
derför vara omfattad med flertalets sympatier, hvarigenom en origtig
föreställning hos en stor del väljande uppkommer om omöjligheten att
inverka på valets utgång; och man hör derför ofta, att de, som tänkt
rösta på andra prester, under valets fortgång afhålla sig från att deltaga
i omröstningen, hvars utfall på detta mycket väl kan blifva ett
helt annat, än man annars haft skäl att vänta.

Då slutna valsedlar användas vid val inom riksdagen och vid
val till riksdagsman, vid val till kommunalstyrelse, vid val till styrelseledamöter
och direktörer i bolag, och synes mig numera äfven dess
tilltagande användning alla val vid kyrkostämma verkställas med slutna
sedlar vittna till fördel för dess lämplighet. Det finnes intet skäl,
hvarför icke detta röstsätt skulle medföra enahanda förmåner äfven
vid prestval.

Då det alltså synes mig klart, att omröstningssättet med slutna
sedlar dels verkar till de väljandes befriande från obehörig påtryckning,
dels befriar vid valförrättningen från trängsel af obehöriga och nyfikna
personers närvaro vid valförrättningen och dels medför afsevärda lättnader
vid sjelfva valförrättningen, tillåter jag mig vördsamt föreslå,

att Riksdagen ville för sin del besluta sådan ändring
uti § 30 af kongl. förordningen den 26 oktober
1883 rörande prestval och deremot svarande särskilda
föreskrifter för hufvud staden och andra orter, att dessa
val skola med slutna sedlar förrättas.

Stockholm den 27 januari 1894.

Gustaf Ericsson.