Ökad läkarutbildning

Motion 1990/91:Ub518 av Kjell Ericsson och Jan Hyttring (c)

av Kjell Ericsson och Jan Hyttring (c)
Under så gott som hela 1970- och 1980-talen har det rått
en konstant brist på läkare i Serige. Det gäller läkare i såväl
sluten som öppen vård. Redovisningarna från de tre senaste
räkningarna under åren 1985, 1987 och 1989 utvisar att
omkring 1 200--1 300 
tjänster för specialister och allmänläkare varit
vakanta. Därtill kommer något hundratal obesatta AT- och
FU-block.
Värst drabbade av läkarbristen är norrlands- och
skogslänen samt inre delarna av Götaland. Bristen på
läkare är i nuläget så besvärande att den på sina håll utgör
ett hinder för sjukvårdshuvudmännen att uppfylla hälso-
och sjukvårdslagens mål om en vård på lika villkor för hela
befolkningen.
De regionala skillnaderna i antalet invånare per
yrkesverksam läkare är således betydande.
Riksgenomsnittet ligger enligt tillgänglig statistik på ca 387
invånare per läkare medan för det läkartätaste landstinget
redovisas endast 251 invånare per läkare. I landstinget i
Värmland är antalet invånare 434 per yrkesverksam läkare.
Under mottot solidarisk läkarförsörjning har i
landstingsförbundets regi gjorts betydande ansträngningar
att försöka utjämna den kraftiga regionala obalansen i
läkartillgången. Tyvärr har detta viktiga arbete inte varit
särskilt framgångsrikt. Under några år under 1980-talet
inrättades i de förut läkartätaste landstingen -- landsting
som ombesörjer regionsjukvård -- bortemot dubbelt så
många läkartjänster som det under dessa år utbildades. Då
läkarutbildningen är förlagd till de landsting, som
ombesörjer regionsjukvård, ligger det i sakens natur att
läkarrekryteringen i dessa landsting går lättare än i
läkarglesa landsting, som även är geografiskt belägna längre
bort från utbildningssjukhusen.
I landstinget i Värmland finns 154 läkartjänster inrättade
i öppen vård. Härav var 29 tjänster vakanta den 15
november 1990. Av totala antalet inrättade läkartjänster i
öppen vård är 19 % vakanta. I norra Värmland är över 30
% av läkartjänsterna vakanta.
I sluten vård har landstinget i Värmland 290
läkartjänster inrättade, varav 52 tjänster är vakanta. Det är
18 % av antalet inrättade läkartjänster i sluten vård. I länets
norra sjukvårdsdistrikt är 13 av totalt 24 läkartjänster
vakanta sedan flera år tillbaka.
Bristen på läkare kommer att bestå under hela 1990-
talet. Enligt en under 1990 publicerad prognos från det
nordiska läkarförbundet kommer läkarbristen att förvärras
från sekelskiftet. Redan något år in på det nya seklet
pensioneras således flera specialister och allmänläkare än
vad det utexamineras nya läkare.
En starkt bidragande orsak till den rådande situationen
är att läkarutbildningen under 1980-talet skurits ner från 1
020 nya läkarstuderande per år till 845. Den ökning, som
1989 genomfördes med 20 årsplatser vid medicinska
fakulteten i Umeå är ett steg i rätt riktning, men räcker inte
långt i beaktande av ovan redovisade långtidsprognoser.
Från intag i läkarutbildningen tills vederbörande är färdig
specialist- eller allmänläkare tar det minst 12--13 år. Det är
därför angeläget att skyndsamt planera för en kraftigt
utökad läkarutbildning i Sverige för att motverka den
förväntade ökade läkarbristen. Under den närmaste
femårsperioden bör läkarutbildningen öka från nuvarande
865 årsplatser till tidigare volymtal 1 020.
Stimulans 
till bristområden
Det behövs också nya grepp och konstruktiva förslag,
som gör läkartjänsterna i landsorten mer attraktiva att söka.
Här redovisas några åtgärder och förslag, som enligt min
uppfattning bör främja det löpande rekryteringsarbetet i de
landsting som har konstant läkarbrist.Läkartjänster i
bristområden, som motiverar en högt prioriterad
rekrytering, bör öronmärkas.Dessa färdiga
läkarspecialister kontraktsanställs under ett bestämt antal
år.Anställningskontraktet ges den utformningen att
vederbörande specialist förbinder sig att tjänstgöra på
aktuell tjänst mot att staten för varje år kontraktet gäller
minskar läkarens studieskuld med ett betydande belopp.
Studieskulden för en nybliven specialistläkare torde i
normalfallet överstiga 200 000 kronor. En årlig minskning
av studieskulden borde kunna göra läkartjänsterna i
landsorten attraktiva.Om anställningskontraktet bryts av
icke godtagbara skäl, skall återbetalning givetvis komma
ifråga.När kontraktstiden utgått, görs en ny bedömning
av sjukvårdshuvudmannen om läkartjänsten för ytterligare
en tidsbestämd period bör prioriteras enligt
kontraktsmetoden.
Det kan i förstone synas stötande att ge ekonomiska
förmåner till relativt välbetalda befattningshavare inom den
akademiska offentliga sektorn. Mot en sådan invändning
måste beaktas såväl sjukvårdshuvudmännens som den
breda allmänhetens krav på en fungerande sjukvård även
för landsortens invånare. Det senare måste anses väga
tyngre. En mer tillgänglig läkarvård också för befolkningen
i landsorten och den trygghet detta ger är mer betydelsefull
än invändningar om ekonomiska förmåner till en
personalkategori, som är utomordentligt betydelsfull för att
ge människorna en god och trygg sjukvård. Tillgång till
läkare är ett villkor för att landstingen skall kunna uppfylla
kravet om en vård på lika villkor för hela befolkningen.
Det kan också vara rimligt att tro att många läkare med
kontrakt kommer att uppleva såväl sitt arbete som sin
arbetsmiljö så positiv att de stannar kvar på orten efter
kontraktstidens utgång.
För att komma till rätta med den ytterst besvärliga
läkartillgången i landsorten är det således nödvändigt med
både en utökning av läkarutbildningen och åtgärder som
främjar läkarrekryteringen.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en utökning av
läkarutbildningen,
[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om rekryteringsbefrämjande
åtgärder för läkare till landsorten.1]

Stockholm den 10 januari 1991

Kjell Ericsson (c)

Jan Hyttring (c)

1 1990/91:So408
Motionskategori: - Tilldelat: Utbildningsutskottet

Händelser

Inlämning: 1991-01-25 Bordläggning: 1991-02-05 Hänvisning: 1991-02-06
Yrkanden (2)