Vänersjöfarten

Motion 2007/08:T485 av Christer Winbäck m.fl. (fp, m, kd, c)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om hamnar för Vänersjöfarten.

Motivering

Hamnstrategiutredningen har nu lämnat över sitt utredningsuppdrag till regeringen. Hamnstrategiutredningens huvuduppgift har varit att identifiera hamnar av särskilt strategisk betydelse för det svenska godstransportsystemet och föreslå regeringen vilka hamnar som ska ges prioritet i förhållande till övriga när det gäller statligt finansierad infrastruktur. I prioriteringsarbetet skulle hela Sverige beaktas.

Det är dock anmärkningsvärt att man inte har pekat ut någon insjöhamn. Vår största insjö, Vänern, har flera stora godshamnar som gör Vänersjöfarten till en viktig transportled, och som med särskilda satsningar skulle betyda mycket för regionen och för Sverige.

Godsvolymerna i Sveriges hamnar ökar, dock inte i Vänern. Trots en kraftig ökning av importerad massaved har Vänersjöfarten minskat. Denna neråtgående trend har pågått i flera år.

Sjöfarten är en viktig resurs för näringslivet runt Vänern. Gods som transporteras på sjön medverkar till att kraftigt avlasta väg- och järnvägsnätet i regionerna runt Vänern. Om den mängd gods som idag fraktas på sjön istället skulle fraktas på landsväg skulle det innebära att lastbilstrafiken skulle behöva öka med 250–500 lastbilar per dygn. Sjöfart tillhör också de mest energieffektiva transportformerna och har liten negativ påverkan på omgivningen när det gäller till exempel buller och trängsel.

Vattnet finns på plats och är på så sätt en unik del av infrastrukturen. Det finns stor kapacitet i vattenleden och Vänerns hamnar att utnyttja, och marginalkostnaderna för ytterligare fartyg är mycket låga.

Ökad konkurrens från tåg- och lastbilstrafik samt strukturförändringar har gjort att godstrafiken de senaste åren minskat kraftigt för sjöfarten. Som tidigare nämnts har sjöfarten på Vänern en viktig och ibland avgörande betydelse för många företag i regionen. Som exempel kan nämnas Metso paper/Valmet i Karlstad som tillverkar så stora maskindelar – cylindrar – att sjötransport är enda sättet att leverera produkten från tillverkningsplatsen till kunden. Det är inte svårt att gissa vad som skulle hända om möjligheten till sjötransport av olika anledningar försvann från Vänern. Andra företag som i produktionen är beroende av sjöfarten är till exempel Casco, Stora och Billerud.

EU satsar på vattenvägarna

Inom EU satsas det idag på de inre vattenvägarna. Inlandssjöfarten anses ha den lägsta samhällsekonomiska kostnaden. Detta tar sig uttryck bland annat i att de fartyg som trafikerar Europas floder och kanaler inte betalar någon farledsavgift. Vänern, Mälaren, Trollhätte kanal och Göta älv borde ses som en del i detta europeiska transportsystem.

En tidigare utredning om Vänersjöfartens framtid som genomförts på förra regeringens uppdrag föreslog bland annat att staten ska bidra till en ökad konkurrenskraft för sjöfarten på Vänern genom att sänka lotsavgifterna och att Vänern ska innefattas i det särskilda transportstöd som till exempel Norrlands inland får del av. Tyvärr höjdes lotsavgifterna istället.

Det är av stor vikt att åtgärder vidtas snabbt för att öka sjöfartens lönsamhet på Vänern innan det är för sent.

Vi utgår från att regeringen följer frågan och beaktar de synpunkter som här läggs fram för att ge hamnar nödvändiga för Vänersjöfarten status som strategiska hamnar.

Stockholm den 4 oktober 2007
Christer Winbäck (fp)
Cecilia Widegren (m)	Holger Gustafsson (kd)
Ulrika Carlsson i Skövde (c)