Prövningen av asylärenden och utvisningar

Motion 2008/09:Sf268 av Bodil Ceballos m.fl. (mp)

Ärendet är avslutat

Motionskategori
Fristående motion
Tilldelat
Socialförsäkringsutskottet

Händelser

Inlämning
2008-10-02
Numrering
2008-10-06

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

DOC

Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av utbildning för all personal som arbetar med migrationsfrågor om jämställdhet mellan män och kvinnor, HBT, mänskliga rättigheter och barnens bästa.

  2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behov av utbildning av poliser i deras arbete med flyktingar.1

  3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att införa en rätt till automatiskt uppehållstillstånd för den som väntat längre än ett år för vuxna, respektive sex månader för barn, på att få besked om en ansökan om uppehållstillstånd.

  4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en mer restriktiv användning av tillfälliga uppehållstillstånd.

  5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om muntlig förhandling vid domstolsprövningen.

  6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att beslut om offentligt biträde enligt utlänningslagen ska fattas av migrationsdomstol och inte av Migrationsverket.

  7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behov av översyn av sekretesslagen i fråga om mål i migrationsdomstol och Migrationsöverdomstolen.

  8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att inrätta ett oberoende organ för länderinformation.

  9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av att kvalitetssäkra asylprocessen.

  10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att sätta en gräns för hur många utvisningsförsök som får göras.

  11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att leva upp till bilden av Sverige som ett humant asylland i stället för att ”exportera” restriktivare praxis till andra länder.

  12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att migrationsdomstol ska pröva om polismyndighet ska medverka vid verkställighet av utvisnings- eller avvisningsbeslut.

  13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en absolut gräns för den tid en person får vara tagen i förvar.

  14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om ett förbud mot att placera barn i förvar.

  15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om delaktighet i förvarsprocessen.

  16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av att införa ett s.k. flyktingvisum.

1 Yrkande 2 hänvisat till JuU.

Inledning

Miljöpartiet har tidigare föreslagit att Migrationsverket ska läggas ned för att ersättas av en smalare myndighet. Under de senaste åren har Migrationsverket genomgått stora förändringar. En stor mängd praxisbildande beslut har tillkommit som tyvärr inte resulterat i en generösare tillämpning av den redan tidigare mycket snävt tolkade asylrätten. Om lösningen är att skapa en ny myndighet är det i nuläget svårt att ta ställning till. Oavsett vilket anser vi att ett antal förslag vi tidigare lagt fram men ej fått gehör för behöver återupprepas.

Utbildning

Migrationsverket brottas med dåligt anseende efter ett antal uppmärksammade utvisningsbeslut. Miljöpartiet har i flera år föreslagit att förbättrad utbildning för Migrationsverkets personal är nödvändig. För att få en så bred kompetens på verket som möjligt är det av största vikt att personal på Migrationsverkets alla nivåer som arbetar med migrationsfrågor ständigt har barnens bästa för sina ögon vid avgörande av migrationsärenden. Barnens egna skäl ska alltid tas på allvar och prövas för sig och inte ingå i någondera förälderns ärende.

Varje barn har rätt att behandlas som en egen person. Miljöpartiet anser att det är mycket viktigt att inte bara handläggare får utbildning i asylskäl med fokus på barnen utan även anställda på högre nivåer i organisationen.

Det faktum att Migrationsverket anser att kvinnor och män som förföljs på grund av sitt kön, sin sexuella läggning eller könsidentitet ska undertrycka denna för att på så sätt kunna återvända till sitt hemland visar också på ett behov av ökad utbildning i frågor såväl om mänskliga rättigheter som om homo- och bisexuellas och transpersoners levnadsvillkor. Det finns även i övrigt ett stort behov av utbildning om konsekvensen av Sveriges internationella folkrättsliga åtaganden. Att vid asylprövning alltid beakta UNHCR:s rekommendationer torde vara en självklarhet.

Dessa utbildningsinsatser bör även erbjudas personal vid domstolarna.

Polisen hanterar i många situationer asylsökande, inte minst i samband med verkställighet och förvarstagande. Polisen har fått mycket kritik för detta arbete. Vi anser att polisens hantering av asylsökande måste begränsas till ett minimum samtidigt som polisen behöver utbildning för att på ett bättre sätt kunna hantera asylsökande.

En stupstock i asylprocessen

Migrationsverket ska fatta beslut om uppehållstillstånd eller avvisning respektive utvisning senast inom sex månader från det att en ansökan inkommit till verket. Beslut i ärenden som rör ensamkommande barn ska fattas inom tre månader. Varje år i budgetskrivelsen redogör regeringen för framsteg inom detta område, men fortfarande nås inte målen.

Oavsett om det finns asylskäl eller inte är det inte förenligt med humanitetens krav att låta en asylsökande vänta längre än sex respektive tre månader på att få besked. Detta under förutsättning att den asylsökande samarbetar och lämnar erforderliga uppgifter för handläggningen av ärendet. Miljöpartiet anser därför att utlänningslagen ska ändras så att det klart framgår att den utlänning som inte fått besked om sin ansökan om uppehållstillstånd inom ett år (vuxna), respektive sex månader (barn), automatiskt ska få uppehållstillstånd. En utredning om hur detta ska genomföras bör omedelbart göras av regeringen.

Ge färre tillfälliga uppehållstillstånd

Den som ansöker om uppehållstillstånd för vistelse i Sverige kan beviljas ett permanent eller tillfälligt sådant. Tillfälliga uppehållstillstånd kan beviljas därför att den sökande begär det eller därför att Migrationsverket av olika skäl inte vill bevilja ett permanent uppehållstillstånd. Det kan handla om att verket misstror den enskilde, att det brister i ansökan etc. Erfarenheten från Migrationsverkets handläggning av den s.k. tillfälliga asyllagstiftningen (2 kap. 5 b § i gamla utlänningslagen) visar tyvärr att verket använder sig av möjligheten att bevilja tillfälliga uppehållstillstånd av rent – för dem – strategiska skäl. Det kan handla om att sökande i och för sig har behov av asyl och att få stanna i Sverige men att verket bedömer att situationen i hemlandet måhända inom en framtid kommer att bli stabilare.

Miljöpartiet anser inte att detta är ett humant sätt att hantera dessa ärenden. Det försätter dessutom enskilda i en fruktansvärd situation av ovisshet. Vi anser därför att möjligheten att bevilja tillfälliga uppehållstillstånd ska begränsas.

Domstolsprövningen

Avskaffandet av Utlänningsnämnden och införandet av de nya migrationsdomstolarna var en seger för oss i Miljöpartiet och andra som tror på en human flyktingpolitik. Den nya ordningen har dock visat att tolkningen inte blivit humanare, utan tvärtom.

Den nya instans- och processordningen och den nya utlänningslagen har nu varit i verkan under en tid. Under denna tid har en diskussion runt begreppet ”väpnad konflikt” uppstått eftersom Migrationsöverdomstolen och Migrationsverket anser att begreppet inte omfattar den situation som råder i till exempel Irak och i Afghanistan, detta till skillnad från bedömningen från både svenska och internationella organisationer som Röda Korset, UNHCR och Amnesty samt ett antal folkrättsexperter.

En av utgångspunkterna för den nya ordningen var att fler skulle få möjlighet till muntlig förhandling. I praktiken har det dock visat sig mycket svårt, eller t.o.m. svårare, att få en muntlig förhandling i domstolarna, och ärenden avgörs i alltför många fall på handlingarna precis som tidigare. Det är av yttersta vikt att domstolarna också hör de asylsökande. Detta bör riksdagen ge regeringen till känna.

Migrationsdomstolarna ska utse offentliga biträden

I dag utses offentliga biträden enligt utlänningslagen av Migrationsverket. Vi anser att detta är fel, och det avviker dessutom från hur offentliga biträden utses enligt exempelvis lagar om psykiatrisk tvångsvård, rättspsykiatrisk tvångsvård, vård av unga eller vård av missbrukare. Det avviker dessutom från hur förfarandet med offentliga försvarare i brottmålsprocessen hanteras. I samtliga dessa fall utses det offentliga biträdet/ombudet av domstolen och inte av den handläggande myndigheten. Skälet till detta är förstås att myndigheten kan ha ett intresse av att en viss person utses som biträde eller ombud liksom att myndigheten inte hanterar ärendet helt objektivt. Miljöpartiet anser därför att offentliga biträden i utlänningsärenden ska utses av migrationsdomstolen och inte av Migrationsverket.

Översyn av sekretesslagen

Sekretess finns i huvuddelen av ärenden hos Migrationsverket för uppgifter som rör enskilda, enligt 7 kap. 14 § sekretesslagen. När den enskilde överklagar Migrations­verkets beslut till migrationsdomstolen kommer uppgifter som tillförs målet i domstolen och som framkommer under en eventuell muntlig förhandling att bli offentliga om inte domstolen förordnar att sekretess ska gälla. Möjligheterna att sekretessbelägga uppgifter i mål hos migrationsdomstolen är begränsade, vilket också har framkommit genom ett flertal konkreta exempel nyligen. Detta kan innebära att asylsökande inte vågar framföra sina skäl för uppehållstillstånd i domstolen av rädsla för att de ska komma exempelvis det forna hemlandets säkerhetstjänst tillhanda. Det finns mot denna bakgrund ett behov av att se över sekretesslagstiftningen så att uppgifter lättare kan sekretessbeläggas i migrationsdomstolarna och dess överdomstol.

Inrätta ett oberoende organ för landinformation

Ett förhållande som har aktualiserats i och med den nya instansordningen för prövning av utlänningsärenden är att Migrationsverket, migrationsdomstolar, UNHCR och UD gör helt olika bedömningar av hur det förhåller sig för särskilda grupper och mänskliga rättigheter i olika länder. Såväl Storbritannien som Kanada har system med oberoende organ för att ta fram landinformation. Vi vill pröva ett liknande system i Sverige.

Kvalitetsprövning av asylprocessen med möjlighet till delaktighet för asylsökande

Kvalitetsmål ska sättas upp när det gäller bemötande av flyktingar, information om vilka rättigheter man har som flykting (till exempel rätt till arbete, boende, hälso- och sjukvård) samt rättigheter att överklaga beslut och andra legala rättigheter i asyl­processen. Kvalitetsmål bör sättas upp för hela asylprocessen.

Utvisa och avvisa färre!

Få delar av den svenska asylprocessen är så inhuman som den del där ett utvisnings- eller avvisningsbeslut ska verkställas. Många gånger sker ett otal försök att verkställa beslutet utan att det angivna mottagarlandet ens vill befatta sig med individen i fråga. Systemet är dessutom oerhört kostsamt och administrativt svåröverskådligt. Ett första steg vore att nya riktlinjer utfärdas för hur verkställighet får ske och hur många gånger ett försök kan ske. Det är inte rimligt att ett flertal försök att utvisa en person ska få kosta kanske flera hundra tusen när personen i fråga inte ens blir insläppt i sitt hemland.

I dag prioriterar Migrationsverket på regeringens uppdrag återvändande. Detta tar sig uttryck i att de som nu lever gömda ska efterforskas och skickas hem mot sin vilja. Det sker ofta till länder där vi tidigare ansåg att det förelåg verkställighetshinder på grund av krig eller andra försvårande omständigheter. I många av dessa fall är det också i strid med UNHCR:s rekommendationer och till länder dit ingen annan skickar tillbaka asylsökande.

Ett stort problem i dag är att den svenska modellen att skicka människor tillbaka till bl.a. Irak och Afghanistan tas som förevändning för andra länder att göra detsamma. Vi exporterar därmed en praxis som tidigare varit otänkbar i de flesta länder. Samtidigt som vi utåt sett försöker påskina att vi är ett av de länder som är mest måna om en generös och human asylpolitik sänker vi därmed trösklarna och försvårar för asyl­sökande i andra länder.

Migrationsdomstol ska pröva om polisen ska användas vid verkställighet

Migrationsverket överlåter ofta till polismyndighet att verkställa ett avvisnings- eller utvisningsärende. Verkställighet kan även ske av polis på grund av beslut av polismyndighet eller allmän domstol. I vissa fall är det Säkerhetspolisen som verkställer besluten.

När polis verkställer avvisnings- eller utvisningsbeslut ska polisen dels följa tillämpliga bestämmelser i 12 kap. utlänningslagen (SFS 2005:716), dels följa tillämpliga bestämmelser i polislagen. Någon kontroll över att verkställighetshinder prövats eller att verkställigheten är förenlig med Sveriges internationella åtaganden inom flyktingrätten sker inte alltid.

Det finns därför ett behov av att skärpa kontrollen över hur verkställighet av utländska personer sker. Vi anser att detta sker bäst om en migrationsdomstol i varje enskilt fall prövar om polisen ska få verkställa ett beslut om utvisning eller avvisning och dessutom anger de närmare ramarna för hur detta ska få ske. En återrapportering ska därefter ske till domstolen från polisen, som har att ange hur verkställigheten skett. Vid prövning av om polis ska få anlitas för verkställighet ska den enskilde ha rätt till offentligt biträde.

Inför en absolut gräns för förvarstagande, ett förbud mot barn i förvar och delaktighet i rättsprocessen

Det är ett oerhört ingrepp i en människas integritet att tas i förvar. Det är inte rimligt att asylsökande får tas i förvar utan domstolsprövning. En absolut gräns måste därför sättas för hur länge man får hållas i förvar. Principen ska vara att barn inte ska sättas i förvar och att den asylsökande måste ha möjligheter att vara delaktig i rättsprocessen. Genom EU:s återvändandedirektiv ges en möjlighet till förvarstagande ända upp till 18 månader. Vi anser att det är fullständigt oacceptabelt.

Inför legala vägar att ta sig in i EU för att söka asyl

I asyl- och invandringsfrågor blir lagstiftningen i EU alltmer harmoniserad inom alla områden. Det går därför inte att tala om svensk flyktingpolitik utan att samtidigt tala om de andra länderna i EU. Vi vill öppna olika vägar för flyktingar att på legalt sätt ta sig in i EU. Det skulle slå undan benen för flyktingsmugglare samtidigt som det skulle öppna EU för människor i behov av skydd. Ett sätt är att flyktingen ska kunna ansöka om ett tillfälligt visum hos någon EU-beskickning eller utlandsmyndighet i hemlandet och sedan med stöd av detta kunna resa in i ett land i EU för att sedan här ansöka om asyl. Det skulle både rädda liv och försämra marknaden för människosmugglare.

Stockholm den 2 oktober 2008

Bodil Ceballos (mp)

Jan Lindholm (mp)

Mats Pertoft (mp)

Gunvor G Ericson (mp)

Ulf Holm (mp)

Helena Leander (mp)

Peter Rådberg (mp)

Mikaela Valtersson (mp)

Lage Rahm (mp)

Max Andersson (mp)

Yrkanden (16)

  1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av utbildning för all personal som arbetar med migrationsfrågor om jämställdhet mellan män och kvinnor, HBT, mänskliga rättigheter och barnens bästa.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag
  2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behov av utbildning av poliser i deras arbete med flyktingar.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag
  3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att införa en rätt till automatiskt uppehållstillstånd för den som väntat längre än ett år för vuxna, respektive sex månader för barn, på att få besked om en ansökan om uppehållstillstånd.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag
  4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en mer restriktiv användning av tillfälliga uppehållstillstånd.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag
  5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om muntlig förhandling vid domstolsprövningen.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag
  6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att beslut om offentligt biträde enligt utlänningslagen ska fattas av migrationsdomstol och inte av Migrationsverket.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag
  7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behov av översyn av sekretesslagen i fråga om mål i migrationsdomstol och Migrationsöverdomstolen.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag
  8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att inrätta ett oberoende organ för länderinformation.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag
  9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av att kvalitetssäkra asylprocessen.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag
  10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att sätta en gräns för hur många utvisningsförsök som får göras.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag
  11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att leva upp till bilden av Sverige som ett humant asylland i stället för att "exportera" restriktivare praxis till andra länder.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag
  12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att migrationsdomstol ska pröva om polismyndighet ska medverka vid verkställighet av utvisnings- eller avvisningsbeslut.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag
  13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en absolut gräns för den tid en person får vara tagen i förvar.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag
  14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om ett förbud mot att placera barn i förvar.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag
  15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om delaktighet i förvarsprocessen.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag
  16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av att införa ett s.k. flyktingvisum.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.