Torskfisket

Motion 2007/08:MJ464 av Tina Ehn m.fl. (mp)

1Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om fiskestopp.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om kunskap om industrifiskets konsekvenser.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en handlingsplan för att minska överkapaciteten.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om bottentrålning.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om individuella årskvoter.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om skattebefrielse för bränsle.1

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om normal oaktsamhet som tillräckligt villkor för att fällas för fiskebrott.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om differentierade sanktionsavgifter.

1 Yrkande 6 hänvisat till SkU.

2Motivering

2.1Inledning

Utgångspunkten för Miljöpartiets arbete med fisket och andra areella näringar är att i första hand värna ekosystemens integritet. Detta är förutsättningen för en långsiktig, ekologiskt hållbar utveckling. Detta är basen för produktionen av ekosystemtjänster och förutsättningen för fortsatt liv och verksamhet. Det är grunden för vår natur, vårt liv och leverne, vår välfärd och vårt välbefinnande.

Det finns stora problem med fisken och fisket i våra hav. Två särskilt utsatta fiskarter är ålen och torsken.

Vad gäller torsken finns tre centrala, sammanhängande problem:

• beståndet är utarmat

• fiskeflottans kapacitet är för stor

• kontrollsystemet – inte minst i Sverige – är undermåligt.

De tre problemen hänger samman. Det utarmade beståndet gör att det är ont om fisk, särskilt för de småskaliga, kustnära fiskarna på östkusten. Den stora, delvis outnyttjade kapaciteten ger dålig lönsamhet och skapar ett utrymme och en frestelse att bryta mot reglerna. Det bristfälliga kontrollsystemet gör att inte ens besluten om de överdimensionerade kvoterna respekteras, vilket hämmar beståndets återhämtning.

Också fiskarna drabbas av situationen. Särskilt hårt drabbas småskaliga, kustnära fiskare, trots att de flesta aktörerna i fiskeripolitiken säger sig särskilt värna om småfiskarna. Dessa har dock inte samma flexibilitet och möjlighet att förflytta sig dit fisken finns som större fartyg. De drabbas hårdare av diverse regler som syftar till att minska fisketrycket och möjliggöra kontroll.

Konkreta förslag till åtgärder för att öka beståndet, minska flottans kapacitet och förbättra fiskerikontrollen möter ofta som motargument att de slår mot det småskaliga och kustnära fisket. I själva verket råkar dessa särskilt illa ut av den nuvarande situationen. Marginella ändringar som genomförs utan att de centrala problemen angrips slår typiskt sett hårdast mot det småskaliga och kustnära fisket.

2.2Beståndet

Torskbeståndet i östra Östersjön (öster om Bornholm) ligger långt under säkra biologiska gränser. Det innebär bl.a. att reproduktionen hämmas. Fisken når inte till sina naturliga utbredningsområden. Det utarmade beståndet får konsekvenser för hela ekosystemet. Det kan bidra till både övergödningen och att andra fisken, också av intresse för fritids- och yrkesfiskare, minskar.

Forskarna vid Internationella havsforskningsrådet (ICES) har i flera år rekommenderat totalt stopp för torskfisket. Politikerna har i EU:s jordbruksministerråd dock konsekvent beslutat om kvoter långt över forskarnas rekommendationer.

Särskilt kustnära och småskaliga fiskare behöver större bestånd. De är mer beroende av andra fisken som drabbats och av att torsken når sina naturliga utbredningsområden. De har inte samma möjligheter som det mer storskaliga, långväga fisket att söka sig ut till havs där man fortfarande kan hitta torsk i större mängder.

2.2.1Fiskestopp

Miljöpartiet anser att Sverige aktivt bör verka för ett stopp för torskfisket i Östersjön, när forskarna vid ICES så rekommenderar. Stoppet bör gälla för hela Östersjön. Ansträngningar bör göras för att finna alternativ sysselsättning för i första hand de småskaliga och kustnära fiskarna under stoppet med uppgifter som att plocka upp spökgarn, fiskevård eller betald utbildning. Stoppet bör kombineras med kompensation från EU-medel till yrkesfiskare som inte kan finna alternativ sysselsättning. Kompensationen bör baseras på tidigare års rapporterade fångster. Ett tak för hur mycket ett företag kan få bör dock övervägas.

En sådan investering skulle vara ekonomiskt lönsam. Ett bestånd som återhämtat sig skulle ge betydligt större fångster än i dag och samtidigt ge ett ekosystem i bättre balans.

2.2.2Kunskap om industrifiskets konsekvenser

Det cirkulerar olika uppgifter om industrifiskets konsekvenser för östersjötorskens fiskeridödlighet. Polska fiskare hävdar t.ex. att det är de stora svenska pelagiska trålarna som förstört torskbeståndet. Vissa svenska fiskare delar den uppfattningen. Andra menar att de pelagiska trålarna inte påverkar torsken eftersom de söker andra fiskar. Samtidigt kan konstateras att det förekommer bifångst av torsk i det pelagiska fisket.

Miljöpartiet anser att det behövs mer kunskap om det storskaliga pelagiska fiskets konsekvenser för torskdödligheten. Regeringen bör ge Fiskeriverket i uppdrag att undersöka dessa konsekvenser och bereda möjligheter för oberoende forskning i frågan.

2.3Flottans kapacitet bör minskas

Den svenska torskflottan är överetablerad. Men det handlar om en överetablering i förhållande till resursbasen, fiskbeståndet, inte i förhållande till marknaden. Detta förhållande gör att politiker och ekonomer har svårare att förstå situationen och att hitta lämpliga sätt att handla. Vissa bedömare menar att flottan skulle behöva i det närmaste halveras för att nå acceptabel lönsamhet.

2.3.1En handlingsplan mot överkapaciteten

Miljöpartiet anser att regeringen bör ta fram en handlingsplan för att minska överkapaciteten i den svenska fiskeflottan, med början i torskfiskeflottan. Det behövs tydliga prioriteringar. Det småskaliga, kustnära fisket skall värnas gentemot bottentrålare och industrifisket. Det innebär att minskningen i första hand bör komma i andra segment. En kombination av åtgärder bör användas för att nå målen, bl.a. både kvoter och skrotningsbidrag.

2.3.2Bottentrålning

Fiskeriverket har redan i dag möjlighet att fördela fiskekvoter eller ransoner mer aktivt för att gynna det småskaliga kustfisket. Regeringen bör ge tydligare instruktioner till verket att använda detta instrument mer aktivt. Det småskaliga, kustnära fisket bör få så stora kvoter som det har kapacitet att utnyttja inom biologiskt säkra gränser. Bottentrålningen bör däremot begränsas eller förbjudas helt, både på grund av bristande möjligheter till selektering (t.ex. för att värna om stora, gamla honor som är särskilt värdefulla för reproduktionen) och för effekterna på havsbottnen. Ett förbud mot eller åtminstone begränsning av bottentrålning bör därför utredas.

2.3.3Årskvoter

Individuella årskvoter bör övervägas, eftersom detta skulle ge fiskarna större trygghet och möjlighet att planera fisket. Dessa åtgärder bör också kompletteras med höjda skrotningsbidrag, som är särskilt riktade mot andra segment än det småskaliga, kustnära fisket. Ett villkor för att få skrotningsbidrag bör vara att licensen dras in, så att bidraget inte kan användas för att investera i nya fiskefartyg.

2.3.4Skattebefrielse för bränsle

Regeringen bör också utreda om skattebefrielsen för fiskarnas fartygsbränsle bör kvarstå eller om det bör finnas ett tak för hur stor skattebefrielsen får vara per företag så att stöd till fiskenäringen inte sker på ett sätt som gynnar de stora bränsleslukande fartygen.

2.4Fungerande kontrollsystem

Det svenska kontrollsystemet har utsatts för långvarig och omfattande kritik från EG-kommissionen. Sverige har fällts i EG-domstolen för bl.a. vårt ineffektiva kontrollsystem. EG-kommissionen har inlett en ny process genom en formell underrättelse till regeringen 2006. Successiva regeringar har underlåtit att ta itu med problemen.

Kommissionen har kritiserat missförhållanden i det svenska kontrollsystemet i två nya rapporter under 2007. I skrivande stund har det svenska torskfisket stoppats i Östersjön, då EG-kommissionen bedömer att vi redan fiskat upp vår kvot. Hade svensk fiskerikontroll nått upp till den standard som finns i Lettland hade detta förmodligen kunnat undvikas.

Även om Sverige lyckas övertyga kommissionen att den har överskattat omfattningen av de svenska fiskarnas regelvidriga landningar och fisket öppnas igen riskerar det småskaliga kustnära fisket att drabbas särskilt. Det är mer begränsat av vinterväderförhållanden. Det småskaliga och kustnära fisket drabbas särskilt hårt av kontrollsystemet. Dess brister bidrar till det låga beståndet och de problem som ett utarmat torskbestånd medför. Åtgärderna som krävs för att motverka det illegala fiske som överkapaciteten möjliggör måste vara tydliga och fyrkantiga för att vara kontrollerbara och få effekt, men rigida regler slår särskilt hårt mot det småskaliga och kustnära fisket. Inskränkningar i dagar till sjöss, som i vissa kretsar lanseras som lösningen på alla problem, slår hårdast mot just det småskaliga fisket som är mer väderberoende.

Det svenska kontrollsystemet måste bli betydligt effektivare, vilket vi även tog upp i motion 2006/07:Mj309 Bristande fiskerikontroll. Det är bra att regeringen satsar på ökade anslag till Fiskeriverket för förstärkt arbete med kontroll. För att detta ska ge effekt behövs dock andra ändringar.

2.4.1Oaktsamhet

EU-granskningar visar gång på gång att det svenska kontrollsystemet är synnerligen ineffektivt vid en europeisk jämförelse, då en försvinnande liten andel av upptäckta överträdelser leder till påföljd. År 2006 rapporterades 378 misstänkta brott, men endast 13 domar eller strafförelägganden utdömdes. Enligt Kustbevakningen beror detta bl.a. på att det är svårt och resurskrävande att styrka misstanke om uppsåt i brotten. Som det är nu krävs nämligen uppsåt eller grov oaktsamhet för att dömas till fiskebrott, men Miljöpartiet anser att detta bör ändras så att normal oaktsamhet är tillräckligt.

2.4.2Sanktionsavgifter

Fiskesanktionsutredningen (SOU 2007:20) har nyligen presenterat förslag till administrativa sanktioner på yrkesfiskets område. Miljöpartiet anser att administrativa sanktioner behövs. De nivåer som föreslås av utredningen är dock för låga för att det ska ha någon nämnvärd effekt för andra än de som fiskar småskaligt. Miljöpartiet anser att sanktionsavgifterna bör baseras på företagets omsättning. På grund av osäkerheterna om riktigheten i rapporterade fångster i branschen är det dock mer ändamålsenligt i dagsläget att basera uppgifterna på fartygets motorstyrka.

Stockholm den 5 oktober 2007
Tina Ehn (mp)
Per Bolund (mp)	Karin Svensson Smith (mp)
Helena Leander (mp)	Bodil Ceballos (mp)