Utgiftsområde 4 Rättsväsendet

Motion 2016/17:3310
av Beatrice Ask m.fl. (M)
Motionskategori: Fristående motion Tilldelat: Justitieutskottet

Händelser

Inlämnad: 2016-10-05 Granskad: 2016-10-07 Hänvisad: 2016-10-14

Avsändare (8)

Hela dokumentet

Utgiftsområde 4 Rättsväsendet (docx, 89 kB) Utgiftsområde 4 Rättsväsendet (pdf, 101 kB)
Motion till riksdagen
2016/17:3310
av Beatrice Ask m.fl. (M)

Utgiftsområde 4 Rättsväsendet


Sammanfattning

Polisens resurser ska stärkas. Moderaterna vill tillföra resurser för att utbilda och anställa 2 000 nya poliser de närmaste åren. Vi tillför även resurser för att Polismyndigheten ska kunna anställa fler civilanställda och medel för att utöka utrymmet för att höja polisernas löner. Vi vill utöver detta stärka polisens förmåga och kapacitet att klara upp den it-relaterade brottsligheten. Moderaterna tillför Säkerhetspolisen ytterligare resurser, och ger ökade anslag till Nationella insatsstyrkan så att det finns kapacitet att kunna möta ett eventuellt terrorangrepp på flera geografiska platser samtidigt. Vidare måste Internationella åklagarkammaren ha tillräckliga resurser för att i Sverige kunna utreda terroristbrott och krigsbrott som begåtts utomlands.

Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen anvisar anslagen för 2017 inom utgiftsområde 4 Rättsväsendet enligt förslaget i tabell 1 i motionen.
  2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en satsning på 2 000 nya poliser och tillkännager detta för regeringen.
  3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ökade resurser till Polismyndigheten för fler civilanställda och tillkännager detta för regeringen.
  4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett utrustningslyft för svensk polis och tillkännager detta för regeringen.
  5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om utökat utrymme för att höja polisernas löner och tillkännager detta för regeringen.
  6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ökade resurser till Polismyndigheten för att utreda och klara upp mängdbrott på internet och tillkännager detta för regeringen.
  7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om Nationella insatsstyrkans förmåga att agera på flera platser samtidigt och tillkännager detta för regeringen.
  8. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om resurser till Åklagarmyndigheten och tillkännager detta för regeringen.
  9. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ökade resurser till Säkerhetspolisen och tillkännager detta för regeringen.

Anslagsanvisning

Tabell 1

Politikens inriktning

Inledning

Moderaternas plan för ett tryggare Sverige innebär en väl utformad rättspolitik som förebygger, hindrar och bekämpar brottslighet. Rättsväsendet måste vara starkt och ha medborgarnas förtroende. Moderaterna värnar om och vill stärka alla människors rätt till trygghet från brott oavsett var i landet man bor. Moderaterna kommer inte acceptera att skillnaderna i människors trygghet beroende på bostadsort, kön eller socioekonomisk status permanentas eller att parallella samhällen tillåts växa fram. Vi förordar en starkare polis och anser att medborgarna har rätt att ställa krav på en fungerande polis som förebygger och utreder brott i hela landet.

Anslag 1:1 Polismyndigheten

Moderaterna vill utbilda och anställa minst 2 000 nya poliser de närmaste åren. Dessa nya poliser ska i huvudsak användas för att förstärka brottsbekämpningen och öka tryggheten i särskilt brottsbelastade områden samt i glest befolkade delar av landet. Moderaterna satsar 150 miljoner kronor 2017, 300 miljoner kronor 2018, 525 miljoner kronor 2019 och 750 miljoner kronor 2020 på att stärka polisväsendet med 2 000 nya poliser. Vi vill också att fler civilanställda ska anställas inom Polismyndigheten. För detta avsätts 625 miljoner kronor under 2017, 825 miljoner kronor 2018 och 850 miljoner från 2019.

Polisens effektivitet och resultat behöver förbättras. Tillgänglig statistik från Brottsförebyggande rådet visar att polisens utredningsresultat sjunker kraftigt. Förra året (2015), klarades 14 procent av brotten upp vilket ska jämföras med 18 procent fem år tidigare. Vi vill ha en mer effektiv polisorganisation som utreder och klarar upp fler brott. En viktig utgångspunkt för polisreformen var att säkerställa att verksamheten bedrivs på bästa sätt i hela landet. Varierande kvalitet i insatser och metodik skulle ersättas av ökad enhetlighet i användningen av arbetsformer som visat bästa resultat vad gäller brottsuppklaring. Det finns fortfarande stora skillnader inom landet vad gäller polisens förmåga att klara upp brott. De mycket stora regionala skillnaderna tyder även på en mycket svag koppling mellan tilldelade resurser och resultat. De områden som har flest antal poliser i förhållande till befolkningen visar på sämre resultat än de med mindre resurser. Det är inte en acceptabel utveckling. Det är därför viktigt att polisen har tydliga och mätbara mål för sitt arbete. För att förbättra polisens resultat, möta en förändrad samhällsutveckling och säkerställa polisens förmåga att upprätthålla lag och ordning i hela landet krävs prioriteringar både inom nuvarande organisation och förstärkningar genom minst två tusen fler poliser och fler civilanställda.

För att ge svensk polis bättre förutsättningar att göra sitt jobb krävs det att polisen har tillgång till modern utrustning som är anpassad efter respektive tjänstgöring. Det har rapporterats om att polisen har haft brist på skyddsutrustning och poliser har uttryckt att exempelvis skyddsvästar och hjälmar inte är individuellt anpassade. För att säkerställa att polisen är rätt utrustad för sina olika uppdrag samt för att förbättra arbetsmiljön och säkerheten föreslår Moderaterna ett utrustningslyft riktat till svensk polis. Polismyndigheten ansvarar för vilken typ av utrustning de avsatta medlen ska användas till, men utrustning till poliser i yttre tjänst ska prioriteras. För detta anslås 200 miljoner kronor år 2017.

Medel avsätts för att utöka utrymmet för att höja polisernas löner. Sammantaget ger de avsatta medlen under budgetperioden utrymme för att höja polisens löner med 2 000 kr per månad. Exakt hur dessa medel används kommer vara upp till Polismyndigheten och ska ske i enlighet med de sedvanliga förhandlingar som sker på svensk arbetsmarknad. För detta anslås 150 miljoner 2017, 300 miljoner 2018, 450 miljoner 2019 och 640 miljoner 2020.

Den it-relaterade brottsligheten har ökat lavinartat. Den snabba teknikutvecklingen innebär stora utmaningar för rättsväsendets myndigheter. Den enskilde – men även företag – drabbas hårt av den här typen av brottslighet. Ökningen av antalet it-brott motsvaras inte av en ökad personuppklarning vid fullbordade brott. Tvärtom är antalet personuppklarade brott konstant under 7 procent. Det kan delvis bero på att Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten släpar efter kunskapsmässigt när det gäller it-relaterad brottslighet, men även på polisens generella situation med kraftigt fallande utredningsresultat. Polisens förmåga att utreda den här typen av brottslighet behöver därför förstärkas betydligt. Moderaterna föreslår en resursförstärkning av polisens förmåga och kapacitet att utreda och klara upp moderna mängdbrott på internet på 30miljoner kronor.

Polisens nationella insatsstyrka måste tillföras resurser för att ha tillräcklig operativ förmåga att kunna agera i samband med terroristangrepp på flera geografiska platser samtidigt. Erfarenheter från terrorattacker i Sveriges närområde, som exempelvis attentaten i Paris hösten 2015, visar på vikten av att polisen måste ha möjlighet att kunna hantera flera händelser samtidigt. Nationella insatsstyrkan behöver därför förstärkas. Det handlar bland annat om att öka Nationella insatsstyrkans numerär. För detta tillförs Polismyndigheten 30 miljoner kronor.

Anslag 1:2 Säkerhetspolisen

Svenska myndigheter behöver stå starka för att möta de utmaningar som finns när det gäller att säkra tryggheten i ett fritt och öppet samhälle. Radikalisering, våldsbejakande extremism och terrorism utgör hot mot såväl människor som stater och ytterst mot de värderingar som vårt samhälle vilar på. Säkerhetspolisen varnar för att de som återvänder efter att ha utfört eller deltagit i terroristträning eller terroristhandlingar utgör ett potentiellt hot mot Sverige och svenska intressen. Samtidigt varnar myndigheten också för att våldsbejakande extremister som aldrig rest till konfliktområden också utgör ett hot. Säkerhetspolisens förmåga och kapacitet att övervaka potentiella hot, samt förebygga och utreda terrorismrelaterad brottslighet behöver stärkas.

De ökade krav som ställs i arbetet för att motverka och bekämpa radikalisering, terrorism och olika former av våldsbejakande extremism innebär att Säkerhetspolisen kommer att belastas ytterligare framöver än vad dagens situation redan innebär. Detta kräver att Säkerhetspolisens resurser förstärks.

Anslag 1:3 Åklagarmyndigheten

Det är viktigt att Internationella åklagarkammaren i Stockholm har rätt resurser, exempelvis tillräckligt med specialutbildade poliser som kan bistå i utredningarna. Åklagare har varnat för att krigsförbrytare kan gå fria i Sverige för att det finns för få poliser som utreder de misstänkta brotten. Det är inte acceptabelt. Vi menar att kapaciteten ska vara tillräcklig och behovet ska tillgodoses när det gäller att i Sverige kunna utreda terror- och krigsbrott som begåtts utomlands. För detta anslås 5 miljoner under anslaget Åklagarmyndigheten.

Minskad uppräkning av förvaltningsanslag

För att finansiera prioriterade satsningar görs en justering av de anslag som berörs av PLO-uppräkning. Effekten blir att uppräkningen av vissa anslag blir något lägre jämfört med regeringens förslag.

Beatrice Ask (M)

Krister Hammarbergh (M)

Anti Avsan (M)

Ellen Juntti (M)

Anders Hansson (M)

Pål Jonson (M)

Mikael Cederbratt (M)

Tina Ghasemi (M)

Yrkanden (9)