Sidas jämställdhetsarbete

Motion 2001/02:U258 av Ingrid Burman m.fl. (v)

av Ingrid Burman m.fl. (v)

1 Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om förstärkning av inriktningen på jämställdhetsarbete i Sidas organisation och verksamhet.

2 Inledning

Idag lever 1,2 miljarder människor under fattigdomsstrecket 1 USD per dag. Av dessa är 80 % kvinnor och barn. 33 % av kvinnorna och 18 % av männen i de fattigaste länderna kan inte läsa och skriva. Det handlar om totalt 870 miljoner människor. När det gäller barn som inte har tillgång till skola är 60 % av dessa flickor. En majoritet av de fattiga i världen idag är kvinnor. Man talar om att fattigdomen feminiseras. Trots att kvinnor ofta står för produktionen är de ekonomiskt fattigare och har mindre politisk makt.

Sverige har som samarbetspartner i olika utvecklingsprojekt ett ansvar att se på vilket sätt och till vem satsade medel används. Det är av stor vikt att vårt internationella arbete inom alla områden har ett könsperspektiv.

Kvinnor har i alla länder, oavsett kultur, religion och historia, sämre förutsättningar när det gäller resurser, makt och inflytande. Detta gäller oavsett landets ekonomiska förutsättningar. Den rådande könsmaktsordningen upprätthålls och tenderar att återskapas. Det är därför nödvändigt att arbetet med att ändra maktobalansen mellan könen integreras i det internationella utvecklingsarbetet.

3 Jämställdhet mål i utvecklingssamarbetet

Jämställdhetspektivet ska finnas med som genomgående analys och återspeglas i samtliga åtgärder – det som kallas mainstreaming. Dessutom krävs vissa strategier och satsningar som riktar sig specifikt till kvinnor.

Sverige har en officiell linje när det gäller jämställdhetsperspektiv i det internationella utvecklingssamarbetet. Det övergripande målet för Sveriges utvecklingssamarbete är att höja de fattiga folkens levnadsnivå. Riksdagen antog 1996 jämställdhet mellan kvinnor och män som ett av sex delmål. Detta innebär att jämställdhet inte ska ses som skilt från övriga insatser och arbete. I betänkandet betonades att man med detta nya mål underströk vikten av att integrera jämställdhetsperspektiv i hela utvecklingssamarbetet (SOU 1995:116).

Riksdagen har tidigare uttryckt:

jämställdhetsmålet i det svenska utvecklingssamarbetet syftar till att se både kvinnor och män som fullvärdiga aktörer och mottagare i biståndet och att utgå från både kvinnors och mäns olika behov och villkor i samtliga faser; planering, implementering och utvärdering av biståndet. Jämställdhet ses inte bara som ett mål utan också som ett medel för att bekämpa fattigdom bland både kvinnor och män, stärka demokratin och öka respekten för de mänskliga rättigheterna. (2000/01:UU02).

Sida är Sveriges myndighet för bilateralt internationellt utvecklingssamarbete. Riksdag och regering beslutar om de ekonomiska ramarna, vilka länder man ska bedriva utvecklingssamarbete med och vilken inriktning samarbetet ska ha.

I Sidas program för jämställdhet sägs följande:

Tonvikten på jämställdhet mellan kvinnor och män i svenskt utvecklingssamarbete baseras på ett viktigt antagande: Jämställdhet i meningen lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter för kvinnor och män är både en fråga om mänskliga rättigheter och en förutsättning för en rättvis, effektiv och uthållig utveckling.

Jämställdhet mellan kvinnor och män ses sålunda inom svenskt utvecklingssamarbete, liksom i Sverige som helhet, som en betydelsefull samhällsfråga och inte som en kvinnofråga. Jämställdhet är central för utvecklingen och bör vara en integrerad del av politiken och ekonomin samt arbetet med att säkerställa mänskliga rättigheter och ett demokratiskt styrelseskick. Hela samhället – såväl kvinnor som män – och speciellt personer på ledande nivåer, bör aktivt delta i arbetet med att främja jämställdhet.

Sida har som huvudaktör i utvecklingssamarbetet en viktig roll inte minst när det gäller det interna arbetet. I programmet sägs följande om ansvar och resurser inom den egna organisationen:

Det övergripande ansvaret för att vederbörlig uppmärksamhet ägnas jämställdhet mellan kvinnor och män i policyutveckling och ‑dialog och i program‑ och projektutveckling ligger hos Sidas avdelningschefer.

För att säkerställa att jämställdhet prioriteras krävs en solid grund av konkret stöd från den högsta ledningen. Strategier bör utvecklas för att leda arbetet, fastställa normer, utkräva ansvar och premiera engagemang. Sidas avdelningar har ansvar för utveckling av den medvetenhet, det engagemang och den kompetens som krävs för att integrera jämställdhet inom respektive ansvarsområden.

Samtidigt som ansvaret för jämställdhet delas av alla och envar i organisationen, finns ett fortsatt behov av specialistresurser och adekvata organisationsstrukturer. Specialister bör finnas i tillräckligt antal, vara strategiskt placerade, besitta vederbörlig kompetens och status samt ha tillräckliga resurser till sitt förfogande. I första hand skall de fungera som katalysatorer och rådgivare.

Ett jämställdhetsnätverk sammansatt av resurspersoner från samtliga avdelningar inom Sida har en understödjande roll i arbetet med att låta ett jämställdhetsperspektiv genomsyra alla riktlinjer och program.

En stor del av Sidas utvecklingssamarbete utförs av konsulter – individer och institutioner. Sida kommer att ställa större krav på dem vad gäller kompetens inom jämställdhetsområdet.

Målsättningen om att arbete och fördelning i utvecklingssamarbetet ska gynna män och kvinnor på lika villkor är en nödvändig grundintention. Dock visar erfarenheten att vägen från målsättning och konkret handling sällan är given. Sida har i sitt handlingsprogram långtgående strategier för att integrera jämställdhetsperspektivet i det svenska utvecklingssamarbetet. Att fullt ut implementera dessa strategier har dock visat sig svårare.

Sverige har länge varit föregångsland i jämställdhetsfrågor. Dock återstår en stor del av arbetet. En avgörande faktor är resurstilldelningen och ledningens stöd i det konkreta arbetet. Idag tenderar jämställdhet att bli en fråga som i allt högre grad marginaliseras. Arbetet måste också följas upp och metoderna utvecklas. Genom utvärderingar och oberoende forskning bör en kunskapsbas byggas upp. Resurser tenderar att minska och frågan tillmäts lägre vikt. Detta återspeglas även i Sidas egen organisation.

Vänsterpartiet menar att det är av central betydelse att Sida i den egna organisationen och i sin verksamhet förstärker och utvecklar arbetet med integreringen av jämställdhetsperspektivet. I Sidas årsredovisning för år 2000 visar resursfördelningen att jämställdhet fanns med som delsyfte i endast 51 % av den totala summan utbetalade medel. Inte mer än 7 % gick till direkt jämställdhetsinriktade projekt. För att möjliggöra en reell integration av jämställdhetsperspektivet i de biståndspolitiska målen krävs omfördelning och utökade resurser både med avseende på finansiella medel och personal. Den kunskap och de metoder som utarbetats inom Sida måste kunna användas i det konkreta arbetet. Mainstreamingstrategin har alltför ofta lett till att könsperspektivet försvunnit istället för att, som det var tänkt, genomsyra verksamheten. Jämställdhetsperspektivet får inte urvattnas och tappas bort. Detta bör riksdagen ge regeringen till känna.

Stockholm den 30 september 2001

Ingrid Burman (v)

Murad Artin (v)

Ulla Hoffmann (v)

Siv Holma (v)

Berit Jóhannesson (v)

Kalle Larsson (v)

Maggi Mikaelsson (v)

Lars Ohly (v)

Stig Sandström (v)

Camilla Sköld Jansson (v)

Willy Söderdahl (v)

Gunilla Wahlén (v)

Eva Zetterberg (v)

Ärendet är avslutat Motionskategori: Fristående motion Tilldelat: Utrikesutskottet

Händelser

Hänvisningsförslag: 2001-10-05 Utskottsförslag: 2001-10-05 Granskning: 2001-10-05 Inlämning: 2001-10-05 Hänvisning: 2001-10-11 Bordläggning: 2001-10-11
Yrkanden (1)