Regler för friskoleetablering

Motion 2012/13:Ub470 av Richard Jomshof m.fl. (SD)

av Richard Jomshof m.fl. (SD)
SD64

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att det i likhet med det system som finns i Finland måste finnas ett påvisbart behov av den utbildning som en ny friskola avser att ge, t.ex en viss pedagogisk profil eller språkprofil, för att en friskola ska få starta.

Motivering

Sverigedemokraterna betonar valfrihet och inflytande för föräldrar och elever i den svenska skolan, varför vi i grunden är positivt inställda till friskolereformen, inte minst då den kommit att leda till ett bredare utbud och till en ökad valfrihet. Vi måste dock vara medvetna om att friskolereformen även skapat problem, och i vissa fall mycket stora problem för enskilda kommuner.

Friskoleetablering i vissa kommuner eller områden med bristande elevunderlag och där kommunens skolverksamhet är kalibrerat efter elevunderlaget, riskerar att slå sönder den kommunala organisationen med skolor och skollokaler. Eftersom det är Skolinspektionen som beslutar huruvida en friskola ska få starta eller inte, är det ofta mycket svårt, om inte omöjligt, för en enskild kommun att skapa en långsiktig planering för kommunens skolverksamhet, vilket kan leda till ökade kommunala kostnader. Vidare riskerar kommunala skolor som bedöms som mycket bra, inte minst mindre byskolor, att läggas ned om friskoleetableringarna blir för många, vilket ironiskt nog kan få följden att valfriheten minskar samtidigt som den kommunala servicen försämras.

Ytterligare ett problem i sammanhanget är att uppdragen skiljer sig åt för en kommunal skola och en friskola. Även om regeringen fick igenom en ny skollag 2010, som bland annat innebär att skillnaderna mellan kommunala skolor och friskolor minskat, finns det fortfarande stora skillnader mellan dessa båda skolformer. En kommun har inte minst ett särskilt ansvar för att upprätthålla skolplikten, att ta hand om eleverna om en friskola går i konkurs, att ta hand om elever med särskilda behov, att ha ett uppföljningsansvar till dess att eleven fyller 20 år, att organisera fritidshem, att övergripande organisera skolan inom kommunens gränser, att fördela resurserna, se till att det finns skolor där människorna bor och så vidare. Detta innebär att en mer eller mindre oreglerad friskoleetablering kan göra situationen mycket svår för kommunerna.

Vi menar därför att det måste ställas större krav för att få starta friskolor än vad det gör i dag. Inte för att vi är emot friskolor som princip, utan för att vi måste börja se till helheten. Vi förordar därför ett system likt det finska, där det måste finnas ett påvisbart behov av den utbildning som en friskola avser att ge, till exempel en viss pedagogisk profil eller språkskola, för att en friskola ska få starta.

Stockholm den 2 oktober 2012

Richard Jomshof (SD)

Carina Herrstedt (SD)

Mattias Karlsson (SD)

Ärendet är avslutat Motionskategori: Fristående motion Tilldelat: Utbildningsutskottet

Händelser

Inlämning: 2012-10-05
Yrkanden (1)