Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård

Motion 2016/17:3164

av Jonas Jacobsson Gjörtler m.fl. (M)

Sammanfattning

I vår plan för Sverige ska Sverige fortsätta att vara ett grönt föregångsland. Moderaterna förespråkar en kostnadseffektiv klimatpolitik med beräknad klimatnytta. Vi satsar därför på fortsatta klimatinvesteringar i andra länder, eftersom det ger större utsläppsminskningar per satsad krona. Vi vill också, av samma skäl, vidga skatteavdraget för klimatkompensation till att inkludera fler typer av klimatkompensering. För att behålla basindustrin i Sverige vill vi i dialog med industrin satsa på en nollvisionsstrategi för basindustrin bestående av två ben, ena benet utsläppsfri processteknik och det andra benet är Carbon Capture and Storage. Vi vill också inrätta en bioekonomistrategi för att med hjälp av de gröna näringarna kan skapa större miljö- och klimatnytta. För att minska utsläppen från trafiksektorn på ett teknikneutralt sätt vill vi att Supermiljöbilspremien ska omfatta alla bilar som släpper ut mindre än 50g koldioxid/km. Vi satsar också på att bygga ut laddinfrastrukturen.

Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen anvisar anslagen för 2017 inom utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård enligt förslaget i tabell 1 i motionen.
  2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ökat anslag till klimatinsatser i andra länder och tillkännager detta för regeringen.
  3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ökat anslag till laddinfrastruktur och tillkännager detta för regeringen.
  4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om nollvision för basindustrin genom bl.a. CCS-strategi och tillkännager detta för regeringen.
  5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om nationell bioekonomistrategi och tillkännager detta för regeringen.
  6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om skatteavdrag för klimatkompensering och tillkännager detta för regeringen.

Anslagsanvisning

Tabell 1. Moderaternas förslag till anslag för 2017 uttryckt som differens gentemot regeringens förslag (tusental kronor).

Anslagsförslag 2017 för utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård

Tusental kronor

Ramanslag

Regeringens förslag

Avvikelse från regeringen (M)

1:1

Naturvårdsverket

442 248

54 858

1:2

Miljöövervakning m.m.

355 214

22 000

1:3

Åtgärder för värdefull natur

997 535

355 000

1:4

Sanering och återställning av förorenade områden

868 018

360 000

1:5

Miljöforskning

80 036

61

1:6

Kemikalieinspektionen

257 589

23 902

1:7

Avgifter till Internationella organisationer

272 131

1:8

Supermiljöbilspremie

700 000

1:9

Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

227 101

1 753

1:10

Klimatanpassning

117 000

67 000

1:11

Åtgärder för havs- och vattenmiljö

787 565

40 000

1:12

Insatser för internationella klimatinvesteringar

205 000

+100 000

1:13

Internationellt miljösamarbete

20 900

1:14

Hållbara städer

4 500

1:15

Skydd av värdefull natur

1 268 000

590 000

1:16

Havs- och vattenmyndigheten

230 100

10 925

1:17

Klimatinvesteringar

700 000

700 000

1:18

Elbusspremie

100 000

100 000

2:1

Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Förvaltningskostnader

57 599

425

2:2

Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning

713 003

516

Nya anslag

1:21

Nollvision basindustri CCS-strategi

+5 000

1:23

Laddinfrastruktur

+100 000

1:22

Bioekonomistrategi

+5 000

Summa

8 403 539

2 116 440

Politikens inriktning

Inledning

De senaste prognoserna för Sveriges utsläpp av växthusgaser visar att Sveriges miljöpolitik är på väg åt fel håll. Under 2015 minskade utsläppen med 1 procent, i jämförelse med 2014, då Alliansens politik var gällande och utsläppen minskade med 3 procent. Den fleråriga trenden med minskade utsläpp har dessutom nu upphört, och första kvartalet 2016 ökade Sveriges utsläpp av växthusgaser.

Det är positivt att världens länder i slutet av 2015 enades om ett historiskt klimatavtal. I klimatavtalet har länderna förbundit sig till att hålla den globala medeltemperaturen väl under två grader och göra ansträngningar för att medeltemperaturen inte ska öka mer än 1,5 grader. De klimatmål som Miljömålsberedningen har föreslagit är mycket ambitiösa, och det krävs kostnadseffektiva åtgärder och insatser på flera plan. Insatser för en fossiloberoende fordonsflotta är högt prioriterat för Moderaterna.

Haven utsätts för allt mer påfrestningar. Det är allt från höga halter av näringsämnen, marint avfall och kemikalierester. För att Sverige ska bidra till att skapa bättre förutsättningar för levande hav så anser Moderaterna att lokala vattenvårdssatsningar, LOVA-bidraget, som har visat sig vara en effektiv åtgärd, bör fortsätta. Att ta hand om det marina skräp som idag flyter iland längs med den svenska kusten är idag ett kommunalt ansvar. Moderaterna vill därför att LOVA-bidraget ska breddas till att gälla även för åtgärder som syftar till att minska problemen av marint skräp.

Dagens reningsverk har inte kapacitet att rena läkemedelsrester. Med allt mer avancerade läkemedel, så krävs det mer avancerade system för rening. Det finns redan nu kemikalier i våra vattendrag och i vårt dricksvatten. För att lösa problemet med kemikalier som förekommer i naturen krävs både förebyggande insatser för att kemikalier inte ska komma ut i vattnet och rening av vatten där skadliga ämnen har kommit ut. Alliansregeringen satsade 32 miljoner kronor på att främja avancerad rening av avloppsvatten för att långsiktigt säkra vårt dricksvatten, fritt från skadliga halter av läkemedelsrester och andra svårbehandlade föroreningar. Problemen med läkemedelsrester i dricksvattnet blir allt större. Moderaterna har därför öronmärkt 10 miljoner inom anslaget för Havs- och vattenmyndigheten för att ytterligare insatser ska göras.

Handläggningstiderna för prövning av bekämpningsmedel hos Kemikalieinspektionen är långa, vilket innebär ett akut problem för svenskt jordbruk. Efter allvarlig kritik från Justitiekanslern har Kemikalieinspektionen nu lagt fram en handlingsplan för att korta handläggningstiderna, vilket är bra men inte tillräckligt. För att ytterligare skynda på detta arbete anser vi att resurserna behöver förstärkas.

För Moderaterna är det viktigt att hela Sverige ska leva och att det ska finnas möjlighet att bo och verka där man vill. Det är därför viktigt att betona att det inte är bilen vi vill straffa ut, utan utsläppen. Moderaterna förordar teknikneutralitet. Vi anser att supermiljöbilspremien ska gälla för alla bilar som släpper ut mindre än 50 g koldioxid/km fram till att ett effektivt, teknikneutralt och välutformat bonusmalus-system kommer på plats.

Anslag 1:13 Internationella klimatinsatser

Flera rapporter pekar på att det mest kostnadseffektiva verktyget inom klimatpolitiken är att använda sig av internationella klimatinsatser som exempelvis Clean Development Mechanism (CDM). Dessa mekanismer har visat sig vara mycket kostnadseffektiva och gett goda resultat, ur flera synvinklar såsom klimat, luftkvalitet, hälsa, tekniköverföring och teknikutveckling. Moderaterna vill därför öka anslaget till internationella klimatinsatser med 100 miljoner för 2017.

Anslag 1:21 Nollvision för basindustrin genom bland annat CCS-strategi

För Moderaterna är det viktigt att behålla basindustrin i Sverige, och undvika att både arbetstillfällen och utsläppen av växthusgaser flyttar utomlands. Vi tror att en nollvisionsstrategi för basindustrin bestående av två ben, ena benet är utsläppsfri processteknik och det andra benet är Carbon Capture and Storage (CCS), är en bra väg framåt. Det bör göras i samarbete mellan staten och industrin.  En nollvisionsstrategi har även förespråkats av företrädare för basindustrin, vilka ser stor potential i fortsatta utsläppsminskningar och fortsatt tillväxt. I nollvisionsstrategin är dialog och samverkan mellan basindustrin och staten nyckeln för att skapa bra förutsättningar för fortsatta utsläppsminskningar parallellt med en växande ekonomi.

Anslag1:22 Nationell bioekonomistrategi

Sverige är ett land som är mycket rikt på skog. Det medför ett ansvar att bruka skogen rätt. Sverige har länge varit bra på att bruka skogen på ett hållbart sätt och det finns i Sverige enormt mycket kunskap och forskning på området. Genom att inrätta en nationell bioekonomistrategi menar vi att man med hjälp av de gröna näringarna kan skapa större miljö- och klimatnytta. Den nationella strategin ska vara en väl förankrad strategi som kräver att både stat och näringsliv samverkar för att underlätta omställningen som krävs för exempelvis skogsindustrin och lantbruket. Moderaterna satsar därför 5 miljoner 2017 för att påbörja arbetet med en nationell bioekonomistrategi.

Anslag 1:23 Laddinfrastruktur

Moderaterna vill att satsningen på statligt stöd till laddstolpar fortskrider. Vi satsar därför 100 miljoner kronor under 2017 för att säkerställa att nödvändig infrastruktur finns för att en omställning av fordonsflottan ska kunna ske.

Övriga förslag

Skatteavdrag för klimatkompensation

Moderaterna vill införa ett skatteavdrag för företag som klimatkompenserar genom olika typer av klimatkompensation, exempelvis genom CDM (Clean Development Mechanism) eller EU:s system med utsläppsrätter. Vi tror att genom att ge företag valmöjlighet vid klimatkompensation kan det öka intresset samt uppmuntra fler företag att klimatkompensera. Insatser för att minska klimatutsläppen i exempelvis utvecklingsländer är ofta kostnadseffektiva och bör uppmuntras. Moderaterna satsar därför 15 miljoner kronor på ett brett skatteavdrag för klimatkompensering.

Minskad uppräkning av förvaltningsanslag

För att finansiera prioriterade satsningar görs en justering av de anslag som berörs av PLO-uppräkning. Effekten blir att uppräkningen av vissa anslag blir något lägre jämfört med regeringens förslag.


Jonas Jacobsson Gjörtler (M)

Åsa Coenraads (M)

Gunilla Nordgren (M)

Jesper Skalberg Karlsson (M)

Roland Gustbée (M)

Lars-Arne Staxäng (M)

Cecilie Tenfjord-Toftby (M)

Sten Bergheden (M)

Ärendet är avslutat Motionskategori: Fristående motion Tilldelat: Miljö- och jordbruksutskottet

Händelser

Inlämnad: 2016-10-05 Granskad: 2016-10-05 Hänvisad: 2016-10-14
Yrkanden (6)