Utgiftsområde 16, Utbildning och universitetsforskning

Motion 1997/98:Ub811 av Beatrice Ask m.fl. (m)

Inledning

Moderata samlingspartiet förespråkar en politik inom utbildningsområdet som karakteriseras av valfrihet, mångfald och kvalitet. De bakomliggande principerna för vår politik framgår av partimotionerna Skolan inför ett nytt sekel – 100 punkter för en bättre skola (1997/98: Ub208), Kvalitet i högre utbildning och forskning (1997/98: Ub805) samt kommittémotionen Gymnasieskolan (1997/98: Ub247).

Regeringens utbildningspolitik karakteriseras av ökad statlig styrning, minskad valfrihet och mångfald samt nedskärningar inom flera viktiga områden. Det har skett en utspädning av resurserna till den högre utbildningen och forskningen. Kvantitet går före kvalitet. Socialdemokraternas politik har skapat oklarhet genom att bryta upp de spelregler som den förra borgerliga regeringen lagt fast. Inriktningen mot fria universitet har ersatts av politiska tillsättningar och beslut. Regeringen använder stiftelsemedlen från de tidigare fria forskningsstiftelserna som en budgetregulator.

Regeringen har tagit rollen som fördelare av antalet platser till de olika högskolorna, i stället för att bidra till utvecklingen av tydliga kvalitetsinstrument. Regeringen har centraliserat antagningssystemet och tagit ifrån högskolorna och universiteten uppgiften att bedöma förkunskapskraven för olika utbildningar. Studenternas efterfrågan är i minskad utsträckning styrande för utbudet av utbildningsplatser.

I realiteten har regeringen försvårat möjligheterna för sökande till högre utbildning att välja vilket universitet eller högskola de vill läsa vid. De nya platserna fördelas i första hand till de mindre och medelstora högskolorna istället för att avspegla studenternas förstahandsval.

Det finns starka skäl för att känna oro inför den utveckling som nu pågår. Regeringens forskningspolitik får negativa konsekvenser för den svenska kunskapsmiljön.

Allvarligast är den kraftigt ökade politiska styrningen av forskningen. En begränsning av framväxande pluralism gällande forskningens finansiering tydliggörs bl. a. via ökad politisering av stiftelsestyrelser och forskningsråd. Oberoende forskare från utlandet och Sverige har ersatts av politiska representanter.

Regeringen föreslår att anställningsskyddet för professorer slopas. Bakgrunden är de ändrade regler för tillsättning av professorer som man tidigare föreslagit. Vi avvisar förslaget mot bakgrund av den vikt vi lägger vid professorers professionella integritet. Oavsett om det handlar om tillsvidareanställning eller tidsbegränsade förordnanden som professor anser vi det befogat med särskilt tydliga regler i detta avseende. Regeringens förslag är särskilt oroande eftersom det ligger i linje med den förda politikens politisering av högre utbildning och forskning.

I frågor där vi delar regeringens bedömning har vi inte funnit anledning att göra särskilda markeringar.

Anslagsområde A Barnomsorg, skola och vuxenutbildning

Vi anser att kvalitetsfrågorna måste få en mer framskjuten plats i den svenska skolan. Uppföljning, utvärdering och tillsyn är viktiga moment i strävan att skapa en god skola för alla. Vi föreslår att ett fristående institut för kvalitetsfrågor i skolan skapas. Detta bör kunna ske fr.o.m. den 1 januari 1998. Kvalitetsinstitutet tilldelas 200 miljoner kronor under ett nytt anslag A 16. Dessutom avsätter vi 95 miljoner kronor för bl a särskilda kvalitetshöjande insatser inom skolan under 1998 under anslaget A 2. Genom att uppföljning, utvärdering och tillsyn lyfts bort från Skolverket skapas möjlighet till en angelägen sammanslagning av Skolverket och Statens institut för handikappfrågor i skolan (SIH). Förslag härom har tidigare presenterats av en särskild utredare i betänkandet Staten och skolan – styrning och stöd (SOU 1995:60).

Moderata samlingspartiet anvisar en betydande ökning av anslagen A 2 Skolutveckling och A 3 Forskning inom skolan jämfört med regeringen. Verksamheten inom dessa båda onråden är av stor vikt för att öka kunskapen om skolan och föra utvecklingen framåt. För att markera den vikt vi lägger vid förskola och skola anslår vi ytterliga medel under anslaget A 2 Skolutveckling för ett speciellt utvecklingsarbete inom förskola, grund- och gymnasieskola. Vi föreslår att 95 miljoner kronor avsätts för detta ändamål. Satsningen skall bl. a. omfatta en försöksverksamhet med s.k. home-learning där erfarenheter skall vinnas om hur modern informationsteknik kan användas för att skapa virtuella gymnasieskolor. En del av anslaget bör användas för fortbildningsinsatser riktade till lärare och skolledare i syfte att höja den samlade kvaliteten i skolan. Resurser från detta anslag kan även användas för försöksverksamhet med individuell skolstart efter vad som framgår av vår partimotion om skolan.

Vi motsätter oss regeringens besparing på 14 283 000 kronor gällande anslaget A 11 Bidrag till svensk undervisning i utlandet och anvisar 81 391 000 kronor under detta anslag A 11. De svenska skolorna utomlands är viktiga för att underlätta tjänstgöring utomlands för anställda i såväl svenska företag som i statliga myndigheter och organisationer. I ett alltmer internationellt samhälle måste rörligheten underlättas. De svenska utomlandsskolorna innebär dessutom betydelsefull marknadsföring av Sverige och svensk kultur.

Vi avvisar regeringens förslag i budgeten under anslaget A 14 Särskilda utbildningsinsatser för vuxna. Vi anser att regeringen överbetonar behovet av komvuxutbildning och underskattar behovet av satsningar på kvalificerad eftergymnasial yrkesutbildning och tekniskt basår bedriven i högskolornas regi. Den s.k. kvalificerade yrkesutbildningen ger större förutsättningar för dem som studerar att få arbete, en traditionell vuxenutbildning vilket är ett viktigt skäl för vår bedömning. Vi återkommer under anslagsområde B till vår satsning på tekniskt basår.

Vår inställning att vuxenutbildningen borde ges något mindre resurser påverkar vårt budgetalternativ. Emellertid anser vi att den som börjat en utbildning måste ges chans att avsluta den. En indragning av antalet platser måste ske med hänsyn till detta. Vi föreslår en utbildningssatsning för 1998 bestående av 90 000 platser inom vuxenutbildningen och 14 000 platser inom den kvalificerade eftergymnasiala yrkesutbildningen. Vi anvisar 2 774 333 000 kronor till särskilda utbildningsinsatser för vuxna.

Vi föreslår en offensiv satsning som syftar till att introducera och bredda användningen av den nya informationstekniken. Den nya informationstekniken måste införas och komma till användning i alla skolor och på alla nivåer. Senast vid utgången av år 2000 skall alla Sveriges skolor vara anknutna till Internet och ha goda tekniska möjligheter att på ett effektivt sätt använda informationstekniken fullt ut inom undervisningen. Moderata samlingspartiet anslår en miljard kronor för en särskild IT-satsning under 1998 och ytterligare en miljard kronor under 1999. Dessa pengar förs till ett nytt anslag A 17.

Anslagsområde B Universitet och högskolor

Inom grundutbildningen ökar regeringen anslagen endast i blygsam omfattning för universiteten och de större högskolorna. De små och medelstora högskolorna får däremot en kraftig ökning. Vi är mycket frågande till regeringens fördelning, i synnerhet som man i propositionen ges ytterst lite information om bakgrunden till utdelningen av platser. Vi anser att fortsatt expansion av högskolesektorn måste ske med hänsyn till kravet på hög kvalitet. En snabb expansion ställer mycket höga krav på personalrekrytering, lokaler och nya organisationsformer. Det gäller inte minst vid de mindre lärosätena. Vi anser att universiteten och de större högskolorna skall byggas ut i en takt som motsvarar intresset för dem bland de sökande. Vi anser att resursfördelningssystemet skall bygga på principerna om högskolans faktiska prestationer, kvalitetskriterier och studenternas val i enlighet med de principer som den förra borgerliga regeringen slog fast. Den enskilde studentens val av högskola och högskolans kvalitet skall tillsammans med de faktiska resultat som åstadkommits vara styrande i resursfördelningsprocessen. Den andel av ersättningen som högskolorna erhåller genom studenternas val måste öka och kvalitetskriterier införas. Den viktigaste och grundläggande drivkraften för utbyggnaden av den högre utbildningen skall vara högskolornas konkurrens om studenterna.

Vi avvisar specifikt ett antal direkta nedskärningar i regeringens budgetförslag. Det gäller nedskärningen inom grundutbildningen vid Karolinska institutet. KI utbildar fler yrkesgrupper än läkare och bör ges förutsättningar att bygga ut dessa utbildningar. Många av dessa är av stort intresse för avancerade delar av vårt näringsliv, bl. a. läkemedelsindustrin.

Vi avvisar den besparing som regeringen i sitt budgetförslag aviserar att den tänker genomföra gällande grundutbildningen vid Lunds universitet. Vi anslår därför 1 228 535 000 kronor till anslaget B 3, Lunds universitet och minskar samtidigt anslaget B 45, Särskilda utgifter inom universitet och högskolor med 63 275 000 kronor.

Avsikten med högskolan i Malmö borde vara att ge södra Sverige fler platser och utbildning av högsta kvalitet. Att endast stycka av delar från Lunds universitet förefaller föga konstruktivt i synnerhet som motsvarande organisation tidigare inte föranlett kritik. Uppbyggnaden av en högskola tar tid och resurser och den inriktning som regeringen valt riskerar kvaliteten i befintlig utbildning vilket vi inte kan acceptera.

I avvaktan på ett bättre underlag om hur den tänkta högre utbildningen i Malmö skall förändras föreslår vi att Malmö högskola inte tillåts expandera utöver den nivå som aviserats för 1997 utan prövas enligt samma principer som övriga universitet och högskolor vad gäller fler platser och nya inriktningar. Vi har i vår partimotion Svensk forskning i frontlinjen (1996/97:
So240) beskrivit hur den högre utbildningen i Malmö skulle kunna utformas..

Vi anser att regeringens försök med s.k. N/T-platser skall avvecklas. De har inte fungerat på avsett vis. Ett stort antal platser har stått tomma och resultaten har varit blandade. I flera fall har NT-studenter bara klarat hälften av de för studieåret utmätta poängen. Vidare har en fjärdedel av NT-studenterna hoppat av studierna. Medlen för N/T-platserna bör få disponeras direkt av högskolorna.

Vi ifrågasätter den fördelning regeringen föreslår vad gäller resurserna för forskning. I vårt förslag finns utrymme för ökade resurser till forskning vid små och medelstora högskolor och till de universitet och större högskolor som i regeringens förslag tilldelats obetydliga ökningar. 265 000 000 kronor av de medel som regeringen anslagit under anslaget B 46 Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete för forskning vid vissa specificerade högskolor bör fördelas enligt de riktlinjer vi presenterat. Vi anser att studenters och forskares rörlighet måste främjas i Sverige. Att inrätta forskarutbildning vid de mindre högskolorna i syfte att dessa skall producera sina egna lärare är feltänkt. Risken för att kvaliteten i utbildningen blir sämre och att de mindre högskolorna aldrig får tillgång till de bästa lärarna är uppenbar. Resurser till forskarutbildning skall koncentreras. Forskarutbildning bör inte anordnas vid fler lärosäten än att hög kvalitet kan garanteras.

Vi avvisar ett antal förslag som bl. a. avser centralt planerade jämställdhetsmål för de olika universiteten och högskolorna. Skälen för detta är, som tidigare, att vi inte tror att insatser av detta slag gynnar jämställdheten och att vi inte anser att regeringen skall detaljreglera de högre lärosätenas verksamhet.

Vi anvisar 20 miljoner kronor mer än regeringen till SUNET. Detta eftersom vi anser att SUNET:s roll är att vara Internetleverantör åt högskolevärlden och därutöver verka som ett nationellt kunskaps- och kompetenscenter av yppersta slag. SUNET har sin viktigaste roll i att som en institution, nära knuten till forskningens och utvecklingens framkant, verka för att Internetkompetensen höjs inom stat, näringsliv och offentlig förvaltning i Sverige och i att stödja och fördjupa det alltmer nödvändiga samarbetet mellan de kommersiella Internetleverantörerna. Vi anslår därför 57 292 000 kronor till anslaget B 47.

Vi anvisar 80 miljoner kronor mer än regeringen avseende satsningar på tekniskt basår i högskolornas regi. Vi motsätter oss vidare den fördelning av platser som regeringen vidtagit och skapar därför ett nytt anslag B 50 som tillförs 80 000 000 kronor.

Vidare föreslår vi att riksdagen beslutar att till utgiftsområde 23 anslag G 1 föra 9 400 000 kronor för att den besparing regeringen föreslår rörande Lantbruksuniversitetets forskning skall kunna avvisas. Därutöver att avseende anslagen inom utgiftsområde 16 till forskning och forskarutbildning B 2, Uppsala universitet, B 4, Lunds universitet, B 6 Göteborgs universitet, B 8 Stockholms universitet, B 10 Umeå universitet, B 12 Linköpings universitet, B 14 Karolinska institutet, B 16, Kungliga Tekniska högskolan, B 18 Högskolan i Luleå samt till B 46 Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor tillförs ett i förhållande till regeringen ökat anslag med sammanlagt 179 436 000 kronor att fördelas i enlighet med de principer som angivits för fördelningen av medel för forskning och forskarutbildning vid universitet och högskolor under ett nytt anslag B 48.

Anslagsområde C Högskolemyndigheter

Vi anser att Centrala studiestödsnämnden kan genomföra besparingar på 30 miljoner kronor under det kommande budgetåret. Vi anser vidare att CSN:s rådgivande roll måste ses över och hänvisar till partimotionen Kvalitet inom högre utbildning och forskning (1997/98:Ub805).

Anslagsområde D Nationella och internationella forskningsresurser

Sverige måste ha en långsiktig och målinriktad forskningspolitik som tar sikte på en kunskapsuppbyggnad av världsklass.

Regeringen försöker dessutom både dölja och avsäga sig det direkta ansvaret för fortsatta besparingar. Vi avslår den föreslagna anslagsdisponeringen och ansvarsfördelningen avseende internationell forskningssamverkan. Vi förordar att anslaget om internationell forskningssamverkan bibehålls och anslår 317 367 000 kronor till anslag D 19. Vidare överförs 15 miljoner kronor från anslaget B 4 under utgiftsområde 21 för att säkerställa satsningen på fusionsforskningen och Sveriges deltagande i internationella fusionsforskningsprojekt. Tekniken kan komma att ge ett väsentligt bidrag till världens energiförsörjningen från mitten av nästa århundrade och framåt. Dessa 15 miljoner kronor ingår under anslaget D 19 Internationell forskningssamverkan.

Vi avslår regeringens förslag att avveckla Rådet för högpresterande datorsystem. Vi anslår 10 miljoner kronor till Teknikvetenskapliga forskningsrådet för att fullfölja satsningen på s k superdatorer.

Vi satsar 25 miljoner kronor mer än regeringen under anslaget D 3, Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet. Dessa pengar hämtas från anslaget J 1 under utgiftsområde 17. Vi satsar 20 miljoner kronor mer än regeringen på det medicinska respektive det tekniska forskningsrådet och 29 633 000 kronor mer på det naturvetenskapliga forskningsrådet.

I vår alternativa budget anslår vi sammanlagt 397 miljoner kronor mer än regeringen inom verksamhetsområde D för en förstärkning av forskningsråden, europeiskt forskningssamarbete samt dyrbar vetenskaplig utrustning.

Anslagsområde E Gemensamma ändamål

Regeringen avsätter 225 524 000 kronor under anslaget E 2. Utvecklingsarbete inom Utbildningsdepartementets område m.m. En besparing om 5 miljoner kronor föreslås.

Skillnaden i vårt budgetförslag på utgiftsområde 16 jämfört med regeringen framgår av nedanstående tabell.

Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning

Förslag i sammandrag (tusen kronor)
		1998	förändring	1999	förändring	2000	förändring
	Summa	27 051 000	811 377	28 133 000	-292 107	29 402 000	-1 670 333
A 2	Utveckling av skolväsende och barnomsorg	163 360	95 000	167 115	95 000	170 971	95 000
A 3	Forskning inom skolväsendet	7 873	20 000	8 030	20 000	8 191	20 000
A 4	Genomförande av skolreformer	83 971	-14 283	45 565	-14 283	44 757	-14 283
A 5	Statens institut för handikappfrågor i skolan	116 623	-116 623	120 107	-120 107	122 333	-122 333
A 11	Bidrag till svensk undervisning i utlandet	67 108	14 283	71 156	14 283	72 619	14 283
A 14	Särskilda utbildningsinsatser för vuxna	3 474 333	-700 000	4 504 413	-1 800 000	4 474 563	-2 176 000
A 16	Skolornas kvalitetsinstitut	0	200 000	0	200 000	0	200 000
A 17	IT-satsning	0	1 000 000	0	1 000 000	0	0
B3	Lunds universitet	1 165 260	63 275	1 108 679	63 275	1 149 865	63 275
B 13	Karolinska institutet	295 824	11 564	301 316	11 564	310 542	11 564
B45	Särskilda utgifter inom universitet och högskolor	350 984	-138 275	525 734	-138 275	877 052	-138 275
B 46	Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor	438 686	-265 000	404 721	-265 000	416 101	-265 000
B 47	SUNET	37 292	20 000	34 953	20 000	35 652	20 000
B 49	Medel att fördela för forskning och forskarutbildning	0	179 436	0	179 436	0	179 436
B 50	Tekniskt basår	0	80 000	0	80 000	0	80 000
C 3	Centrala studiestödsnämnden	253 924	-30 000	227 369	-30 000	233 456	-30 000
D 3	Humanistisk-samhälls-vetenskapliga FR	205 750	25 000	211 517	25 000	217 464	25 000
D 5	Medicinska FR	332 272	20 000	341 585	20 000	351 190	20 000
D 7	Naturvetenskapliga FR	706 769	29 633	729 663	29 633	750 181	29 633
D9	Teknikvetenskapliga FR	237 692	20 000	244 354	20 000	251 225	20 000
D 17	Särskilda utgifter för forskningsändamål	124 095	-25 000	127 050	-25 000	138 562	-25 000
D 18	Medel för dyrbar vetenskaplig utrustning	62 799	10 000	64 559	10 000	66 374	10 000
D 19	Europeisk forskningssamverkan	0	317 367	0	317 367	0	317 367
E 2	Utvecklingsarbete inom Utbildningsdeparte-mentets område m.m.	22 524	-5 000	22 974	-5 000	23 433	-5 000

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i högskolelagen (1992:1434) i enlighet med vad som anförts i motionen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tekniska och naturvetenskapliga utbildningar,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om högskoleverksamhet i Malmö,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om principerna och omfattningen av utbyggnaden av den högre utbildningen under budgetåren 1998–2000,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om satsningar på forskning vid universitet och högskolor,

6. att riksdagen avslår regeringens förslag att överföra de internationella forskningsresurserna till myndighetsnivå i enlighet med vad som anförts i motionen,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om forskning och forskarutbildning,

8. att riksdagen avslår regeringens förslag att lägga ned rådet för högpresterande datorsystem i enlighet med vad som anförts i motionen,

9. att riksdagen beslutar att under anslaget A 2 Utveckling av skolväsende och barnomsorg, anvisa 258 360 000 kr 1998 i enlighet med vad som anförts i motionen,

10. att riksdagen beslutar att under anslaget A 3 Forskning inom skolväsendet, anvisa 27 873 000 kr 1998 i enlighet med vad som anförts i motionen,

11. att riksdagen beslutar att under anslaget A 4 Genomförande av skolreformer, anvisa 69 688 000 kr 1998 i enlighet med vad som anförts i motionen,

12. att riksdagen beslutar avveckla Statens institut för handikappfrågor i skolan, i enlighet med vad som anförts i motionen,

13. att riksdagen beslutar att under anslaget A 11 Bidrag till svensk undervisning i utlandet, anvisa 81 391 000 kr 1998 i enlighet med vad som anförts i motionen,

14. att riksdagen beslutar att under anslaget A 14 Särskilda vuxenutbildningsinsatser för vuxna, anvisa 2 774 333 000 kr 1998 i enlighet med vad som anförts i motionen,

15. att riksdagen beslutar att under anslaget A 16 Skolornas kvalitetsinstitut, anvisa 200 000 000 kr 1998 i enlighet med vad som anförts i motionen,

16. att riksdagen beslutar att under anslaget A 17 IT-satsning, anvisa 1 000 000 000 kr 1998 i enlighet med vad som anförts i motionen,

17. att riksdagen beslutar att under anslaget B 3 Lunds universitet, anvisa 1 228 535 000 kr 1998 i enlighet med vad som anförts i motionen,

18. att riksdagen beslutar att under anslaget B 13 Karolinska institutet, anvisa 307 388 000 kr 1998 i enlighet med vad som anförts i motionen,

19. att riksdagen beslutar att under anslaget B 45 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor, anvisa 212 709 000 kr 1998 i enlighet med vad som anförts i motionen,

20. att riksdagen beslutar att under anslaget B 46 Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor, anvisa 173 686 000 kr 1998 i enlighet med vad som anförts i motionen,

21. att riksdagen beslutar att under anslaget B 47 SUNET, anvisa 57 292 000 kr 1998 i enlighet med vad som anförts i motionen,

22. att riksdagen beslutar att under anslaget B 49 Medel att fördela för forskning och forskarutbildning, anvisa 179 436 000 kr 1998 i enlighet med vad som anförts i motionen,

23. att riksdagen beslutar att under anslaget B 50 Tekniskt basår, anvisa 80 000 000 kr 1998 i enlighet med vad som anförts i motionen,

24. att riksdagen beslutar att under anslaget C 3 Centrala studiestödsnämnden, anvisa 223 924 000 kr 1998 i enlighet med vad som anförts i motionen,

25. att riksdagen beslutar att under anslaget D 3 Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet, anvisa 230 750 000 kr 1998 i enlighet med vad som anförts i motionen,

26. att riksdagen beslutar att under anslaget D 5 Medicinska forskningsrådet, anvisa 352 272 000 kr 1998 i enlighet med vad som anförts i motionen,

27. att riksdagen beslutar att under anslaget D 7 Naturvetenskapliga forskningsrådet, anvisa 736 402 000 kr 1998 i enlighet med vad som anförts i motionen,

28. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fördelning för budgetåret 1998 av medel till universitet och högskolor för grundutbildning,

29. att riksdagen beslutar att under anslaget D 9 Teknikvetenskapliga forskningsrådet, anvisa 257 692 000 kr 1998 i enlighet med vad som anförts i motionen,

30. att riksdagen beslutar att under anslaget D 17 Särskilda utgifter för forskningsändamål, anvisa 99 095 000 kr 1998 i enlighet med vad som anförts i motionen,

31. att riksdagen beslutar att under anslaget D 18 Medel för dyrbar vetenskaplig utrustning, anvisa 72  799 000 kr 1998 i enlighet med vad som anförts i motionen,

32. att riksdagen beslutar att under anslaget D 19 Europeisk forskningssamverkan, anvisa 317 367 000 kr 1998 i enlighet med vad som anförts i motionen,

33. att riksdagen beslutar att under anslaget E 2 Utvecklingsarbete inom Utbildningsdepartementets område m.m., anvisa 17 524 000 kr 1998 i enlighet med vad som anförts i motionen,

34. att riksdagen avslår regeringens förslag till tilläggsbudget avseende utgiftsområde 16, anslag B 45 i enlighet med vad som anförts i motionen,1

35. att riksdagen avslår regeringens förslag till tilläggsbudget avseende utgiftsområde 16, anslag E 1 i enlighet med vad som anförts i motionen.1

Stockholm den 6 oktober 1997
Beatrice Ask (m)
Rune Rydén (m)	Ulf Melin (m)
Hans Hjortzberg-Nordlund (m)	Catharina Elmsäter-Svärd (m)
Tomas Högström (m)	Ulf Kristersson (m)
Chris Heister (m)	Per Unckel (m)
Birgitta Wistrand (m)

1 Yrkandena 34 och 35 hänvisade till FiU.

Gotab, Stockholm 1997