Romer i Sverige

Motion 2002/03:Sf293 av Yvonne Ruwaida m.fl. (mp)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om relationen mellan den svenska staten och det romska folket.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att bekämpa myter, fördomar och diskriminering av romer.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att bekämpa utanförskapet som många romer upplever.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att se över och lägga fram förslag angående särskilda utbildningsinsatser för romer m.fl.1

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs att den romska kulturen ingår i läromedel och undervisning.1

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om nya samarbetsformer mellan romska föreningar och grupper och myndigheter m.fl.

1 Yrkandena 4 och 5 hänvisade till UbU.

Bakgrund

Romer, eller zigenare som de kallats hittills, är en folkgrupp som återfinns i minoritetsställning över hela världen. Allra flesta finns i Ungern, Rumänien och Bulgarien, där statistiken anger en halv miljon, vilket dock troligtvis är i underkant. Sammanlagt i världen torde det finnas ungefär tre miljoner. I Sverige omtalas de första gången år 1512. I Sverige brukar antalet anges till mellan 15 000 och 20 000. Det är dock en uppskattning.

De utomnordiska zigenare som finns i Sverige har kommit från Polen, Tjeckoslovakien, Jugoslavien, Italien, Holland, Frankrike och Spanien. En del är också statslösa.

Romanés hör till den indoariska språkgrenen bland de indoeuropeiska språken. Alltså är romanés, tillsammans med hindi, urdi och marath, besläktat med sanskrit, det gamla indiska kultspråket. Det finns mycket varierande uträkningar över hur många talare av romani det finns. En uppskattning är att det finns hela 40 miljoner talare i världen.

Antalet talare av romani i Sverige har uppskattats till 15 000–20 000. Sedan 2000 är romani chib ett av de officiella historiska minoritetsspråken i Sverige.

Många romer, särskilt de som är födda strax efter andra världskriget, är statslösa och kan i och med det inte söka medborgarskap i Sverige. De kan inte heller bevisa sin identitet då de saknar id-papper. Därmed kan de inte heller resa fritt.

Sveriges agerande gentemot romer i efterkrigstiden

• Tvångssteriliseringar

• Hög grad av tvångsomhändertagande av barn under 1950–1960-talet

• Förföljelse

• Statlig registrering skedde under 1940-talet och släktträd upprättades; dessa akter är ännu inte offentliga.

Myter och fördomar

Det finns många myter och fördomar kring romer och som drabbar dem – oförtjänt eller förtjänt – alla dras över en kam. Romer utsätts ofta för vardagsdiskriminering såsom: hårdbevakning i affären så att de inte stjäl, hyresvärdar som uttalar, eller så står det i deras policy, att romer inte är välkomna som hyresgäster, romska barn som trakasseras i skolan av både andra elever och av lärarna särskilt om barnen och/eller föräldrarna är traditionellt klädda osv.

För att få bort dessa fördomar behövs det bl.a. att korrekt information förs fram och kanske en upplysningskampanj.

Utanförskap

Allt för många romer upplever att de inte tillhör eller ingår i det svenska samhället. Få romer deltar i det svenska samhällets kulturliv, politik etc. I mycket hög utsträckning saknas romer också i de politiska partierna.

Precis som för invandrare i generell mening – samtidigt som en romsk familj kan ha bott i Sverige i flera generationer – diskrimineras de på arbetsmarknaden på grund av sitt ursprung. Många nämner inte att de är romer då detta är så omgärdat av fördomar.

Då många upplever ett utanförskap och en mycket hög arbetslöshet har det under de senaste åren också vuxit fram ett narkotikamissbruk hos de romska ungdomarna.

Ett annat problem är att vid omhändertagande av romska barn finns det nästan inga hem som vill ta emot dem. Det saknas allt för ofta placeringshem och barnen blir istället kvar i den gamla ”dåliga” miljön och de psykosociala risker det innebär.

Utbildning och förebilder

Romer saknar förebilder i det svenska samhället. Sällan syns en framstående rom uttala sig, företräda företag och organisationer eller som skådespelare, musiker etc. Samhället behöver lyfta fram och stötta så att dagens unga romer får positiva förebilder.

Många romer har en dålig tradition av att studera bland annat på grund av känslan av utanförskap. Ungdomar behöver motiveras till att studera då det saknas en studietradition och den romska kulturen finns så gott som inte i det som lärs ut av skolan. Skolan vänder sig med andra ord inte till romerna. Därför är det viktigt att den romska kulturen tas upp i läromedlen och ingår i undervisningen precis som de islamistiska, afrikanska m.fl.

Det är inte ovanligt att många äldre romer är analfabeter och för det krävs det särskilda utbildningsinsatser. Idag begränsas vuxenstudiestödet till 5 terminer. Ett förlängt och riktat vuxenstudiestöd för analfabeter som saknar grundskolekompetens skulle kunna vara en lösning.

Samarbetet mellan romska föreningar och exempelvis arbetsförmedlingar och andra myndigheter behöver stärkas. Nya former för nya möten krävs för ett återuppbyggande av förtroende.

Stockholm den 22 oktober 2002
Yvonne Ruwaida (mp)
Leif Björnlod (mp)	Mona Jönsson (mp)
Kerstin-Maria Stalin (mp)	Lotta N Hedström (mp)
Gustav Fridolin (mp)