Politik för sänkta hyror

Motion 1997/98:Bo208 av Monica Green och Christina Axelsson (s)

Sedan 1989 har hyrorna i vårt lands fördubblats. Under samma period har egnahemsägarnas kostnader ökat med i genomsnitt 40 procent. De som bor i de s.k. krisårgångarna har haft det särskilt besvärligt under senare år. Idag utgör boendekostnaderna drygt 30 procent av hushållens disponibla inkomst.

Utvecklingen under senare år illustrerar det starka sambandet mellan den enskildes boendekostnader och landets ekonomi. Växande budgetunderskott bidrog till höjda räntor, som ledde till ökade kostnader för både enskilda och stat, vilken till slut tvingade fram kraftiga nedskärningar av bl.a. subventionerna till boendet. Slutresultatet blev kraftigt ökade boendekostnader.

Idag ser vi tydliga tecken på att utvecklingen har vänt. Underskottet minskar och räntorna sjunker. Nu börjar även de boende upptäcka den ekonomiska politikens positiva effekter. Sedan hösten 1994 har boenderäntorna mer än halverats. Under det senaste året har egnahemsägarnas kostnader i snitt sjunkit med 6 procent.

Det är dock inte alla som omedelbart får del av vändningen. Det allvarliga är att de som tvingades bära den tyngsta bördan under krisåren hittills har känt av uppgången minst. Hyreshöjningarna är förvisso lägre än tidigare, men få hyresgäster har fått uppleva hyressänkningar. I krisårgångarnas bostadsrättsföreningar och hyreshusområden är situationen fortfarande allvarlig. Här finns risk för stora kostnadsökningar, trots räntenedgången. Avtrappningen av räntebidragen tar delvis udden av de sänkta räntorna. Dessutom är ofta lånen på hyreshusen bundna för en längre tid, vilket betyder att det tar längre tid innan räntenedgången ger effekt.

Jag/vi tycker att det finns skäl för staten att uppmärksamma dem som inte automatiskt får del av de sjunkande räntorna. Annars finns risken att klyftorna på bostadsmarknaden ökar, trots uppgången i ekonomin.

Det finns flera möjligheter för staten att bidra till att kostnaderna sjunker, även för dem som bor i hyreslägenheter eller i krisårgångar.

• Särskilda stöd till bostadsrättsföreningar och bostadsföretag med hus byggda under senare år.

• Minskad avtrappning av räntebidragen.

• Förstärkta bostadsbidrag.

• Sänkt fastighetsskatt – speciellt för hyreshusen.

Jag/vi är medvetna om det begränsade utrymmet i statsbudgeten. Enligt vår uppfattning är det dock nödvändigt att överväga åtgärder som gör att alla, inte bara några, får del av de sänkta ränteutgifterna.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av åtgärder för att pressa ner boendekostnaderna.

Stockholm den 3 oktober 1997
Monica Green (s)	Christina Axelsson (s)