Spelberoende

Motion 2002/03:So252 av Birgitta Sellén och Viviann Gerdin (c)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en samhällsekonomisk konsekvensanalys av spel och spelets negativa konsekvenser i Sverige.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om utökad service på hjälplinjen för spelberoende.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en kraftfull insats av förebyggande åtgärder.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om tillgång till effektiva behandlingsinsatser.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ökade forskningsinsatser inom området spelberoende.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ökad tillgång till behandlingsplatser för dem som drabbats av spelberoende.

Motivering

Spelberoende är ett allvarligt beroendetillstånd som uppvisar likheter med alkohol- och narkotikamissbruk. Spelandet, som från början är lustfyllt, övergår med tiden till en tillvaro med förödande konsekvenser för relationer, arbete och ekonomi. Livet kretsar kring spelandet och jakten på pengar. Risken för kriminalitet är hög. Den spelberoende ljuger om sitt spelande och förnekar sina problem inför sig själv och andra.

Anhöriga drabbas ofta mycket svårt, inte minst av alla lögner, svikna löften och spelarens känslomässiga frånvaro. Med spelandet följer bl.a. ångest, nedstämdhet, rastlöshet eller sömnsvårigheter hos både spelare och anhöriga.

Det är oroande att den genomsnittsliga debutåldern för spel sjunker allt längre ner i åldrarna. Man kan alltså misstänka att avsaknaden av åldersgränser samt bristande respekt för de åldersgränser som finns särskilt drabbar ungdomar som utvecklar spelberoende. Internet och databeroende liksom användandet av spel som t.ex. Jack Vegas gör att allt fler unga fastnar i spelberoendet. Detta borde ses över.

De spelberoende blir alltfler och utbudet av spel ökar. De ekonomiska konsekvenserna går inte bara ut över den spelberoende utan hela familjen, vänner och arbetskamrater drabbas. Det blir allt vanligare att de spelberoende fastnar i lånekaruseller som oftast slutar i kriminella beteenden. Med anledning av detta behövs en samhällsekonomisk konsekvensanalys av spel och spelets negativa konsekvenser i Sverige.

Stöd och hjälp i olika former måste utvecklas för att förebygga och behandla problem med spel. Det behövs en rad åtgärder för att både minska och förebygga dessa problem. Det första statliga kasinot är igång och vi kan redan se spelets avigsidor.

När beslut togs i riksdagen om att tillåta kasinospel fanns ett krav om att inrätta en hjälplinje för spelberoende. Denna linje är öppen endast kl 9–15 måndag till fredag med specialkompetent personal. Detta borde utökas och öronmärkta medel anslås till detta.

De medel som anvisades till åtgärder för spelberoende vid beslut om kasinospel är små i förhållande till de vinster staten tar in. Det kommer med det planerade utökade spelandet i Sverige att ständigt komma nya grupper av svårt patologiska spelare, och då måste det finnas möjligheter att ge dessa hjälp.

Det kommer att krävas mer omfattande behandlingsinsatser. Sådana insatser kan komma att kräva långtidsbehandling inom institutioner eller mycket kompetenskrävande korttidsbehandling i form av öppenvård samt åratals stöd för de drabbade. Det är viktigt i utformningen av politiken på området att prevention av problemen prioriteras så att risken för att många personer hamnar i behov av omfattande och dyra hjälpinsatser minskas.

Det handlar om primärpreventiva insatser i form av t.ex. utbildning av vårdpersonal, utvecklande av självhjälpsmaterial för spelare med problem, hjälp och upplysning till spelares anhöriga och närstående, stöd till föreningar för spelberoende, allmän folkupplysning om riskerna för spelberoende, arbete inom den svenska spelindustrin för att utveckla mindre skadliga spel och ett ansvarsfullt spelande över huvud taget.

En fortsatt oberoende universitetsförankrad forskning och forskningsförankring av upplysnings- och utbildningsarbete som finns på området måste få fortsätta.

Endast ett behandlingshem är helt specialiserat på behandling av spelberoende och ytterligare ett har detta som sin huvudsakliga inriktning. De allra flesta tar alltså emot människor med andra missbruksproblem.

Kostnaden för vården kan variera, i huvudsak mellan 90 000 och 200 000 kronor, beroende på behandlingstid. Vården har bekostats av socialtjänsten, landstinget, kriminalvården eller den hjälpbehövandes arbetsgivare. Det är stor skillnad på olika kommuners beredvillighet att bistå med vård för spelproblem. Det behövs fler behandlingsplatser med kompetens att ta sig an spelberoende personer.

De flesta behandlingshem använder 12-stegsmodellen, som också tillämpas för alkohol- och narkotikaberoende. Det finns begränsad kunskap om resultatet av vården. Kunskapen om lämpliga metoder måste öka, och andra alternativ än institutionsvård måste också utvecklas.

Stockholm den 15 oktober 2002
Birgitta Sellén (c)	Viviann Gerdin (c)