Utveckling och tillväxt i hela landet

Motion 2016/17:2649 av Kristina Yngwe m.fl. (C, M, L, KD)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att främja möjligheter att bo, leva och driva företag i hela landet och tillkännager detta för regeringen.
2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att universitet och högskolor bör få ett förtydligat uppdrag att tillhandahålla mer flexibla utbildningslösningar och samverka med lokala och regionala aktörer och tillkännager detta för regeringen.
3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om goda förutsättningar för besöksrelaterade företag för att öka landsbygdens attraktivitet som turistmål och tillkännager detta för regeringen.
4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att slå fast långsiktiga mål för utvecklingen av den svenska landsbygden och tillkännager detta för regeringen.
5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att goda uppkopplingsförutsättningar behövs för att underlätta för människor att arbeta i hela landet och tillkännager detta för regeringen.
6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en svensk livsmedelsstrategi bör fokusera på att stärka konkurrenskraften för svensk livsmedelsindustri och öka produktionen och exporten av svensk mat och tillkännager detta för regeringen.
7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen fortsatt bör förenkla regler för skogsägare och tillkännager detta för regeringen.
8. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska arbeta för ett livskraftigt fiskbestånd i Östersjön och Västerhavet och om att man utan oro ska kunna äta den fisk som fiskas här, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

Motivering

Människor ska kunna bo och verka i hela landet. Hela Sveriges utvecklingskraft, tillväxtpotential och sysselsättningsmöjligheter ska tas till vara. Både människor och företag över hela vårt land ska ges möjligheter att växa och utvecklas.

Landsbygdsutveckling

Sveriges befolkning ökar och många delar av landet upplever en positiv befolkningstillväxt och en ökad attraktionskraft. Samtidigt finns det betydande utmaningar såsom ökande skillnader mellan städer med stark privat tjänstesektor och små orter som i vissa fall är beroende av en enskild eller ett fåtal industriella arbetsgivare. I dessa små orter finns en risk för stagnation som kan leda till neddragningar i ordinarie verksamheter som vård, skola och omsorg men även till att människor känner en bristande framtidstro. Genom sitt agerande och sin politiska inriktning bidrar den rödgröna regeringen till denna negativa utveckling. Höjda skatter på jobb och företagande gynnar inte tillväxt och företagande, och det gäller för hela landet.

Alliansen menar dock att en annan utveckling är möjlig. Med en förstärkt politik och långsiktiga utvecklingsmål med jobbfokus har dessa orter goda förutsättningar att utvecklas väl. Alliansen vill förbättra företagsklimatet, inte minst för företag i glesbygd, där varje kommun och region har ett ansvar att genomföra nödvändiga insatser för ett förbättrat näringsklimat. De generella insatserna på nationell nivå för jobb, utbildning och för ett förbättrat företagsklimat behöver kombineras med regionala tillväxtinsatser. Bland annat behövs förutsättningar som stimulerar landsbygdens företagsutveckling.

Det kan handla om kompetens eller infrastruktur genom flexibla utbildningslösningar och uppkopplingsförutsättningar. Ett mer flexibelt och decentraliserat strandskydd i mindre tätbefolkade områden kan ge möjligheter för både lokal utveckling och bostadsbyggande.

Förståelsen för företagande i hela Sverige behöver öka. På så sätt skapar vi bättre förutsättningar för livskraftiga företag och regional utveckling. Det kan finnas lagar och regler som slår orättvist i olika delar av landet och som kan behöva anpassas till de villkor som råder i gles- och landsbygd eller i särskilda sektorer. Det finns också krav som slår på ett orimligt sätt mot småföretagare i glesbygd.

För att fler människor ska vilja starta och driva företag i hela landet är det viktigt att krånglet och administrationen minskar. Mellan åren 2006 och 2010 minskade företagens administrativa kostnader med hela 7,3 miljarder kronor. För företag inom de gröna näringarna minskade regelbördan med 37 procent mellan 2006 och 2014. Men mer måste göras. Processerna behöver anpassas till företagens verklighet – inte till myndigheternas. Genom förenklingar sparar företagarna både tid och pengar och kan fokusera på sin verksamhet. Målsättningen bör vara att grundläggande uppgifter om företaget och dess verksamhet bara ska behöva lämnas en gång och till ett ställe. Arbetet med att reducera den administrativa bördan för företagen och underlätta kontakten med myndigheterna måste fortsätta. Det är avgörande för de gröna näringarna.

Jordbruk och livsmedelsindustrin

Den svenska livsmedelsproduktionen ska ha goda förutsättningar där det svenska jordbrukets fördelar tas tillvara. Sverige har EU:s bästa djurskydd, hög miljöhänsyn och ett smittskydd i världsklass. Satsningen på ”Sverige – det nya Matlandet”, som syftade till att lyfta den svenska livsmedelsproduktionen samt exporten av livsmedel, har bland annat bidragit till att antalet livsmedelsföretag har ökat. Efterfrågan på säker och hållbart producerad mat fortsätter att öka. Livsmedelsförädlingen är en sektor med stor geografisk spridning, vilket visar att branschen kan bidra till att skapa arbetstillfällen i hela landet. Den matbaserade turismen är också en viktig sektor som kan ge ökade möjligheter till fler jobb. Alliansen vill fortsätta utveckla förutsättningarna för den svenska landsbygden.

Det är positivt att en nationell livsmedelsstrategi tas fram. Alliansen anser dock att regeringens senfärdighet i arbetet med att ta fram en livsmedelsstrategi är skadligt för jordbruket och livsmedelsindustrin. Vi vill att livsmedelsstrategins övergripande mål ska vara att stärka konkurrenskraften för svensk livsmedelsindustri genom att möjliggöra ökad livsmedelsproduktion, fler jobb, ökad export, regelförenklingar och höjd kompetens i hela kedjan. Det är viktigt att innehållet i livsmedelsstrategin dels utvecklas i nära samarbete med näringen som vet vilka behov som bör tillgodoses för att strategin ska nå framgång och dels att dessa erfarenheter också omsätts i strategin.

Regelverk som rör företag i primär- och livsmedelsproduktion är i hög utsträckning gemensamma för EU:s inre marknad. Det gör att alla nationella regler och krav som går utöver den EU-gemensamma lagstiftningen riskerar att försämra konkurrenssituationen för de svenska företagen. Därför ska nationella, mer långtgående regler alltid vara väl motiverade och prövas noga.

Skogsbruk

Skogen är av stor betydelse för svensk ekonomi. Sverige är världens tredje största exportör av massa, papper och sågade trävaror. Svenska produkter baserade på skogsråvara hade ett exportvärde om 127 miljarder kronor år 2015. Vi tror att det finns potential att förbättra skogssektorns möjlighet att skapa fler jobb och ökad tillväxt i hela landet. Alliansens skogspolitik baseras på två jämställda mål, produktionsmålet och miljömålet. En hållbar skogsskötsel, ökad export och nya biobaserade produkter och tjänster är viktiga framtidsområden. Skogen är rik på biologisk mångfald, en mångfald som ska bevaras och gynnas. Skogen ger även möjligheter för friluftsliv, turism och bidrar med andra viktiga värden. Vi i Alliansen tror att dessa värden bäst bevaras genom en politik som bygger på de två jämställda målen om produktion och miljö samt principen om ”frihet under ansvar”, där äganderätt, ansvar och förvaltning går hand i hand. Inriktningen på det nationella skogsprogram som Alliansen initierade bör därför omfatta ekonomiska, sociala och miljömässiga värden och syfta till att skogen och dess värdekedja ytterligare bidrar till utvecklingen mot ett hållbart samhälle och en växande biobaserad samhällsekonomi. På så vis tror vi att ett nationellt skogsprogram kan bidra till fler jobb med skogen som bas. Dialogprocessen för att ta fram ett nationellt skogsprogram ska värnas.

Olika initiativ, till exempel utredningar, som initieras utanför dialogprocessen och därmed undergräver dess betydelse bör undvikas. Utredningar som riskerar att inskränka äganderätten slår direkt mot skogsbruket och bör överhuvudtaget inte göras.

Genom enklare regelverk och bättre service från myndigheterna kan företagare fokusera på att driva företag. Alliansen fattade i regeringsställning beslut om flera förenklingar för skogsföretagen och skogsägarna samt om att genomföra djupare analyser för att eventuellt införa ytterligare förenklingar. Alliansens förenklingar har bl.a. genomförts för att underlätta för försöksverksamhet, för åtgärder för att bevara och utveckla natur- och kulturmiljövärden och för att skapa en ökad flexibilitet och minskad administrativ börda för skogsbruket. Alliansen anser att det behövs ambitiösa mål när det gäller att förenkla för företag och anser därmed att regeringen bör fortsätta arbetet med regelförenkling som har bäring på skogsbruket.

Fiske och vattenbruk

Utövarna av kustnära yrkesfiske i Sverige är en hårt utsatt yrkeskår. Det som tidigare uppfattats som ett relativt självständigt arbete har blivit en hårt reglerad verksamhet med dålig lönsamhet för många. Regelverket för yrkesfisket är till stor del styrt av EU:s gemensamma fiskeripolitik, men detta hindrar inte att vi nationellt kan vidta åtgärder för att anpassa regelverket så att det stöder ett långsiktigt miljömässigt, socialt och ekonomiskt hållbart småskaligt kustnära yrkesfiske. Alliansen vill att det ska finnas ett livskraftigt fiskebestånd i Östersjön och Västerhavet och samtidigt ska konsumenter inte behöva oroa sig för att äta fisk som kommer från dessa vattenområden. Det förutsätter en bra miljö i våra hav och vatten. Torsk, ål och lax hotas inte bara av miljöproblem utan också av överfiske, vandringshinder och marint skräp.

Alliansregeringen bedrev under sina år vid makten ett hårt arbete för att ändra eller avskaffa krångliga regler för företagen. I dessa tider av regelförenklingar synes fiskeföretagen ha satts åt sidan, trots att det kustnära småskaliga yrkesfisket har stor betydelse för många orter längs Sveriges kuster. För fiskeföretagarna är behovet av åtgärder som ska leda till en enklare, tydligare och begripligare reglering viktigt utifrån bl.a. ett lönsamhetsperspektiv. Insatser bör därför initieras för att minska de administrativa bördorna på fiskets område.

Jakt och viltvård

I Sverige har vi en stor artrikedom och livskraftiga viltstammar. Möjligheterna som vår natur erbjuder, med rekreation, motion och jakt, innebär också ett stort ansvar att bruka och nyttja naturen på ett sätt som är långsiktigt hållbart. Viltkött är klimatsmart och ökade möjligheter till jakt och tillgång till viltkött är positivt. Viltförvaltningen behöver decentraliseras ytterligare – från europeisk nivå till nationell nivå och från nationell nivå till regional nivå. Regelverket till skydd för värdefulla livsmiljöer och arter i EU bör anpassas efter de olika nationella förutsättningarna.

Alliansregeringen utformade en ny samlad rovdjurspolitik, som möjliggör en långsiktig, regionaliserad och ansvarsfull förvaltning med ökat inflytande för de som berörs. Sverige uppfyller sina internationella åtaganden. Människor som lever nära rovdjur och vilt ska kunna vara med och påverka. Alliansens rovdjurspolitik ger möjlighet till en riktad selektiv jakt på varg utan att påverka vargens gynnsamma bevarandestatus. Rovdjursangrepp på tamboskap och husdjur kan orsaka skada för enskilda lantbrukare och leder till otrygghet. Vi vill att det ska gå att bedriva en ändamålsenlig skyddsjakt kombinerat med ersättningar till dem som får sina tamdjur rivna och dödade av rovdjur. Regeringen har skapat osäkerhet genom att ha för avsikt att utreda vargjakten ännu en gång och ytterligare osäkerhet spreds när regeringen tillsatte en vargkommitté med berörda aktörer, men som tvingades läggas ner eftersom viktiga aktörer helt enkelt inte ville delta. Vidare har ordningen för överprövning av beslut om skydds- och licensjakt efter stora rovdjur genom domstolsbeslut flyttats till allmän förvaltningsdomstol. Vi anser att det är viktigt att den nya ordningen för överprövning ska kunna behandlas skyndsamt. Vi kommer att följa utvecklingen i frågan noga och vi har för avsikt att agera om den utlovade skyndsamheten uteblir.

Med regeringens jakt- och rovdjurspolitik har utvecklingen av jakt och viltvård avstannat och osäkerheten för många människor om framtidens jakt och viltvård har tilltagit. Regeringen beslutade dessvärre att lägga ner Jaktlagsutredningen som hade många viktiga frågor att utreda. Miljö- och jordbruksutskottet beslutade dock genom ett utskottsinitiativ (betänkande 2014/15:MJU9, punkten 1) att vissa av frågorna i Jaktlags-utredningen ändå skulle slutföras. Beslutet vann också riksdagens bifall. Än har regeringen inte återkommit till riksdagen med en redovisning för hur man avser att återuppta de delar av Jaktlagsutredningen som tillkännagivandet pekar ut.

Alliansen anser att regeringen bör lägga kraft på att genomföra de tillkännagivanden som riksdagen beslutat om vad gäller jakt och viltvård. För Alliansen är detta angelägna frågor och vi vill se dessa frågor utredda innan slutet av 2016. Enligt regeringens skrivelse 2015/16:75 bereds frågorna fortfarande på Regeringskansliet. Vi förväntar oss att regeringen så snart som möjligt bereder färdigt dessa frågor.

Kristina Yngwe (C)
Jonas Jacobsson Gjörtler (M)	Lars Tysklind (L)
Magnus Oscarsson (KD)