Förslag om ytterligare anslag på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1993/94, m.m.

Proposition 1993/94:125

Regeringens proposition
1993/94:125

Förslag om ytterligare anslag på tilläggsbudget till
statsbudgeten för budgetåret 1993/94, m.m.

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 24 mars 1994

Carl Bildt

Anne Wibhle

(Finansdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås ytterligare utgifter m.m. på tilläggsbudget till
statsbudgeten för innevarande budgetår. De anslag som begärs uppgår till
664,2 miljoner kronor. Det största anslaget, 500 miljoner kronor, avser
medel till Riksgäldskontoret för ökade kostnader för upplåning och
låneförvaltning. I övrigt begärs bl.a. ytterligare 54 miljoner kronor till
kriminalvården.

1 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 125

Innehållsförteckning

Prop. 1993/94:125

1    Inledning .................................3

2   Justitiedepartementet (andra huvudtiteln) ..............4

3   Utrikesdepartementet (tredje huvudtiteln)..............5

4   Försvarsdepartementet (fjärde huvudtiteln) .............6

5   Socialdepartementet (femte huvudtiteln) ............. 7

6   Finansdepartementet (sjunde huvudtiteln).............10

7   Utbildningsdepartementet (åttonde huvudtiteln) .........13

8   Arbetsmarknadsdepartementet (tionde huvudtiteln) .......16

9   Näringsdepartementet (tolfte huvudtiteln).............17

10  Miljö- och naturresursdepartementet(fjortonde huvudtiteln) . . 19

11  Anslagsförteckning ..........................21

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde

den 24 mars 1994 .............................. 23

1 Inledning

Prop. 1993/94:125

Enligt 9 kap. 5 § regeringsformen kan riksdagen för löpande budgetår på
tilläggsbudget göra ny beräkning av statsinkomster samt ändra anslag och
anvisa nya anslag.

Riksdagens finansutskott har gjort en sammanställning över de anslag
som riksdagen under hösten 1993 anvisat på tilläggsbudget till statsbud-
geten för budgetåret 1993/94. De medel som anvisats på dessa anslag
uppgår till ca 2,3 miljarder kronor (bet. 1993/94:FiU6).

I prop. 1993/94:105 har regeringen föreslagit riksdagen att anvisa
anslag på tilläggsbudget till statsbudgeten för innevarande budgetår till ett
sammanlagt belopp på 631,6 miljoner kronor. Därefter har regeringen i
Prop. 1993/94:140 Bygder och regioner i utveckling föreslagit att
riksdagen anvisar 100 miljoner kronor på tilläggsbudget till regionala
utvecklingsinsatser. Vidare har regeringen i prop. 1993/94:148 Vårdnads-
bidrag föreslagit att riksdagen anvisar 9,1 miljoner kronor redan på
tilläggsbudget för budgetåret 1993/94.

De ytterligare medelsbehov som nu kan överblickas och andra frågor
som vi anser bör tas upp i detta sammanhang har samlats i denna
proposition. De förslag till anslag på tilläggsbudget som läggs fram i det
följande uppgår sammanlagt till ca 664,2 miljoner kronor.

2 Justitiedepartementet (andra huvudtiteln)        Prop. 1993/94:125

E Kriminalvården

E 2. Kriminalvården

I statsbudgeten for innevarande budgetår finns for detta ändamål uppfört
ett ramanslag på 3 394 485 000 kronor.

Under åren 1992 och 1993 har beläggningen ökat mycket kraftigt vid
kriminalvårdsanstaltema. Detta har lett till en besvärande brist på främst
slutna anstaltsplatser. Samtidigt pågår en omfattande utbyggnad av slutna
anstaltsplatser i enlighet med den planering som har redovisats i 1993 års
kompletteringsproposition (prop. 1992/93:150, bet. 1992/93:JuU38, rskr.
1992/93:438). Med hänvisning till att ett stort antal av dessa permanenta
platser kan tas i bruk först under budgetåret 1995/96, har Kriminalvårds-
styrelsen i en skrivelse till regeringen i oktober 1993 anmält att omkring
500 provisoriska platser skulle behöva inrättas under budgetåren 1993/94
och 1994/95. Regeringen har i 1994 års budgetproposition (prop. 1993/-
94:100 bil. 3) beräknat medel för provisoriska åtgärder under budgetåret
1994/95.

Kriminalvårdsstyrelsen har i nämnda skrivelse angett att drygt 400
provisoriska platser även behöver vara i bruk under vintern 1994, d.v.s.
att ett medelstillskott behövs för innevarande budgetår.

Regeringen delar styrelsens bedömning i fråga om behovet av dessa
platser under budgetåret 1993/94. Styrelsen har beräknat driftskost-
naderna for platserna under innevarande budgetår till omkring 80
miljoner kronor. Av detta belopp kan 25,5 miljoner kronor täckas av
medel för ökade hyreskostnader som har ställts till Kriminalvårdsstyrel-
sens disposition från sjunde huvudtitelns reservationsanslag. Vissa
investeringar m.m. Mot bakgrund härav behöver ytterligare 54 500 000
kronor tillföras kriminalvården under budgetåret 1993/94.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Kriminalvården på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret
1993/94 anvisar ett ramanslag på 54 500 000 kr.

3 Utrikesdepartementet (tredje huvudtiteln)

Prop. 1993/94:125

F Nedrustnings- och säkerhetspolitiska frågor
m.m.

F 1. Utredningar och andra insatser på det utrikespolitiska
området

I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för detta ändamål uppfört
ett reservationsanslag på 2 511 000 kronor.

Den snabba utvecklingen på nedrustningsområdet har medfört ett ökat
behov av expertstudier, utredningar, seminarier m.m. på detta område.
Som exempel kan nämnas att det vid begäran av medel för innevarande
budgetår inte var förutsett att förhandlingar om ett fullständigt prov-
stoppsavtal om kärnvapen skulle komma till stånd inom mindre än ett år.
Kontroll av användningen av kemiska vapen är ett annat ämne som blivit
allt viktigare. Allt detta har medfört att det behövs ytterligare medel för
stödjande av angelägna ändamål och ett belopp på 1 000 000 kronor bör
ställas till regeringens förfogande redan under innevarande budgetår. För
att inte ytterligare öka budgetunderskottet kommer regeringen att avstå
från att förbruka ett motsvarande belopp på anslaget Övrig information
om Sverige i utlandet.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Utredningar och andra insatser pä det utrikespolitiska området på
tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1993/94 anvisar ett
reservationsanslag på 1 000 000 kr.

1* Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 125

4 Försvarsdepartementet (fjärde huvudtiteln) Prop. 1993/94:125

H Befolkningsskydd och räddningstjänst

H 5. Frivilliga försvarsorganisationer inom den civila delen

av totalförsvaret m.m.

1 statsbudgeten för innevarande budgetår finns för detta ändamål uppfört
ett obetecknat anslag på 77 790 000 kronor (prop. 1992/93:100 bil.5, bet.
1992/93:FöU9, rekr. 1992/93:333).

Regeringen har i prop. 1993/94:105 lämnat en redovisning över använd-
ningen inom den civila delen av totalförsvaret av de inkomster som
uppstått genom utförsäljning av beredskapslagrad olja. Av inkomsterna,
som för detta ändamål engångsvis totalt uppgår till 79 miljoner kronor,
avses 2 980 000 kronor disponeras som stöd till frivilligorganisationer
inom den civila delen av totalförsvaret. Beloppet ingår med 1 987 000
kronor och 993 000 kronor i funktionerna Befolkningsskydd och rädd-
ningstjänst resp. Arbetskraft i den sammanställnings som redovisas i prop.
1993/94:105 s. 9.

För att detta skall kunna möjliggöras måste anslaget tillföras 2 980 000
kronor. Den ytterligare medelsanvisningen påverkar nivån på den ekono-
miska planeringsramen för totalförsvarets civila del. Denna beräknas
således till 2 119 398 000 kronor. Vid beräkningen har hänsyn tagits till
de tekniska justeringar som regeringen beslutade om i samband med att
regleringsbreven fastställdes.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1. till Frivilliga försvarsorganisationer inom den civila delen av totalför-
svaret m.m. på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret
1993/94 anvisar ett anslag på 2 980 000 kr.,

2. fastställer anslagen på statsbudgeten inom den ekonomiska plane-
ringsramen för totalförsvarets civila del för budgetåret 1993/94 till

2 119 398 000 kr.

5 Socialdepartementet (femte huvudtiteln)

Prop. 1993/94:125

[1]  Genomförandekostnader för kontoinsättning av
socialförsäkringsförmåner

I statsbudgeten för innevarande budgetår har till Ersättning till postverket
m.m. uppförts ett förslagsanslag på 231 163 000 kronor. Vidare har till
Riksförsäkringsverket uppförts ett ramanslag på 627 806 000 kronor.

I årets budgetproposition har regeringen, för att minska kostnaderna vid
utbetalning av socialförsäkringsförmåner, föreslagit övergång till generell
kontoinsättning (prop. 1993/94:100 bil.6 s.72). För budgetåret 1994/95
har besparingen beräknats till 60 miljoner kronor. För att de nya utbe-
talningsreglema skall kunna tillämpas från den 1 juli 1994 behövs redan
under innevarande budgetår i enlighet med vad regeringen aviserat i
budgetpropositionen medel för genomförandekostnader. Medelsbehovet
avser främst information och beräknas till 3,5 miljoner kronor. Av be-
loppet avser 1,5 miljoner kronor portokostnader.

Under femte huvudtitelns anslag C 10. Ersättning till postverket m.m.
och G 1. Riksförsäkringsverket bör således nu på tilläggsbudget för
innevarande budgetår 1,5 respektive 2 miljoner kronor anvisas.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1. till Riksförsäkringsverket på tilläggsbudget till statsbudgeten för
budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på 2 000 000 kr,

2. till Ersättning till postverket m.m. på tilläggsbudget till statsbudgeten
för budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 1 500 000 kr.

[2]  Finansieringsbidrag vid ungdomspraktik

I statsbudgeten för innevarande budgetår har till Allmänna försäkringskas-
sor uppförts ett ramanslag på 4 121 817 000 kronor.

De arbetsgivare som efter den 1 januari 1994 upplåter en plats för
ungdomspraktik hos sig skall, med vissa undantag, betala ett bidrag som
delfinansiering av åtgärden, ett s.k. finansieringsbidrag (se prop. 1993/94-
:66, bet. 1993/94:AU5, rskr. 1993/94:102). Finansieringsbidraget skall
under de första sex månaderna av en praktikperiod vara 1 000 kronor per
månad. Anvisningstiden för en praktikant kan förlängas med ytterligare
sex månader. Om detta sker hos samme anordnare skall finansierings-
bidraget vara 3 000 kronor per månad.

Enligt gällande bestämmelser i förordningen (1992:330) om ungdoms-
praktikanter skall Riksförsäkringsverket ta till vara statens rätt avseende
betalningen av finansieringsbidraget. För att uppnå fördelarna av en
hantering på lokal nivå föreslår regeringen att denna uppgift som nu ligger
hos Riksförsäkringsverket i stället skall ligga hos den allmänna försäk-
ringskassan hos vilken ungdomspraktikanten är inskriven. En sådan

ordning måste regleras i lag. Förslaget bör genomföras som en ändring Prop. 1993/94:125
i lagen (1992:322) om ungdomspraktikanter. Inom Arbetsmarknadsdepar-
tementet har utarbetats ett förslag till sådan lagändring. Förslaget faller
inom lagrådets granskningsområde, men det är av sådan beskaffenhet att
lagrådets hörande skulle sakna betydelse. Någon lagrådsremiss har därför
inte skett.

Arbetsmarknadsverket beräknar att det under ett år finns ca 200 000
ärenden med finansieringsbidrag att hantera. Riksförsäkringsverket be-
räknar att kostnaden för administrationen av finansieringsbidraget kommer
att uppgå till ungefär 114 kronor per ärende. Mot denna bakgrund be-
räknar regeringen att medelsbehovet för administrationen av finansierings-
bidragen kommer att uppgå till 11,5 miljoner kronor under innevarande
budgetår. Detta belopp behöver anvisas på tilläggsbudget.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1992:322) om
ungdomspraktikanter,

2. till Allmänna försäkringskassor på tilläggsbudget till statsbudgeten
för budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på 11 500 000 kr.

Lagtext

Förslag till
lag om ändring i lagen (1992:322) om ungdomspraktikanter

Härigenom föreskrivs att det i lagen (1992:322) om ungdomspraktikanter
skall införas en ny paragraf, 3 §, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse                  Föreslagen lydelse

Den allmänna försäkringskassan
hos vilken ungdomspraktikanten är
inskriven skall ta till vara statens
rätt med avseende på betalningen
av finansieringsbidraget utom vad
gäller frågor om eftergift av
betalningsskyldighet. Är prakti-
kanten inte inskriven hos en allmän
försäkringskassa, skall uppgiften
fullgöras av Stockholms läns
allmänna försäkringskassa. Den
behöriga försäkringskassan får
uppdra åt en annan försäkrings-
kassa att fullgöra uppgiften.

Försäkringskassan skall under-
rätta den länsarbetsnämnd som har
anvisat ungdomspraktikanten om en
anordnare inte har betalat finans-

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse                 Prop. 1993/94:125 ieringsbidraget inom begärd tid.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.

6 Finansdepartementet (sjunde huvudtiteln)

Prop. 1993/94:125

[1] D Riksgäldskontoret och kostnader för
statsskuldens förvaltning

D 2. Riksgäldskontoret: Kostnader för upplåning och
låneförvaltning

I statsbudgeten for innevarande budgetår finns for detta ändamål uppfört
ett förslagsanslag på 523 180 000 kronor. Över detta anslag redovisas
andra kostnader för upplåning och låneförvaltning än finansiella utgifter
och Riksgäldskontorets egna förvaltningskostnader. Anslaget belastas
huvudsakligen med kostnader för inköp av externa tjänster för upplåning
och låneförvaltning. Utfallet på anslaget är beroende av dels det totala
lånebehovet, dels på vilka marknader Riksgäldskontoret väljer att låna på.
Upplåning på penning- och obligationsmarknaden är behäftad med låga
provisionskostnader medan upplåning på hushållsmarknaden är behäftad
med höga provisionskostnader. Vid upplåning på valutamarknaden varierar
provisionskostnadema betydligt.

Belastningen på anslaget har ökat betydligt de senaste åren. Detta har
sin orsak främst i den stora valutaupplåningen. Anslagsbelastningen
kommer att öka ytterligare på grund av ändrad upplåningsstrategi vad
avser valutaupplåningen från Riksgäldskontorets sida. De lån som kontoret
tog upp för Riksbankens räkning under hösten 1992 bestod till stor del
av bankkrediter. Denna typ av lån har låga provisionskostnader men är
förhållandevis dyra räntemässigt. Räntekostnaden uppgick till ca LIBOR
plus 0,2%. Riksgäldskontoret emitterar nu i stället obligationslån på
mindre marknader till lägre totala kostnader, men med höga provision-
skostnader. Räntekostnaderna för dessa lån uppgår i gynnsamma fall till
LIBOR minus 0,2 -0,3%. Vidare har de förhandlingar som Riksgäldskon-
toret fört med bankerna angående ersättning för att bankerna administrerar
allemanssparandet resulterat i högre provisionssatser.

Den ökade valutaupplåningen, omsvängningen av lånestrategi och de
högre provisionskostnadema för allemanssparandet innebär att anslaget
under budgetåret 1993/94 kommer att överskridas med drygt 500 miljoner
kronor. De högre provisionskostnadema för allemanssparandet utgör dock
en mindre del av överskridandet.

Regeringens överväganden

Kostnaderna för upplåning och låneförvaltning har ökat kraftigt under
budgetåret 1993/94. Detta beror främst på den ökade valutaupplåningen
och på en förändrad upplåningsstrategi. Den förändrade lånestrategin
medför ökad belastning på detta anslag men leder till minskade kostnader
totalt för statsskulden. Målet för statsskuldspolitiken är att, inom ramen
för de restriktioner som penningpolitiken ställer, minimera kostnaderna

10

för statsskulden. Det finns därför enligt regeringens uppfattning inget att Prop. 1993/94:125
erinra mot omläggningen av upplåningsstrategi och de därav följande
konsekvenserna för fördelning av anslagsbelastningen.

Även om anslaget är anvisat förslagsvis av riksdagen bör, med hänsyn
till att merbelastningen beräknas uppgå till nära nog det budgeterade
anslagets storlek, ytterligare anslagsmedel anvisas på tilläggsbudget till
statsbudgeten för innevarande budgetår.

I årets budgetproposition har regeringen föreslagit att anslaget för
budgetåret 1994/95 förs upp med 586 030 000 kronor (prop. 1993/94:100
bil. 8 punkten C 2). Mot den bakgrund vi här redovisar framstår även
anslagsberäkningen för nästa budgetår som alltför låg. För att få en bättre
överrensstämmelse mellan statsbudgeten och det beräknade utfallet bör
anslaget för 1994/95 räknas upp med samma belopp som nu föreslås
anvisas på tilläggsbudget innevarande år.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1. till Riksgäldskontoret: Kostnader för upplåning och lån förvalt ning
på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1993/94 anvisar ett
förslagsanslag på 500 000 000 kr,

2. under sjundehuvudtitelns förslagsanslag Riksgäldskontoret: Kostnader
för upplåning och lånförvaltning för budgetåret 1994/95 anvisar ett
belopp som är 500 000 000 kr högre än vad som föreslagits i prop.
1993/94:100 bil. 8.

[2] Höjning av garantiramen för nordiska
projektinvesteringslån

Nordiska investeringsbankens (NIB) projekt-investeringslån etablerades
genom ett beslut av Nordiska ministerrådet 1982. Ministerrådet angav att
låneordningens primära målsättning skulle vara att stödja nordisk pro-
jektexport. Lånen ges på kommersiella villkor till länder i Öst- och
Centraleuropa samt u-länder med tillfredsställande kreditvärdighet. Sam-
finansiering sker ofta med Världsbanken eller med de regionala utveck-
lingsbankerna.

Särskilda garantier från NIB:s medlemsländer täcker 90% av kreditris-
ken. De betalningsförseningar som hittills har drabbat låneordningen har
varit mycket begränsade. Något ianspråkstagande av medlemsländernas
garantier har inte varit aktuellt.

Ministerrådet beslutade 1990 att höja låneramen till 1 000 miljoner
särskilda dragningsrätter (SDR) motsvarande omkring 11,2 miljarder
kronor enligt aktuella växelkurser. Sveriges garantiåtagande kom därmed
att uppgå till drygt 347 miljoner SDR eller cirka 3,9 miljarder kronor.
Låneramen förväntas bli fullt utnyttjad under 1994.

11

På Nordiska rådets 44:e session antogs efter förslag från Nordiska Prop. 1993/94:125
ministerrådet en rekommendation om en höjning av ramen till 2 000
miljoner ECU motsvarande cirka 18 miljarder kronor.

De nordiska finansministrarna kommer inom kort att fatta ett slutligt
beslut med förbehåll för nationella parlamentsbeslut om höjning av be-
loppsramen. Detta beslut innebär att ramen höjs från 1226 miljoner ECU
till 2000 miljoner ECU samt att nödvändiga ändringar i NIB:s stadgar
vidtas.

Enligt beslut av Nordiska ministerrådet den 14 maj 1992 öveigick
Nordiska investeringsbanken den 1 mars 1993 till ECU som räkenskap-
svaluta. Föreliggande förslag till ministerråds beslut innebär att även
projekt investering låneordningens räkenskaper skall föras i ECU.

Efter höjningen skulle Sveriges garantiansvar i enlighet med den nordis-
ka fördelningsnyckeln komma att uppgå till 694 551 000 ECU, vilket
motsvarar omkring 6,3 miljarder kronor.

Regeringens överväganden

Projektinvesteringslånen har visat sig vara ett värdefullt instrument i
Nordiska investeringsbankens verksamhet. Efterfrågan på lån kan väntas
öka under de närmaste åren vad gäller såväl länder i Asien som i Latina-
merika. Risken att medlemsländernas garantiförpliktelser behöver tas i
anspråk måste bedömas som liten. I anslutning till den av de nordiska
finansministrarna initierade höjning av låneramen förprojekt-investerings-
lån föreslår vi att Sveriges garantiåtagande ökas från 426 318 000 ECU,
motsvarande 347 765 000 SDR, till 694 551 000 ECU.

Förslag till riksdagen

Regeringen föreslår att riksdagen

godkänner att Sveriges garantiförbindelse till Nordiska investerings-
bankens projektinvesteringslån ökas till 694 551 000 ECU.

12

7   Utbildningsdepartementet (åttonde huvudtiteln) Prop. 1993/94:125

A  Utbildningsdepartementet m.m.

[1] Al. Utbildningsdepartementet

I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för detta ändamål uppfört
två ramanslag, A 1. Utbildningsdepartementet på 46 876 000 kronor och
A 2. Utredningar m.m. på 18 284 000 kronor.

Regeringen kan konstatera att väsentliga strukturella skäl nödvändiggör

en förstärkning av anslaget.

Betydande kostnadsökningar har skett inom Utbildningsdepartementet
vilket har främst tre orsaker. För det första den ökade internationalise-
ringen, för det andra ökade informationsinsatser och, för det tredje den
förändrade myndighetsstrukturen på Utbildningsdepartementets område.
Utbildningsdepartementets anslag har under flera år visat sig vara alltför
lågt budgeterat, vilket temporärt har kunnat lösas genom tilläggsbudget
el ler att regeringen medgivit finansierade omdispositioner och överskridan-
de av anslag.

De senaste årens samarbete med EG/EU visar att kraven på Sverige att
samverka med internationella aktörer, framför allt europeiska, ökar. Vårt
lands möjligheter att dra nytta av våra nuvarande avgifter till EG/EU,
liksom våra möjligheter att göra det som framtida medlemmar beror inom
utbildnings- och forskningsområdet i hög grad på vårt deltagande i de
olika EG-programmen. Sveriges representation i styrgrupper och våra
förberedelser för deltagandet där är därför mycket betydelsefullt. Det
kräver medverkan genom ett kvalificerat deltagande. Behovet av ökade
resurser accentueras av att departementets ansvar för samordning av
forskningspolitiken är särskilt krävande vid internationell samverkan.

Intensiteten i reformarbetet har varit hög inom departementets område.
Avregleringen av skolan har fortsatt, valfriheten har ökats, nya läroplaner
har arbetats fram och kursplanearbetet pågår. En mycket omfettande för-
ändring av universitets och högskolors relation till statsmakten har genom-
förts genom en ny högskolelag och ett nytt system av resurstilldelning.
För närvarande pågår inom Utbildningsdepartementet ett betydande arbete
avseende den framtida kompetensförsöijningen i vid mening avseende
både grundutbildning på postgymnasial nivå och det kontinuerliga lärandet
inom ramen för en anställning eller på egen hand. Genomgående har
förändringsarbetet bedrivits i former som inkluderar både institutioner och
organisationer i syfte att inleda och uppehålla en bred debatt i frågorna.
Allt detta har ställt ökade krav på framfor allt informationsinsatser från
departementets sida.

Avskaffandet av de båda centrala ämbetsverken Universitet- och hög-
skoleämbetet (UHÄ) och Skolöverstyrelsen (SO), vilket ingick som
nödvändiga led i förändringen av ansvarsfördelningen mellan å ena sidan
statsmakterna och å andra sidan lärosätenas respektive kommuner har fått
större konsekvenser för departementets arbete än vad som förutsetts. Detta
gäller i förhållande till såväl de två ovan nämnda områdena internationellt

13

samarbete och information som i fråga om utrednings- och planerings-
arbete.

De tidigare centrala förvaltningsmyndigheterna gjorde betydande in-
formationsinsatser och spelade en ofta avgörande roll för implemente-
ringen av reformer. Med den nya myndighetsstrukturen är den rollen mera
delad mellan departementet och myndigheterna. Tydligast är detta på den
högre utbildningens och forskningens område där numera vaije universitet
och högskola likaväl som forskningsråden lyder direkt under regeringen
utan någon sådan mellaninstans som UHÄ utgjorde. I ett aktivt förän-
dringsskede är det dessutom naturligt att informationsansvaret i högre grad
än eljest ligger på regeringsnivå.

Okade direktkontakter mellan departement och myndigheter - också det
en följd av att universitet och högskolor numera lyder direkt under rege-
ringen - har ökat arbetsbördan. Administrerandet av kraftiga volymök-
ningar på vissa utbildningssektorer och en utvidgad verksamhet påkallad
av arbetsmarknadspolitiska krav har haft samma effekt.

Sammantaget räknar regeringen med ett ökat medelsbehov under in-
nevarande budgetår på 20 miljoner kronor.

Prop. 1993/94:125

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Utbildningsdepartementet på tilläggsbudget till statsbudgeten för
budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på 20 000 000 kr.

C Folkbildning

[2] C 3. Bidrag till kontakttolkutbildning

1 statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna rubrik anvisats
ett reservationsanslag på 7 974 000 kronor. Den ingående reservationen
under anslaget uppgick till 396 083 kronor.

Från anslaget betalas kostnader för kontakttolkutbildning, anordnarens
kostnad för deltagarnas resor och inackordering samt stipendier till delta-
gare. Utbildning anordnas inom huvudområdena social tolkning, sjukvårds-
tolkning, arbetsmarknadstolkning, arbetsplatstolkning och rättstolkning.

Styrelsen för Tolk- och översättarinstitutet har ansökt om ett extra
bidrag på 750 000 kronor för innevarande budgetår för att kunna till-
godose kommande tolkbehov för den bosniska flyktinggruppen.

Regeringen anser att det är angeläget att denna utbildning kommer till
stånd snarast och att beloppet anvisas på tilläggsbudget.

14

Förslag till riksdagsbeslut

Prop. 1993/94:125

Regeringen föreslår att riksdagen

till Bidrag till kontakttolkutbildning på tilläggsbudget till statsbudgeten
för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 750 000 kr.

15

8 Arbetsmarknadsdepartementet                  ProP- 1993/94:125

(tionde huvudtiteln)

D Regional utveckling

D 12 Lokaliseringsbidrag m.m. i Ludvika kommun

Något anslag för detta ändamål finns inte uppfört i statsbudgeten för
innevarande budgetår.

På tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1989/90 fanns
uppfört ett reservationsanslag till Särskilda regionalpolitiska insatser i
delar av Beigslagen och norra Sveriges inland på 158,6 miljoner kronor.
Regeringens rätt att disponera detta anslag upphörde enligt gällande regler
vid utgången av budgetåret 1992/93. Vid den tidpunkten fanns ca 122,3
miljonor kronor oförbrukade på anslaget.

De oförbrukade medlen var avsedda att täcka kostnader för utvecklings-
insatser, bl.a. lokaliseringsbidrag till företag i Ludvika kommun. Vissa
beslut om lokaliseringsbidrag till företagens investeringar har fattats före
utgången av budgetåret 1992/93. Genom att företagens investeringar inte
varit slutförda har emellertid utbetalningarna inte kunnat ske inom den tid
under vilken anslaget får utnyttjas. Det är emellertid angeläget att medel
för ifrågavarande ändamål kan betalas ut när förutsättningarna enligt
reglerna för bidragsgivningen är uppfyllda. Det nu förutsebara behovet
av utbetalningar beräknas uppgå till 37 852 000 kronor. Detta belopp bör
anvisas på tilläggsbudget.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Lokaliseringsbidrag m.m. i Ludvika kommun på tilläggsbudget till
statsbudgeten för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på
37 852 000 kr.

16

9   Näringsdepartementet (tolfte huvudtiteln)

A  Näringsdepartementet m.m.

[1] A 4. Avgifter till vissa internationella organisationer

I statsbudgeten for innevarande budgetår har under denna rubrik förts upp
ett ramanslag på 4 638 000 kronor.

Från anslaget betalas avgifter till vissa internationella organisationer.
Samtliga avgifter debiteras Sverige i utländska valutor.

Förändringen av kronkursen samt vissa avgiftshöjningar som inte kunnat
förutses, bl.a. till Organisationen för intellektuell äganderätt (WIPO), har
medfört att kostnaderna under innevarande budgetår beräknas överstiga
anvisat anslag med 500 000 kronor. Detta belopp behöver anvisas på
tilläggsbudget.

Prop. 1993/94:125

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Avgifter till vissa internationella organisationer på tilläggsbudget till
statsbudgeten för budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på 500 000
kr.

F Teknisk forskning och utveckling

[2] Fil. Byggforskning

I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för detta ändamål uppfört
ett reservationsanslag på 174 000 000 kronor. Från anslaget betalas bidrag
till forsknings- och utvecklingsarbete (FoU) inom markanvändnings-,
byggnads-, anläggnings- och förvaltningsområdena samt bidrag enligt
förordningen (1990:818) om stöd till experimentbyggande m.m. Medlen
fördelas av Statens råd för byggnadsforskning (BFR). Anslaget, som är
uppfört för första gången, innebär en förenkling av tidigare använd
medelstilldelning.

Sedan böljan av 1980-talet och t.o.m. budgetåret 1992/93 har BFR:s
verksamhet avseende byggforskning och experimentbyggande styrts genom
medgivna beslutsramar i förening med medelstilldelning på anslag. Be-
slutsramama har angett de årliga ramar inom vilka BFR har fått fatta
beslut. Anslagen har beräknats med utgångspunkt i hur mycket BFR
beräknats behöva betala ut per år.

Fr.o.m. budgetåret 1993/94 tillämpas en annan teknik på så sätt att BFR
anvisas ett reservationsanslag för byggforskning inkl, experimentbyggan-
de. Eftersom BFR under tidigare budgetår har medgivits rätt att göra
åtaganden som överstiger erhållna anslag har BFR en åtagandeskuld

17

som kommer att behöva infrias under kommande år. BFR beräknar for Prop. 1993/94:125
närvarande denna skuld till ca 60 miljoner kronor.

I vilken takt skulden kommer att behöva infrias har inte varit klarlagt.

Vid en analys av BFR:s situation har nu framkommit att BFR har behov
av att under budgetåret 1993/94 tillföras ytterligare medel för att infria
gjorda åtaganden. Regeringen beräknar detta behov till 22 miljoner
kronor. BFR:s ledning gör bedömningen att BFR:s åtagandeskuld därefter
skall kunna hanteras inom ramen för kommande års anslag till bygg-
forskning. Möjlighet ges därmed att fullfölja arbetet med att utveckla
samverkan av forskningsprojekt med bygg- och fastighetssektorn. Rege-
ringen delar denna bedömning.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Byggforskning på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret
1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 22 000 000 kr.

18

10 Miljö- och naturresursdepartementet
(fjortonde huvudtiteln)

A Miljö- och naturresursdepartementet m.m.

[1]  A 2. Utredningar m.m.

I statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna rubrik förts upp
ett reservationsanslag på 27 643 000 kronor. I prop. 1993/94:105 har
regeringen föreslagit att ytterligare 10 200 000 kronor anvisas på tilläggs-
budget.

För nytillkommande utredningsinsatser bl.a. vad avser Delegationen (M
1994:1) för miljöinriktad regional planering i Skåne behövs emellertid
ytterligare medel. Anslaget bör därför för innevarande budgetår tillföras
625 000 kronor utöver vad som anvisats tidigare. Detta kan finansieras
genom att motsvarande belopp under fjortonde huvudtitelns anslag B 4.
Miljöforskning förs bort som en besparing.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Utredningar m.m. på tilläggsbudget till statsbudgeten för budget-
året 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 625 000 kr.

D Fastighetsdataverksamheten

[2]  Dl. Förvaltningskostnader för Centralnämnden för
fastighetsdata

I statsbudgeten för innevarande budgetår har anvisats ett ramanslag på 103
012 000 kronor. Anslaget skall främst finansiera festighetsdatareformen
och driften av fastighetsdatasystemet. Av nämndens förenklade anslags-
framställning för budgetåret 1994/95 framgår bl.a. att arbetet med att
komplettera fästighetsdatasystemet med byggnadsidentiteter har inletts.
Nämnden räknar med att finansieringen av detta arbete under budgetåret
1993/94 skall kunna klaras genom omprioriteringar och besparingar inom
den ordinarie verksamhetens ram. En förutsättning är dock att anslaget
innevarande budgetår tillförs medel motsvarande under budgetåret 1992/93
för detta ändamål ej förbrukade medel under förslagsanslaget Central-
nämnden för fastighetsdata, dvs. 9 miljoner kronor. Enligt gällande
planering slutförs en första etapp omfattande landets småhus under hösten
1995 för att kunna användas som underlag för taxeringen av småhus år
1996.

Prop. 1993/94:125

19

Regeringen anser att det är angeläget att arbetet med kompletteringen Prop. 1993/94:125
av fästighetsdatasystemet kan bedrivas enligt nämndens intentioner. De
medel som behövs för detta ändamål bör anvisas på tilläggsbudget.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Förvaltningskostnader för Centralnämnden för fastighetsdata på
tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1993/94 anvisar ett ram-
anslag på 9 000 000 kr.

20

11 Förteckning över anslag på tilläggsbudget till ProP- 1993/94:125
statsbudgeten för budgetåret 1993/94 som begärs i
denna proposition

//. Justitiedepartementet

E 2 Kriminalvården, ramanslag

III.   Utrikesdepartementet

F 1 Utredningar och andra insatser på det
utrikespolitiska området, reservationsanslag

IV.   Försvarsdepartementet

H 5 Frivilliga försvarsorganisationer inom
den civila delen av totalförsvaret, m.m.

V.    Socialdepartementet

C 10 Ersättning till postverket, m.m., förslagsanslag

G 1 Riksförsäkringverket, ramanslag

G 2 Allmänna försäkringskassor, ramanslag

VII. Finansdepartementet

D 2 Riksgäldskontoret: Kostnader för upplåning
och låneförvaltning, förslagsanslag

VIII.  Utbildningsdepartementet

A 1 Utbildningsdepartementet, ramanslag

C 3 Bidrag till kontakttolkutbildningen,
reservationsanslag

X. Arbetsmarknadsdepartementet

D 12 Utbetalning av lokaliseringsbidrag m.m.,
i Ludvika kommun, reservationsanslag

54 500 000

1 000 000

2 980 000

1 500 000

2 000 000

11 500 000

500 000 000

20 000 000

750 000

37 852 000

21

XII. Näringsdepartementet

A 4 Avgifter till vissa internationella
organisationer, ramanslag

F 11 Byggforskning, reservationsanslag

XIV. Miljö- och naturresursdepartementet

A 2 Utredningar m.m., reservationsanslag

D 1 Förvaltningskostnader för Centralnämnden for
fastighetsdata, ramanslag

Summa

Prop. 1993/94:125

500 000

22 000 000

625 000

9 000 000

664 207 000

22

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 24 mars 1994

Prop. 1993/94:125

Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden B.

Westerberg, Friggebo, Johansson, Laurén, Olsson, Svensson, af Ugglas,
Dinkelspiel, Hellsvik, Wibble, Björck, Davidson, Könbeig, Lundgren,
P. Westerberg

Föredragande: statsråden Wibble, Hellsvik, af Ugglas, Björck, Könberg,
Lundgren, Unckel, Hörnlund, P. Westerberg, Johansson

Regeringen beslutar proposition 1993/94:125 om Förslag om ytterligare
anslag på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1993/94, m.m.

23

gotab 46291, Stockholm 1994