Till innehåll på sidan

Vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m. m. (prop. 1984/85:217)

Motion 1984/85:3242 Karin Söder m. fl.

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

PDF
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

28

Motion
1984/85: 3242

Karin Söder m. fl.

Vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m. m. (prop. 1984/85:217)

Under parollen ”Sverige är på rätt väg” har regeringen tillåtit den
svenska ekonomin bryta samman. Devalveringen 1982 gav ett tillfälligt
andrum liksom den internationella högkonjunkturen. Men när inflationen
bitit sig fast på en av de högsta nivåerna i industrivärlden sviktar omvärldens
förtroende och urholkas de egna möjligheterna. Varken prisstopp
eller räntehöjning hjälper om man inte har kapacitet att ta sig an det
grundläggande problemet i ekonomin.

De s. k. Rosenbadssamtalen syftade till att genom måttliga löneavtal om
maximalt 5% begränsa inflationen till 3% och ge löntagarna garanterad
reallöneökning. Just detta förhållande har, enligt regeringens egen beskrivning,
varit grunden i den ekonomiska strategin.

Den socialdemokratiska regeringen har inte förmått hålla sin del av
Rosenbadsöverenskommelsen. Den 2-procentiga diskontohöjningen innebär
att redan i maj månad har inflationsmålet överskridits. Den ekonomiska
politiken har inte haft en sådan inriktning att inflationen kunnat hållas
tillbaka. Ju längre den släpphänta finanspolitiken tillåts fortsätta desto
större blir behovet, och risken, av en hårdhänt åtstramning. En direkt följd
av det stora budgetunderskottet är att bankerna måste placera stora belopp
i statsskuldväxlar till relativt sett låg ränta. 1 denna del har regeringen ett
direkt ansvar för den kraftigt höjda utlåningsräntan.

Riksdagen har fortfarande chansen att nu i vår lägga om kursen i en mera
realistisk och framåtbärande riktning. Det är nödvändigt att snabbt vidta
åtgärder för att den svenska ekonomin inte skall' ’gå i stå’ ’. Den ekonomiska
politiken måste ges en sådan inriktning att räntan snarast möjligt kan
sänkas igen. Annars drivs småföretagare och bönder från sina företag.
Deras anställda drivs ut i arbetslöshet. Unga barnfamiljer drivs från hus
och hem.

Krispolitik måste ha ett långsiktigt perspektiv

Statens budgetunderskott måste minska om inte inflation, räntehöjningar
och arbetslöshet skall vara de avgörande faktorerna i fördelningspolitiken.
Det krismedvetande som byggdes upp under mittenregeringen 1981/
82 har socialdemokratin målmedvetet smulat sönder. Den omfattande arbetsmarknadskonflikten
i maj 1985 visar hur svårt det är att bygga upp ett
förtroende för en långsiktig och konsekvent politik när man agerar så som
den socialdemokratiska regeringen gjort.

Mot. 1984/85:3242

29

Den ekonomiska politiken sedan 1982 har präglats av kortsiktighet och
ryckighet. Den kurs regeringen fastlagt bär inte Sverige ur krisen under
1980-talet. Några exempel visar tydligt detta:

— Den våldsamma devalveringen om 16% bröt den nedåtgående inflationstrenden.
Någon s.k. eftervård av devalveringen har inte förekommit,
i form av en tillräckligt stram finanspolitik.

— Den långsiktiga skattepolitiken med en rejäl marginalskattesänkning, en
inflationsskyddad skatteskala och en politisk garanti för reformen oberoende
av riksdagens majoritetsförhållanden bröts upp efter ensidiga
överläggningar med LO. För 1986 föreslås över huvud ingen inflationsjustering
av skatteskalan. 1981 års skatteöverenskommelse kan således
inte längre medverka till ett långsiktigt agerande från arbetsmarknadsparterna.

— Budgetpolitiken har kännetecknats av skattehöjningar och bokföringsmässiga
transaktioner. Någon sparpolitik att tala om har inte bedrivits. 1
stället förs fram förslag om stora kostnadskrävande reformer utan att
ange hur de skall betalas och utan hänsyn till om ekonomin förmår bära
dem.

— När ekonomin mer än något annat behöver en åtstramning går regeringen
ut och vill som gåva till svenska folket ge 600 kr. per löntagare i
särskild skatterabatt. Detta därför att löneavtalen slutits på den måttliga
nivå regeringen eftersträvat. Sex veckor efter detta förslag lämnats till
riksdagen lockoutar staten (s-regeringen) 80000 löntagare därför att de
inte vill sluta löneavtal inom vad regeringen anser vara måttligt.

En ansvarsfull krispolitik skall bygga på rättvisa och solidaritet

Krisens bördor måste fördelas rättvist. En sådan fördelning klarar aldrig
slumpen. Därför är det nödvändigt att bedriva en målmedveten sparpolitik.

Med ett målmedvetet sparande kan bördan av de ekonomiska problemen
fördelas rättvist. Rättvisan är en förutsättning för att det skall vara möjligt
att i breda befolkningsgrupper finna förståelse för nödvändiga åtgärder.
Den förståelsen växte fram 1981 -1982. Men det blir i längden omöjligt att
upprätthålla förståelse för nödvändiga sparåtgärder om landets regering
säger att sparandet är obehövligt. Även om sparpolitiken är rättvis är den
självfallet obehaglig för dem som drabbas.

Under mittenregeringen utvecklades en strategi för sparande innebärande
att sparåtgärderna alltid kombinerades med särskilda skyddsåtgärder
för de sämst ställda. När avgifterna i öppenvården höjdes infördes samtidigt
ett högkostnadsskydd för dem som var ofta sjuka. När indexreglerna
för pensionerna justerades beslutades om en extra höjning av pensionstillskotten
för dem som inte har någon ATP. När momsen höjdes, höjdes
också barnbidragen och infördes flerbarnsstöd osv.

Mot. 1984/85:3242

30

Centerpartiet har i sina sparförslag till årets riksdag fullföljt denna sparstrategi.
När de personliga avgifterna till arbetslöshetsförsäkringen höjs så
höjs samtidigt ersättningen till de arbetslösa. När indragning sker av skatteunderlaget
för kommuner och landsting samt statsbidragen minskar så
vill vi samtidigt bygga ut skatteutjämningen till de ekonomiskt svagaste
kommunerna.

Sparpolitiken måste ge utrymme för reformer med sikte på framtiden.
Centerpartiet har särskilt angivit tre stora reformområden.

— Familjepolitiken, med en satsning på vårdnadsersättning.

— Skattepolitiken, med en satsning bl. a. på marginalskatte- (och -effekt-)
sänkningar, en effektivare kommunal skatteutjämning och en fullt ut
inflationsskyddad skatteskala.

— Sysselsättnings- och regionalpolitiken, med en satsning på småföretagsamheten
bl. a. genom 5 procentenheters sänkt arbetsgivaravgift för de
15 först anställda och en möjlighet för jordbruket att upprätthållas och
vidareutvecklas i alla delar av landet.

Inom centerpartiets sparalternativ är det också möjligt att skapa rättvisa
inom pensionssystemet så att alla pensionärer med låg eller ingen ATP
tillerkänns pensionstillskott.

Regeringsförslaget

Diskontohöjningen om 2% samt åtstramningen av kreditpolitiken är
uttryck för panik när den förda politiken misslyckats. Med utebliven
förutseende finanspolitik blir liknande drastiska åtgärder också i fortsättningen
nödvändiga.

De förslag regeringen presenterar innebär ingen ökad rättvisa mellan
olika befolkningsgrupper, ingen stimulans till ökad produktion och ingen
åtstramning av de offentliga utgifterna. Riksdagen bör därför avslå förslaget
i sin helhet.

Kreditåtstramningarna

Förslagen i propositionen syftar främst till att genom olika bemyndiganden
till regeringen ge förutsättningar att begränsa hushållens möjligheter
till konsumtion genom kredit- eller kontokort sköp, att väsentligt förstärka
likviditetsindragningen från näringslivet samt att fördubbla bilaccis och
stämpelskatt. Regeringen aviserar också att man i samband med utfärdande
av regleringsbrev ånyo skall se över möjligheterna att begränsa
statens utgifter genom minskade transfereringar till näringslivet och senareläggning
av statliga inköp av materiel och utrustning.

Dessa besparingar och skattehöjningar skall bedömas i relation dels till
den kraftiga diskontohöjningen, dels i förhållande till regeringens tidigare
ovilja till nödvändiga besparingar i de offentliga utgifterna. Sedda i ett

Mot. 1984/85:3242

31

sådant perspektiv framstår förslagen som omotiverade. De kan i viss
utsträckning komma att ytterligare begränsa näringslivets konkurrenskraft.

När det gäller höjningen av bilaccisen aviserar regeringen att man senare
skall föreslå en sänkning av accisen för de bilar som utrustas för tillgodoseende
av de skärpta kraven för avgasrening. Centerpartiet har kritiserat
regeringen för att vara obeslutsam med konkreta åtgärder och otillräcklig
vad gäller förslagens utformning för att åstadkomma den nödvändiga bilavgasreningen.
Vi har också pekat på behovet av ekonomiska stimulanser för
att snabbt åstadkomma konkreta förändringar. Det nu föreliggande förslaget
innebär emellertid inget förslag i detta avseende och har således inget
med miljöfrågorna att göra.

Skatterabatten

Diskontohöjningen och kreditåtstramningarna är uttryck för nödvändigheten
att strama åt ekonomin. I detta läge föreslår regeringen att den
privata konsumtionen späs på genom en extra skatterabatt. Centerpartiet
har i en tidigare motion avvisat förslaget såväl på grund av dess finanspolitiska
konsekvenser som för att utformningen är diskriminerande mot stora
befolkningsgrupper främst pensionärer och egenföretagare.

I nuvarande situation framstår skatterabatten som ännu mer ologisk och
inkonsekvent. Riksdagen bör upphäva sitt tidigare beslut genom att fatta
beslut om att skatterabatten inte skall utgå.

Centerns förslag

Med den ekonomiska händelseutveckling som ägt rum under de senaste
veckorna framstår de förslag som presenterades i såväl centerns ekonomiska
partimotion 1984/85:2301 under allmänna motionstiden, som i centerns
ekonomiska partimotion 1984/85: 3206 i anledning av kompletteringspropositionen
som än mer angelägna. Nu krävs en snabb och handfast
omläggning av den ekonomiska politiken så att förtroendet för den svenska
ekonomin återupprättas.

Hörnstenen i en sådan politik måste vara en fast växelkurs. En sådan
linje måste manifesteras i sådana former att den får full trovärdighet hos
arbetsmarknadens alla parter.

Den svenska avtalsmodellen måste på flera områden reformeras. Detta
är en gemensam uppgift för statsmakterna och avtalsparterna. För det
första måste den konkurrensutsatta sektorn ovillkorligen vara löneledande.
För det andra måste allehanda följsamhetsklausuler bort ur avtalen.
För det tredje bör avtalsparterna få ett större eget ansvar för kostnaderna
för arbetslöshetsförsäkringen. För det fjärde måste skyddet förbättras för
tredje man vid konflikter på den offentliga arbetsmarknaden.

Mot. 1984/85:3242

32

Budgetunderskottet måste kraftigt minskas. Regeringens oförmåga att
spara i den offentliga sektorn lägger en orimlig börda på penningpolitiken.
Det stora budgetunderskottet leder till att räntan drivs upp.

Det måste bli slut på de ständiga skatte- och avgiftshöjningarna. Regeringen
har gång på gång uttalat att några större skattehöjningar inte bör
genomföras. Men nu fördubblar man i ett slag stämpelskatten och bilaccisen.

Räntenivån har avgörande betydelse för investeringsviljan. Detta gäller
inte minst för mindre företag med ofta låg egen likviditet. Räntan har också
stor betydelse för alla hushåll. Kostnaderna för t. ex. villalån och bostadsrättslån
är en tung post i familjebudgeten och drabbar i synnerhet unga
familjer. Diskontohöjningar slår i vissa fall retroaktivt eftersom ingångna
låneavtal ofta är knutna till diskontot. Med den ekonomiska politik som nu
förs drivs räntan obönhörligen upp gång efter annan. Nu är marknadsräntan
i Sverige dubbelt så hög som den internationella marknadsräntan.
Realräntan ligger på ca 8%. Den ekonomiska politiken måste som ovan
nämnts snarast läggas om så att den svenska räntenivån kan pressas ner
igen.

Centeralternativet — främja produktionen

En framsynt strategi för den ekonomiska politiken måste präglas av

- minskade offentliga utgifter och minskat budgetunderskott,

- stimulera den inhemska produktionen och stärk näringslivets konkurrenskraft,

- rättvisa mellan olika befolkningsgrupper.

Centerpartiet har i sin motion 1984/85:3206 (i anledning av kompletteringspropositionen)
redovisat sitt alternativ vad gäller budgetregleringen.
Vi fullföljer nu detta och understryker särskilt att en inhibierad skatterabatt
är en åtgärd som omedelbart verkar i åtstramande riktning i förhållande
till regeringens politik.

För att underlätta produktionen är den enda väg som långsiktigt står till
förfogande att kunna begränsa kostnaderna. Det är nödvändigt att få ned
inflationen minst till den nivå våra viktigaste konkurrentländer har. Men
det finns vissa möjligheter att omedelbart agera. Vi vill här peka på det
särskilda småföretagsstöd i form av begränsade arbetsgivar- och socialförsäkringsavgifter
som centerpartiet förordat. Vi avvisar nu liksom tidigare
regeringens förslag om likviditetsindragningar. En självklar och egentligen
ytterst nödvändig åtgärd är också att snarast möjligt avveckla löntagarfonderna.
Avgifterna till fondsystemet belastar produktionen och verkar konkurrenshämmande.
Ett omedelbart avskaffande av fonderna skulle både
sakligt och psykologiskt betyda mycket för svensk ekonomi.

Mot. 1984/85:3242

33

Hemställan

Med stöd av det anförda hemställs

1. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna
vad som angivits om inriktningen av den ekonomiska politiken i
denna motion och i motionerna 1984/85:2301 och 3206,

2. att riksdagen beslutar avslå proposition 1984/85:217,

3. att riksdagen beslutar upphäva sitt tidigare beslut om en särskild
skatterabatt om 600 kr., vilken skulle utbetalas i juni 1985,

4. att riksdagen vid innevarande års riksmöte beslutar upphäva lag
om vinstdelningsskatt fr. o. m. 1986 års taxering,

5. att riksdagen beslutar upphäva lag om ändring i lagen (1979:648)
om procentsatser för uttag av avgift under åren 1980—1985 till
försäkring för tilläggspension fr. o. m. den 1 juli 1985.

Stockholm den 28 maj 1985

KARIN SÖDER (c)
BERTIL JONASSON (c)
ANDERS DAHLGREN (c)
GUNNEL JONÄNG (c)
KJELL A. MATTSSON (c)
STIG JOSEFSON (c)

OLOF JOHANSSON (c)
KARL BOO (c)

TAGE SUNDKVIST (c)
NILS G. ÅSLING (c)
ARNE FRANSSON (c)

BRITTA HAMMARBACKEN (c) GUNILLA ANDRÉ (c)

GUNNAR BJORK (c)
i Gävle

BERTIL FISKESJÖ (c)

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1985

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.