Vägen till hållbar konsumtion

Motion 1996/97:L713 av Yvonne Ruwaida m.fl. (mp)

Miljömål i
konsumentpolitiken

Om vi ska kunna förverkliga en hållbar konsumtion är det
viktigt att miljömålet inom konsumentpolitiken har samma
tyngd som övriga konsumentpolitiska mål. I nuläget finns det
dock en motsättning i det faktum att miljömålet kan stå i
konflikt med andra konsumentpolitiska mål. Detta problem
grundar sig i den verklighet som finns idag, att hållbart
producerade varor kan vara dyrare än icke hållbart
producerade varor vilket i sin tur grundar sig på att politiken
idag inte sätter pris på miljöförstöring. Det bör alltså vara ett
mål även för konsumentpolitiken att påverka politikens
utformning så att man sätter ett pris på miljöförstöring för att
kunna uppnå ett samhälle med en hållbar konsumtion. I och
med det faktum att många politiska områden påverkar
konsumtionsvanor så bör man vid offentliga utredningar och
propositioner beakta förväntade effekter på hushållens
miljöpåverkan.

Det är dessutom av vikt att regeringen årligen redovisar till riksdagen hur
miljömålet utvecklas. Det behövs ett forum som arbetar med denna
redovisning. Vi föreslår att regeringen inrättar en delegation för miljö- och
konsumentfrågor. Denna delegation kan vidare arbeta med att debattera och
utveckla konsument- och miljöfrågor samt se över möjligheter och behov att
samordna insatserna för en hållbar konsumtion. Denna delegations
representanter bör nomineras av Konsumentverket, Naturvårdsverket,
Boverket, andra berörda myndigheter, av Kommunförbundet och frivillig-
organisationer med anknytning till miljö- och konsumentfrågor. Detta forum
är nödvändigt om man verkligen vill slå vakt om en hållbar konsumtion, då
dessa frågor griper in i så många samhällssektorer.

Kunskap leder till vanor

Kunskap är en viktig del i att nå en hållbar konsumtion.
Även om miljömedvetandet anses vara ganska gott i Sverige
så anser vi att det bör förbättras. Svenskar har i allmänhet en
god vilja att köpa miljömärkta varor, men det innebär inte att
man har de insikter och kunskaper om miljöproblematiken
som vi anser vara önskvärd och nödvändig för att ändra till
hållbara konsumtions- och levnadsvanor. Följande konkreta
åtgärder anser vi vara nödvändiga för att nå kunskapsmålet:

- Konsumentverket ska ha huvudansvaret för utbildning och information
riktad till konsumenter i frågor om konsumtion och miljö.
-
- Utbildnings- och förslagsverksamhet ska vara myndighetsuppgifter för
Konsumentverket. Högskolelagens portalparagraf ska kompletteras med
att utbildningen ska förmedla kunskaper om miljön.
-
- Högskoleverket ska inrikta befintliga utvecklingsanslag på integrerade
miljöinslag i utbildningar inom information, journalistik och medier.
-
TV påverkar våra vanor väldigt mycket. Det är idag inte
genomgående en hållbar konsumtion som visas upp i TV-
medierna. För att få genomslag för budskapet om en hållbar
konsumtion är det rimligt att utnyttja TV-mediet som visat
sig så verksamt i andra sammanhang. Konsumentverket bör
verka för att praxis för det informerande TV-programmet
"Anslagstavlan" utvecklas så att också information om miljö
och livsstil kan sändas.

Reklam påverkar och bidrar till människors attityder och normer. Företagen
vet detta och investerar mycket stora resurser i marknadsföring. Enligt
branschens egen statistik för 1994 kostade köp av reklamplatser ca 14
miljarder kr för svenska företag. Då tillkommer kostnader för direktreklam
och sponsring. Konsumentverket bör satsa resurser på att pröva fall där man
använder sig av vilseledande miljöargument mot marknadsföringslagen.
Dessutom bör regeringen pröva huruvida TV-direktivets bestämmelser
införlivas genom marknadsföringslagen. Dessutom är det äntligen dags att
införa reklamfrid i hemmen. Reglerna för SPAR-registrets användning bör
utvecklas så att enskildas önskemål om att slippa reklam kan vidarebefordras
till andra registerhållare.

Standardiseringsarbetet bör
miljömärkas

När det gäller produktstandarder bör miljökonsekvenserna av
varans utformning redovisas från "vaggan till graven".
Konsekvenserna av en varustandard kan sträcka sig långt
utanför standardens ursprungliga syfte. En långsiktigt hållbar
standardisering måste komma att innefatta också principiella
överväganden om konsekvenserna både för konsumenten och
miljön. Vi anser att generella analyser av konsekvenserna för
konsumenter och miljö genomförs i svenska förslag till
standarder som utarbetas med statlig finansiering. En del i
det arbetet kräver att konsumenterna får ett stärkt inflytande.
Det behövs en svensk instans som bevakar metodfrågor i
analyserna av konsekvenser för miljö och konsumtion. Det
ansvaret skulle Konsumentrådet vid SIS ta om deras arbete
och kompetens vidgas till att inkludera miljöfrågor.
Uppgifterna för konsumentrådet skulle vara att

- bevaka metodutvecklingen för analyser av produktstandarders
konsekvenser för konsumenten och miljön
-
- vara sakkunnig för SIS inför förslag till produktstandarder
-
- verka för ökad kunskap om standardiseringsarbetet hos intressenter som
bevakar konsument- och miljöfrågor.
-
Statliga stöd

Frivilligorganisationer har en viktig attitydpåverkande
funktion i samhället. Deras statliga stöd till konsumentarbete
bör fördelas med beaktande av miljömålet.

Idag ges inget speciellt statligt stöd till KRAV:s arbete med
miljömärkning. KRAV är det officiellt erkända systemet för kontroll och
miljömärkning av ekologiska livsmedelsprodukter. KRAV:s information om
ekologiska livsmedel bör bli berättigad till statligt stöd i samma utsträckning
som SIS information om nordisk miljömärkning.

En del av statsbidraget till nordisk miljömärkning avsätts för utveckling av
kriterier för miljömärkning. Frivilligorganisationer har en viktig attityd-
påverkande funktion i samhället. Deras statliga stöd till konsumentarbete bör
fördelas med beaktande av miljömålet.

Viktiga åtgärder för att nå
en hållbar konsumtion

Det finns en mängd övriga åtgärder som är viktiga om vi ska
få en hållbar konsumtion:

- Konsumentverket bör i samråd med Jordbruksverket verka för en
prisbevakning i handeln av ekologiskt odlade varor.
-
- Boverket bör i samråd med Konsumentverket och Naturvårdsverket verka
för att konsumenterna får tillgång till miljödeklarationer av bostäder.
-
- Konsumentverket bör i samverkan med NUTEK undersöka
konsekvenserna för konsumenterna och miljön av avregleringen av
elmarknaden.
-
- Konsumentverket bör uppmuntra energiföretagen att införa rutiner som tar
till vara konsumenternas engagemang för att spara elenergi.
-
- Konsumentverket bör verka för att enskild förbrukning av värme och
varmvatten mäts.
-
- Boverket bör i samråd med Konsumentverket och Naturvårdsverket ta
fram ett system för differentiering av fastighetsskatten för miljöanpassade
bostäder. Detta system bör samordnas med systemet för miljödeklaration
av bostäder.
-
- Vägverket bör i samråd med Konsumentverket och Naturvårdsverket
verka för att konsumenterna får tillgång till miljödeklarationer för
personbilar.
-
- Konsumentverket bör underlätta för konsumenterna att få tillgång till
användbar information om transporter utan bilägande.
-
- Konsumentverket bör samla in och sprida kunskap och erfarenheter om
resenärernas villkor i kollektivtrafiken mellan bl. a. kommuner.
-
- Vägverket bör i samråd med Konsumentverket och Naturvårdsverket ta
fram ett system för differentiering av beskattningen av förmånsbilar som
utgår från bilens miljöegenskaper. Detta system bör samordnas med
systemet för miljödeklaration av bilar.-
- 10F-
- P
-
Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en konsumentpolitik som sätter pris på miljöförstöring,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att förslagen i offentliga utredningar och propositioner skall
beakta förväntade effekter på hushållens miljöpåverkan,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att regeringen årligen till riksdagen skall redovisa hur miljömålet
utvecklas,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att regeringen skall inrätta en delegation för miljö- och
konsumentfrågor,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Konsumentverket skall ha huvudansvaret för utbildning och
information riktad till konsumenter i frågor om konsumtion och miljö,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att utbildnings- och förslagsverksamhet skall vara
myndighetsuppgifter för Konsumentverket,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att högskolelagens portalparagraf skall kompletteras med att
utbildningen skall förmedla kunskaper om miljön,1

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Högskoleverket skall inrikta befintliga utvecklingsanslag på
integrerade miljöinslag i utbildningar inom information, journalistik och
medier,1

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att pröva huruvida TV-direktivets bestämmelser införlivas genom
marknadsföringslagen,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Konsumentverket bör pröva fall av vilseledande reklam mot
marknadsföringslagen,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Konsumentverket bör verka för att praxis för TV-programmet
Anslagstavlan utvecklas så att också information om miljö och livsstil kan
sändas,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att reglerna för SPAR-registrets användning bör utvecklas så att
enskildas önskemål om att slippa reklam kan vidarebefordras till andra
registerhållare,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att generella analyser av konsekvenserna för konsumenterna och
miljön bör genomföras i svenska förslag till standarder som utarbetas med
statlig finansiering,2

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att ansvaret för Konsumentrådet vid SIS vidgas till att inkludera
miljöfrågor och att rådets kompetens samtidigt kompletteras så att den också
inkluderar miljöfrågor,2

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att statligt stöd till frivilliga organisationers konsumentarbete
skall
fördelas med beaktande av miljömålet,2

16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att KRAV:s information om ekologiska livsmedel blir berättigad
till statligt stöd i samma utsträckning som SIS information om nordisk
miljömärkning,2

17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att en del av statsbidraget till nordisk miljömärkning bör avsättas
för utveckling av kriterier för miljömärkning,2

18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Konsumentverket i samråd med Jordbruksverket bör verka för
en prisbevakning i handeln av ekologiskt odlade varor,2

19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Boverket i samråd med Konsumentverket och
Naturvårdsverket bör verka för att konsumenterna får tillgång till
miljödeklarationer av bostäder,3

20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Konsumentverket i samverkan med NUTEK bör undersöka
konsekvenserna för konsumenterna och miljön av avregleringen av
elmarknaden,2

21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Konsumentverket bör uppmuntra energiföretagens rutiner som
tar till vara konsumenternas engagemang för att spara elenergi,2

22. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att enskild förbrukning av värme och varmvatten bör mätas,3

23. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Boverket i samråd med Konsumentverket och
Naturvårdsverket bör ta fram ett system för differentiering av
fastighetsskatten för miljöanpassade bostäder och att detta system bör
samordnas med systemet för miljödeklaration av bostäder,4

24. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Vägverket i samråd med Konsumentverket och
Naturvårdsverket bör verka för att konsumenterna får tillgång till
miljödeklarationer för personbilar,5

25. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Konsumentverket bör underlätta för konsumenterna att få
tillgång till användbar information om transporter utan bilägande samt samla
in och sprida kunskap och erfarenheter om resenärernas villkor i
kollektivtrafiken mellan bl.a. kommuner,5

26. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att ge Vägverket direktiv att i samråd med Konsumentverket och
Naturvårdsverket ta fram ett system för differentiering av beskattningen av
förmånsbilar som utgår från bilens miljöegenskaper och att detta system
samordnas med systemet för miljödeklaration av bilar.4

Stockholm den 6 oktober 1996

Yvonne Ruwaida (mp)

Bodil Francke Ohlsson (mp)

Kia Andreasson (mp)

Peter Eriksson (mp)

Roy Ottosson (mp)

1 Yrkandena 7 och 8 hänvisade till UbU.

2 Yrkandena 13-18, 20 och 21 hänvisade till NU.

3 Yrkandena 19 och 22 hänvisade till BoU.

4 Yrkandena 23 och 26 hänvisade till SkU.

5 Yrkandena 24 och 25 hänvisade till TU.

Gotab, Stockholm 1996