Folkomröstning om EU-medlemskap

Proposition 1993/94:245

Ärendet är avslutat

Inlämnat av
Justitiedepartementet
Tilldelat
Konstitutionsutskottet

Händelser

Bordläggning
1994-04-22
Inlämning
1994-04-22
Hänvisning
1994-04-25
Motionstid slutar
1994-05-09

Propositioner och skrivelser

Propositioner är förslag till nya lagar och lagändringar som regeringen lämnar till riksdagen. Regeringen lämnar också skrivelser, som har en mer redogörande karaktär och inte innehåller förslag till riksdagsbeslut.

PDF

Regeringens proposition

1993/94:245

Folkomröstning om EU-medlemskap

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 21 april 1994

Carl Bildt

Gun Hellsvik

(Justitiedepartementet)

Prop.

1993/94:245

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen läggs fram förslag till lag om folkomröstning om EU-
medlemskap. Omröstningen föreslås äga rum den 13 november 1994.
Lagförslaget behandlar i övrigt den fråga som omröstningen gäller och
vissa valtekniska frågor i samband med denna.

I propositionen läggs också fram förslag rörande vissa anslag som har
samband med folkomröstningen.

1 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 245

Innehållsförteckning

Prop. 1993/94:245

1 Förslag till riksdagsbeslut....................... 3

2 Förslag till lag om folkomröstning om EU-medlemskap ....   3

3 Ärendet och dess beredning...................... 5

4 Allmänna föreskrifter om folkomröstning............. 7

5 Folkomröstning om EU-medlemskap................ 8

6 Anslagsfrågor.............................. 10

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde

den 21 april 1994 ............................. 13

1    Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1. antar regeringens förslag till lag om folkomröstning om EU-
medlemskap,

2. till Folkomröstning om svenskt medlemskap i EU för budgetåret
1994/95 under andra huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 124 840
000 kr,

3. till Kampanjkostnader m.m. för folkomröstning om EU-medlemskap
på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1993/94 under andra
huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 60 000 000 kr,

4. till Europainformation m.m. för budgetåret 1994/95 under tredje
huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 21 000 000 kr.

Med hänsyn bl.a. till att lagförslaget föreslås träda i kraft den 1 juli
1994 bör ärendet behandlas under innevarande riksmöte.

2   Förslag till lag om folkomröstning om EU-
medlemskap

Härigenom föreskrivs följande.

1 § Den 13 november 1994 skall folkomröstning hållas i hela landet
om svenskt medlemskap i Europeiska unionen.

Omröstningen gäller ja eller nej till följande fråga:

"Riksdagen har beslutat att det skall hållas en folkomröstning om
svenskt medlemskap i Europeiska unionen (EU). Omröstningen gäller
om Sverige skall bli medlem i EU i enlighet med det avtal som förhand-
lats fram mellan Sverige och EU:s medlemsstater.

Anser Du att Sverige bör bli medlem i EU i enlighet med avtalet
mellan Sverige och EU:s medlemsstater?"

2 § För folkomröstningen gäller folkomröstningslagen (1979:369) och
de föreskrifter som finns i 3 - 5 §§.

3 § Röstsedlarna skall vara försedda med rubriken "Folkomröstning
om EU-medlemskap”.

På röstsedlarna skall efter rubriken återges den i 1 § angivna frågan.
Därefter skall anges något av svarsalternativen "Ja" eller "Nej".

På de blanka röstsedlarna skall dock förutom rubriken endast finnas
orden "Blank röstsedel".

4 § En röstsedel för svarsalternativet ja och en för svarsalternativet nej
skall sändas till varje röstberättigad.

Partier som är representerade i riksdagen och kampanj organisationer
som verkar för något av svarsalternativen ja eller nej och som får stats-
bidrag för sin verksamhet kan hos Riksskatteverket beställa röstsedlar

Prop. 1993/94:245

till det antal partiet eller organisationen önskar. Staten svarar därvid för Prop. 1993/94:245
kostnaderna till ett antal som för varje beställare motsvarar högst två
gånger antalet röstberättigade i landet. Varje parti och organisation får
dessutom på begäran kostnadsfritt röstkuvert och ytterkuvert för röst-
sedelsförsändelse i den utsträckning som Riksskatteverket anser behöv-
lig-

De lantbrevbärare som tar emot röstsedelsförsändelser bör medföra

röstsedlar för de två svarsalternativen och blanka röstsedlar.

5 § Riksskatteverket bestämmer den sista dag då beställning av röst-
sedlar skall ha gjorts för att leverans skall kunna ske 30 dagar före
dagen för omröstningen. I övrigt tillämpas 6 kap. 8 § vallagen
(1972:620).

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.

3 Ärendet och dess beredning

Bakgrund

Efter andra världskrigets slut växte en vision fram om ett allt närmare
samarbete mellan Europas folk. Genom en ökad integration mellan
staterna skulle man undvika fler krig i Europa. Därför skapades de
europeiska gemenskaperna (EG) bestående av Kol- och stål-
gemenskapen, Europeiska ekonomiska gemenskapen och Euratom. Det
europeiska samarbetet berörde under lång tid främst det ekonomiska och
handelspolitiska området, men hade alltså som yttersta syfte att säker-
ställa freden.

Sverige har sedan 1960-talet strävat efter bredaste möjliga medverkan
i den europeiska integrationen. Detta har bl.a. skett genom att Sverige
deltog i grundandet av Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA)
år 1960. I samband med EG:s första utvidgning år 1973 eftersträvade
Sverige ett nära, omfattande och varaktigt samarbete med EG. Förhand-
lingarna resulterade i ett frihandelsavtal. Strävan efter ett brett sam-
arbete fortsatte även efter det att frihandelsavtalet kommit till stånd,
fr.o.m. år 1984 i växande utsträckning tillsammans med de andra
EFTA-ländema. År 1984 tillkom den s.k. Luxemburg-deklarationen,
där målet om ett EES-samarbete lades fäst. När EG sedermera beslöt
skapa "den inre marknaden" till år 1993 stod det klart för EFTA-
ländema att de behövde fördjupa detta samarbete. Förhandlingarna om
ett europeiskt ekonomiskt samarbetsområde (EES) inleddes sommaren
1990. EES-avtalet, med fri rörlighet för varor, tjänster, personer och
kapital, trädde i kraft den 1 januari 1994. Under den period EES-avtalet
färdigförhandlades uttalade Sveriges riksdag att ett medlemskap i EG är
ett nationellt intresse. Den 1 juli 1991 ansökte Sverige om medlemskap
och den 1 februari 1993 kunde de formella medlemskapsförhandlingama
inledas.

Perioden den 1 februari 1993 till början av april 1994 blev en tid av
intensiva förhandlingar mellan Sverige och EG (fr.o.m. den 1 november
1993 den europeiska unionen, EU). Det kunde under de inledande
expertsamtalen snabbt konstateras att den dominerande delen av EG:s
regelverk var oproblematisk för Sverige. Flera problemområden som
identifierades behandlades och löstes på olika nivåer i förhandlings-
organisationen under sommaren, hösten och vintem 1993. I och med att
förhandlingarna avslutades den 30 mars 1994 kunde lösningar på de
sista utestående problemen redovisas. Avtalstexten slutjusterades den 12
april 1994.

Regeringskansliet har ställt samman en departementspromemoria (Ds
1994:48) som redovisar innebörden för Sverige av ett medlemskap i
EU. Särskilt redovisas de förhandlingslösningar som överenskommits.
Promemorian har remitterats till myndigheter och organisationer.
Remissvaren kommer att utgöra underlag för den proposition om
svenskt medlemskap i EU som regeringen avser att lägga fram för
riksdagen senare i år.

Redan EES-avtalet som trädde i kraft den 1 januari 1994 innebär en

Prop. 1993/94:245

långtgående ekonomisk integration mellan Sverige och EU-ländema. Prop. 1993/94:245
Genom det avtalet skapades grundförutsättningarna för de s.k. fyra
friheterna. Den fria rörligheten for varor, tjänster, kapital och personer
har därför i många avseenden redan kunnat förverkligas.

Ett svenskt medlemskap i EU innebär att dessa friheter kan realiseras

i full utsträckning. Förutsättningarna för ett gränslöst Europa skapas.
Sverige kommer genom ett EU-medlemskap att delta fullt ut i unionens
beslutsfattande genom representation i alla EU:s institutioner (minister-
rådet, parlamentet, kommissionen, domstolen etc.).

Förhandlingsresultatet innebär att Sverige som medlem i EU deltar
fullt ut och aktivt i:

- den gemensamma inre marknaden med fri rörlighet för varor, tjänster,
personer och kapital,

- tullunionen och den gemensamma handelspolitiken,

- den gemensamma jordbruks- och fiskeripolitiken,

- samarbetet om rättsliga och inrikes frågor, den s.k. tredje pelaren,
som avser bl.a. kamp mot internationell brottslighet och narkotika-
smuggling samt samordning av flykting- och invandrarpolitiken,

- unionens samtliga gemensamma program rörande forskning, utbild-
ning, teknologi, småföretagande, konsumentskydd, turism, statistik,
miljövård etc.,

- den fortsatta utvecklingen av unionens sociala dimension,

- den ekonomiska och monetära unionen (EMU) som är i vardande,
varvid riksdagen kommer att ta ställning till frågorna om en gemensam
valuta och centralbank när dessa aktualiseras,

- den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken, men med alltjämt
bibehållen militär alliansfrihet.

På en rad områden har Sverige förhandlat fram särlösningar, som
tillgodoser svenska nationella intressen. Dessa gäller bl.a. miljön,
handelspolitiken, regionalpolitiken, jordbruket, veterinära och växt-
skyddsbestämmelser, fisket, indirekta skatter, införselbestämmelser,
alkoholmonopolen, Euratomreglema och budgeten.

Överläggningar mellan riksdagspartierna, m.m.

Företrädare för riksdagspartierna har vid överläggningar den 18 mars
1994 enats om att en rådgivande folkomröstning i EU-frågan skall äga
rum den 13 november 1994.

Med utgångspunkt i denna överenskommelse uppdrog regeringen den

24 mars 1994 åt Riksskatteverket att vidta de förberedande åtgärder som
behövs inför folkomröstningen och därvid utgå från följande förutsätt-
ningar enligt partiöverenskommelsen, nämligen

att endast svenska medborgare som har rösträtt vid val till riksdagen
skall ha rösträtt vid folkomröstningen,

att svarsalternativen skall vara ja eller nej och att förutom möjlig-
heten att rösta blankt något tredje alternativ inte skall finnas,

att röstsedlarna skall vara försedda med en rubrik och därefter i två

meningar återge dels att riksdagen har beslutat att en folkomröstning                   6

skall hållas den 13 november 1994, dels den egentliga frågeställningen,

att en röstsedel för varje förslag som omröstningen gäller genom Prop. 1993/94:245
omröstningsmyndighetemas försorg sänds till varje röstberättigad och
att detta helst bör ske i samband med att röstkorten sänds ut,

samt att Riksskatteverket till varje hushåll skall sända ut en infor-
mationsbroschyr som beskriver röstningsförfarandet och i vilken det
skall beredas plats för information på tillsammans ca tolv sidor i A 4-
format om det avtal regeringen träffat med EU:s medlemsstater om
medlemskap i EU.

Vid fortsatta överläggningar mellan företrädare för riksdagspartierna
har överenskommelser träffats om vilka medel som bör anslås till
kampanjverksamhet inför folkomröstningen och om principer för hur
medlen skall fördelas.

Inför folkomröstningen har ett antal skrivelser inkommit i frågor som
rör folkomröstningsdagen, rösträtt för invandrare, kostnader för kom-
munerna, fördelningen av kampanjmedel, m.m.

För att en rådgivande folkomröstning skall kunna genomföras krävs
enligt 8 kap. 4 § regeringsformen att riksdagen fattar beslut därom i
form av lag. På grundval av den mellan riksdagspartierna träffade
överenskommelsen lägger regeringen nu fram nödvändiga lagförslag
samt förslag om vissa anslagsfrågor.

4 Allmänna föreskrifter om folkomröstning

Föreskrifter om förfarandet vid folkomröstningar i hela riket finns i
folkomröstningslagen (1979:369, senast ändrad 1993:1696). Lagen
innehåller alla de regler som har bedömts erforderliga för att hålla en
beslutande folkomröstning i en grundlagsfråga. Däremot innehåller den
inte alla föreskrifter som behövs för att en rådgivande folkomröstning
skall kunna äga rum. Bl.a. skall enligt 18 § tidpunkten för omröstningen
och den fråga som skall ställas till folket anges i en särskild lag. Vidare
kan i den särskilda lagen meddelas bestämmelser som avviker från eller
kompletterar folkomröstningslagens föreskrifter, t.ex. bestämmelser om
röstsedlarnas utformning och tillhandahållandet av röstsedlar (prop.
1978/79:195 s. 84). En sådan särskild lag är lagen (1980:7) om folkom-
röstning i kämkraftsfrågan (prop. 1979/80:75, bet. 1979/80:NU26,
rskr. 1979/80:141).

Folkomröstningslagen hänvisar i stor utsträckning till bestämmelser i
vallagen (1972:620, omtryckt 1991:95). Härutöver finns i folkom-
röstningslagen föreskrifter som på olika punkter avviker från eller
kompletterar vallagens bestämmelser.

Enligt 5 § första stycket folkomröstningslagen tillkommer rösträtt vid
en folkomröstning dem som är röstberättigade vid val till riksdagen.
Föreskriften innebär att rösträtten tillkommer svenska medborgare som
är bosatta i Sverige (3 kap. 2 § regeringsformen) eller som någon gång
har varit folkbokförda här (4 kap. 11 § vallagen). Vidare krävs för att
någon skall ha rösträtt att han har uppnått 18 års ålder senast på om-
röstningsdagen. Frågan huruvida rösträtt vid en folkomröstning före-
ligger avgörs på grundval av en före omröstningen upprättad röstlängd,

nämligen den allmänna och den särskilda röstlängd som upprättas enligt Prop. 1993/94:245
4 kap. vallagen (5 § andra stycket folkomröstnings-lagen).

I 7 och 8 §§ folkomröstningslagen finns bestämmelser om röstsedlar.
De innebär bl.a. att bara sådana röstsedlar som tillhandahålls av Riks-
skatteverket får användas vid en folkomröstning. För varje förslag som
är föremål for omröstning skall det framställas röstsedlar som är
försedda med en tryckt meningsyttring. Dessutom skall det finnas
blanka röstsedlar. Röstsedlarna för en omröstning skall vara lika till
storlek, färg och material. Staten svarar för kostnaderna för framställ-
ningen av det antal röstsedlar som behövs.

Bestämmelserna i 10 § folkomröstningslagen angående var röstning
får äga rum innebär att röstning kan ske - förutom i omröstningslokalen
på dagen för folkomröstningen - på Posten Aktiebolags postkontor i
Sverige, hos svenska utlandsmyndigheter och på svenska fartyg i utrikes
fart. I fråga om röstningen på annat ställe än i omröstningslokalen
hänvisas till 10 kap. vallagen. Där föreskrivs bl.a. att röstning på post-
kontor och hos svenska utlandsmyndigheter i regel får ske fr.o.m. den
24:e dagen före valdagen (1 och 7 §§) och att röstning på fartyg får
påbörjas tidigast den 55:e dagen före valdagen (13 §).

5 Folkomröstning om EU-medlemskap

Regeringens förslag: Folkomröstningen skall hållas den 13
november 1994. Svarsalternativen vid omröstningen skall vara ja
eller nej till frågan om Sverige bör bli medlem i EU i enlighet
med avtalet mellan Sverige och EU:s medlemsstater.

Skälen för regeringens förslag: Beslut om att anordna en rådgivande
folkomröstning skall enligt regeringsformen fattas av riksdagen genom
lag. I lagen skall anges bl.a. tidpunkten för folkomröstningen och den
fråga som skall ställas. Riksdagspartierna har som tidigare nämnts
kommit överens om att en rådgivande folkomröstning rörande ett
svenskt medlemskap i EU skall hållas den 13 november 1994.

När det gäller hur den fråga som skall ställas i folkomröstningen bör
formuleras beaktar regeringen följande.

Frågan om ett svenskt medlemskap i EU har väckt stor upp-
märksamhet och föranlett en debatt såväl hos de etablerade politiska
organisationerna som i den allmänna debatten. I debatten har skilda
uppfattningar om innebörden och konsekvenserna i olika avseenden av
ett medlemskap framförts.

Riksdagspartierna är överens om att svarsalternativen skall vara ja
eller nej. Förutom möjligheten att rösta blankt skall något tredje
alternativ således inte finnas. Eftersom det ansetts vara angeläget att
medborgarna skall kunna ta ställning till de närmare villkoren för
medlemskapet har det varit nödvändigt att invänta förhandlingarnas slut.
Omröstningen bör därför gälla ett ja eller nej till medlemskap i enlighet

med det avtal om ett svenskt medlemskap som förhandlats fram med Prop. 1993/94:245
EU:s medlemsstater.

Ett medlemskap i EU öppnar möjligheter for de svenska politiska
partierna att i ett europeiskt sammanhang söka stöd för och genomföra
sin politik. Vid ett medlemskap kommer olika regeringar att driva olika
frågor. Det är naturligt att det såväl bland förespråkarna for ett
medlemskap som bland motståndarna finns skiftande motiv bakom
ställningstagandet. Folkomröstningen bör därför inte handla om vilka
frågor Sverige som medlem skall driva. Deltagarna i folkomröstningen
skall inte kunna binda väljarna i framtida riksdagsval for en viss politik.

Det finns inte heller anledning att utforma röstsedlarna på ett sådant
sätt att de anger varför väljaren säger ja eller nej. Varje väljare kommer
att ha gjort sin egen värdering av för- och nackdelar med ett
medlemskap och skall ges tillfälle till en viljeyttring; man bör däremot
inte avkräva väljaren en röstförklaring.

Frågan till folket bör därför kunna ställas relativt kort. Röstsedlarna
bör också när det gäller allt annat än svaret kunna vara identiska. De
bör beskriva riksdagens beslut om att folkomröstning skall hållas samt
innehålla den fråga riksdagen beslutat ställa till folket. Detta bör firamgå
av den särskilda lagen. På de blanka röstsedlarna bör, förutom
rubriken, finnas orden "Blank röstsedel".

När det gäller lagförslaget i övrigt kan följande noteras.

Enligt 6 § folkomröstningslagen (1979:369) skall omröstningsmyndig-
hetema sända ut röstkort med uppgifter om den röstberättigade m.m. till
vatje röstberättigad. Även röstsedlar bör på detta sätt sändas ut till alla
som skall delta i folkomröstningen. Det bör däremot inte föreligga
någon skyldighet att sända ut röstsedlar till enskilda röstberättigade efter
beställning eller i samband med utfärdande av duplettröstkort. I sådana
fall bör myndigheten kunna hänvisa till att röstsedlar finns tillgängliga i
röstningslokalema.

Riksdagspartierna och de kampanj organisationer som verkar för något
av svarsalternativen och som erhåller statsbidrag för sin verksamhet bör
emellertid ges rätt att efter beställning erhålla röstsedlar för det förslag
de verkar för och till det antal som önskas. Riksskatteverket bör ges rätt
att föreskriva att en sådan beställning måste göras inom en viss tid före
folkomröstningsdagen.

Enligt 8 § folkomröstningslagen svarar staten for kostnaderna för
framställning av det antal röstsedlar som behövs. Varje parti eller
kampanj organisation bör därför ha rätt att utan kostnad beställa röst-
sedlar för det - eller i förekommande fall de - alternativ de verkar for.
De bör därvid gratis erhålla så många röstsedlar som motsvarar högst
två gånger antalet röstberättigade i riket. Något hinder mot att partierna
och kampanjorganisationema, eller någon annan, beställer ytterligare
röstsedlar mot betalning föreligger dock inte. I sammanhanget bör
erinras om att endast röstsedlar som tillhandahålls av Riksskatteverket
får användas vid folkomröstningen (7 § folkomröstningslagen).

6 Anslagsfrågor

Prop. 1993/94:245

Den svenska medverkan i det europeiska integrationsarbetet har kommit
att engagera en bred opinion i vårt samhälle. Såväl EES-avtalet som ett
svenskt medlemskap i EG/EU och de frågor som dessa väcker kräver
dels omfettande och allsidig information till allmänheten, dels en
genomlysande debatt kring konsekvenserna av de förändringar som
väntar. Riksdagen har mot denna bakgrund anvisat 50 miljoner kronor
per år under de två budgetåren 1992/93 och 1993/94 för informations-
insatser om europeisk integration.

Medlen har dels fördelats till enskilda organisationer och studie-
förbund av Delegationen för informationsinsatser om europeisk
integration, dels disponerats av Utrikesdepartementets Sekretariat för
Europainformation. Detta sekretariat samordnar regeringskansliets
information om EES, EG och EU samt tillhandahåller allmän
information på detta område.

Vid folkomröstningen kommer därtill kostnader att uppstå för själva
genomförandet av omröstningen och för de statliga bidrag som bör utgå
till kampanj verksamheten för de olika alternativen infor omröstningen.

Kostnader för folkomröstningens genomförande

Riksskatteverket har i en skrivelse som kom in till Justitiedepartementet
den 13 april 1994 beräknat statens kostnader för folkomröstningen till
sammanlagt 124 840 000 kr. Beräkningen grundas på de förutsättningar
regeringen angett i sitt uppdrag till verket den 24 mars 1994.

När det gäller kostnaderna för att genomföra själva omröstningen
godtar regeringen Riksskatteverkets beräkning. Kostnaderna för folkom-
röstningen bör hållas i sär från kostnaderna för de ordinarie valen som
belastar anslaget Allmänna val. Ett tillfälligt anslag bör därför föras upp
under andra huvudtiteln, benämnt Folkomröstning om svenskt
medlemskap i EU. Regeringen förordar att anslaget fors upp med 124
840 000 kr i statsbudgeten for budgetåret 1994/95.

De kostnader i anledning av folkomröstningen som uppkommer för
kommunerna skall de i vanlig ordning själva stå för.

Kampanjkostnader

Partierna är överens om att 60 miljoner kronor skall anslås för
kampanjverksamheten inför folkomröstningen. Beloppet bör anvisas
över ett särskilt anslag på statsbudgeten, benämt Kampanjkostnader
m.m. för folkomröstning om EU-medlemskap. Eftersom det kan bli
aktuellt att betala ut medel till kampanj verksamheten redan under inne-
varande budgetår bör anslaget anvisas på tilläggsbudget för budgetåret
1993/94. Därmed kommer sammanlagt 181 miljoner kronor, inklusive
de medel som föreslås bli anvisade över anslaget Europainformation (se
nedan), att under budgetåren 1992/93 - 1994/95 ha avsatts för
information och kampanj verksamhet inför folkomröstningen.

10

Principiellt bör det nu aktuella beloppet om 60 miljoner kronor for- Prop. 1993/94:245
delas lika på ja- respektive nej-sidan och skall enligt vad som överens-
kommits fördelas på så sätt att 12 miljoner kronor skall utgå till de
partier som är representerade i riksdagen medan resterande medel för-
delas på de kampanj organisationer som bildats för att verka for något av
svarsalternativen.

Fördelningen mellan partierna bör ske med utgångspunkt i den
procentuella röstfördelningen mellan dessa partier i riksdagsvalet år
1991. Med hänsyn till att samtliga partier skall nå samma antal väljare
bör fördelningen justeras något så att de större partierna får något
mindre utdelning och de små partierna något större. En fördelning av
12 miljoner kronor mellan partierna enligt här redovisade principer ger
följande resultat:

(s)    4 000 000 kr

(m)   2 000 000 kr

(fp)    1 500 000 kr

(c)     1 500 000 kr

(kds)  1 000 000 kr

(nyd)  1 000 000 kr

(v)    1 000 000 kr

Medel som av riksdagspartierna avsätts för ja- respektive nej-kam-
panjen bör beaktas vid fördelningen av resterande medel - 48 miljoner
kronor - och således belasta respektive sida. Eftersom 2/3 av det belopp
som tilldelas riksdagspartierna kan förväntas komma att tillfalla
kampanj verksamheten för ja-sidan bör av de resterande medlen 22
miljoner kronor tillfalla ja-sidan och 26 miljoner kronor nej-sidan.

Resterande medel bör ställas till ja- och nej-sidans förfogande och på
vardera sidan fördelas av ett särskilt organ med ställning som juridisk
person, vilket företrädare för kampanj organisationerna har förklarat sig
beredda att bilda för fördelning av kampanjmedlen. Några medel bör
därför inte ställas direkt till kampanj organisationernas förfogande utan
utbetalas av Justitiedepartementet till de båda särskilda organen sedan
dessa bildats. Regeringen utgår därvid från att inga av dessa för de
särskilda kampanj organisationerna avsedda medlen ställs till riksdags-
partiernas förfogande; deras medelsbehov täcks ju i särskild ordning.

Europainformation m.m.

Utrikesdepartementet har, i enlighet med riksdagens instruktioner,
genom Sekretariatet för Europainformation tillhandahållit allmän in-
formation om EES och EU samt om det aktuella förhandlingsläget m.m.
Verksamheten bör, inför folkomröstningen, fortsätta under andra halv-
året 1994. Ett belopp om 15 miljoner kronor bör därför ställas till
förfogande.

Också efter folkomröstningen föreligger ett behov av dokumentation

och publikationer från regeringens sida om svensk EU-politik m.m.                  H

Bl.a. kommer s.k. grönböcker med faktaredovisning och andra

publikationer att utgöra en del av denna verksamhet. Medelsbehovet Prop. 1993/94:245
uppskattas till 6 miljoner kronor. Medlen bör disponeras av
Utrikesdepartementet.

12

Justitiedepartementet                                     Prop. 1993/94:245

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 21 april 1994

Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden

B. Westerberg, Johansson, Hörnlund, Olsson, Svensson, Dinkelspiel,

Thurdin, Hellsvik, Wibble, Björck, Davidson, Könberg, Odell,

Lundgren, P. Westerberg, Ask

Föredragande: statsrådet Hellsvik

Regeringen beslutar proposition 1993/94:245 Folkomröstning om EU-
medlemskap.

13

gotab 46516, Stockholm 1994

Förslagspunkter (8)

  1. att riksdagen antar regeringens förslag till
    Behandlas i

    Betänkande 1993/94:KU50
    Utskottets förslag
    bifall
    Kammarens beslut
    = utskottet
  2. att riksdagen antar regeringens förslag till
    Behandlas i
  3. att riksdagen till Folkomröstning om svenskt medlemskap i EU för budgetåret 1994/95 under andra huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 124 840 000 kr
    Behandlas i
  4. att riksdagen till Folkomröstning om svenskt medlemskap i EU för budgetåret 1994/95 under andra huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 124 840 000 kr
    Behandlas i

    Betänkande 1993/94:KU50
    Utskottets förslag
    bifall
    Kammarens beslut
    = utskottet
  5. att riksdagen till Kampanjkostnader m.m. för folkomröstning om EU-medlemskap på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1993/94 under andra huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 60 000 000 kr
    Behandlas i

    Betänkande 1993/94:KU50
    Utskottets förslag
    bifall
    Kammarens beslut
    = utskottet
  6. att riksdagen till Kampanjkostnader m.m. för folkomröstning om EU-medlemskap på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1993/94 under andra huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 60 000 000 kr
    Behandlas i
  7. att riksdagen till Europainformation m.m. för budgetåret 1994/95 under tredje huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 21 000 000 kr.
    Behandlas i
  8. att riksdagen till Europainformation m.m. för budgetåret 1994/95 under tredje huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 21 000 000 kr.
    Behandlas i

    Betänkande 1993/94:KU50
    Utskottets förslag
    bifall
    Kammarens beslut
    = utskottet

Behandlas i betänkande (1)

Propositioner och skrivelser

Propositioner är förslag till nya lagar och lagändringar som regeringen lämnar till riksdagen. Regeringen lämnar också skrivelser, som har en mer redogörande karaktär och inte innehåller förslag till riksdagsbeslut.