Höjning av Sveriges kvot i Internationella valutafonden, m.m.

Proposition 1997/98:162

Regeringens proposition
1997/98:162

Höjning av Sveriges kvot i Internationella
valutafonden, m.m.

Prop.

1997/98:162

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 14 maj 1998

Göran Persson

Erik Åsbrink

(Finansdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att regeringen bemyndigas att öka den svenska
insatsen (kvoten) i Internationella valutafonden med 781,5 miljoner SDR
(SDR = särskilda dragningsrätter) från för närvarande 1 614 miljoner
SDR till 2 395,5 miljoner SDR (ca 25 300 miljoner kronor). Den
föreslagna höjningen är resultatet av en allmän översyn av medlems-
ländernas insatser.

Vidare föreslås att regeringen bemyndigas att för Sveriges del biträda
en ändring av valutafondens stadga. Ändringen avser att möjliggöra en
riktad engångstilldelning av särskilda dragningsrätter i syfte att uppnå en
jämnare fördelning av dragningsrätter mellan medlemsländerna.

1 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 162

Innehållsförteckning

Prop. 1997/98:162

1    Förslag till riksdagsbeslut.................................................................3

2   Ärendet och dess beredning..............................................................4

3   Bakgrund...........................................................................................5

4   Höjning av Sveriges kvot i Internationella valutafonden..................6

5   Ändring av valutafondens stadga......................................................7

Bilaga Riksbanksfullmäktiges skrivelse om höjning av Sveriges
kapitalandel i Internationella valutafonden samt en särskild
engångstilldelning av särskilda dragningsrätter.......................9

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 14 maj 1998...........27

Prop. 1997/98:162

1 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1. bemyndigar regeringen att öka Sveriges kapitalinsats (kvot) i Inter-
nationella valutafonden med 781,5 miljoner SDR till 2 395,5 miljoner
SDR (avsnitt 4),

2. bemyndigar Sveriges riksbank att betala nödvändiga insatsbelopp,

3. bemyndigar regeringen att godkänna den föreslagna fjärde ändring-
en av Internationella valutafondens stadga avseende en extraordinär
tilldelning av särskilda dragningsrätter (SDR) (avsnitt 5).

1* Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 162

2 Ärendet och dess beredning

Vid Internationella valutafondens (IMF) årsmöte i september/oktober

1997 nåddes en principöverenskommelse om att höja medlemsländernas
kapitalinsatser (kvoter) med 45 procent, från 146 miljarder SDR (1 SDR,
särskild dragningsrätt, motsvarade 980330 10,56 kronor) till 212
miljarder SDR. För svenskt vidkommande innebär det en höjning av
insatsen med 781,5 miljoner SDR (ca 8 300 miljoner kronor). Denna
överenskommelse var resultatet av en allmän översyn av medlems-
insatsema som sker vart femte år. Valutafondens styrelse har sedermera
godkänt resolutionsförslaget. För att det skall träda i kraft krävs att minst
85 procent av medlemsländerna har lämnat sitt formella godkännande av
förslaget. I enlighet med resolutionen skall ett medlemsland ha meddelat
valutafonden sitt formella godkännande av förslaget senast den 29
januari 1999.

Vidare antogs i samband med Internationella valutafondens årsmöte i
september/oktober 1997 ett resolutionsförslag gällande en ändring av
valutafondens stadga i syfte att möjliggöra en särskild engångstilldelning
av SDR till samtliga medlemsländer. Engångstilldelningen, vars syfte är
att få till stånd en mer rättvis fördelning av särskilda dragningsrätter
mellan medlemsländerna, uppgår till 21,4 miljarder SDR. För svensk del
medför förslaget att Riksbanken tilldelas 226 631 831 SDR (ca 2 400
miljoner kronor). Detta förslag har godkänts av valutafondens styrelse
och har sedan lämnats för formellt godkännande av medlemsländerna.
För att resolutionsförslaget skall träda i kraft krävs godkännande av
minst 85 procent av medlemmarna.

Riksbanksfullmäktige har i en skrivelse till regeringen den 16 april

1998 (dnr: Fi98/1145) anmält dels frågan om höjning av Sveriges insats i
valutafonden inom ramen för den senaste allmänna översynen, dels
frågan om en ändring av fondens stadga i syfte att möjliggöra en särskild
tilldelning av SDR. Fullmäktiges skrivelse - till vilken är fogad
översättningar av fonddirektionens resolutioner - finns intagen som
bilaga till denna proposition.

Ärendet har initierats av Sveriges riksbank. Regeringen har inte ansett
det finnas behov av att låta någon annan ha synpunkter på förslaget.
Någon särskild remissbehandling av detta ärende har således inte ansetts
vara nödvändig.

Bakgrund

Prop. 1997/98:162

Internationella valutafonden (IMF) är den centrala samarbetsorganisa-
tionen på valutaområdet. Sverige blev medlem i valutafonden år 1951
(prop. 1950:89, BaU 8, rskr.152). En av valutafondens huvuduppgifter är
att tillhandahålla finansiellt stöd till medlemsländer med betal-
ningsbalansproblem samt till länder som har behov av omfattande
strukturella reformer. Detta stöd finansieras i första hand genom att
utnyttja organisationens permanenta resurser, vilka utgörs av medlems-
ländernas insatser eller kvoter.

Valutafondens stadga (artikel III, 2a) förutsätter att fonden gör en
allmän översyn av medlemsländernas kvoter minst vart femte år. Syftet
med sådana översyner är dels att anpassa valutafondens resurser till de
krav på insatser som ställs på fonden, dels att anpassa de individuella
medlemsländernas insatser i valutafonden till ländernas aktuella ekonom-
iska styrka. Den senaste kvothöjningen ägde rum 1990 (prop. 1990/91:9,
bet. 1990/91 :FiU3, rskr. 1990/91:36) och var resultatet av den nionde
allmänna översynen av medlemsländernas insatser. Vid detta tillfälle
höjdes insatserna i valutafonden med 50 procent. Den tionde översynen,
som avslutades 1995, resulterade inte i någon ökning av insatserna.

Är 1997 avslutades den elfte översynen av kvoterna. Den utmynnade i
ett förslag om en ökning av valutafondens resurser med 45 procent.
Resultatet av översynen har tillställts medlemsländerna för godkännande.

Inom valutafondens ram inrättades år 1969 ett system med särskilda
dragningsrätter (SDR) i syfte att göra det möjligt att tillgodose de
anslutna ländernas samlade behov av valutaresurser i den omfattning och
takt som krävs för en kontinuerlig och stabil tillväxt i världsekonomin.
Sverige anslöt sig till systemet (prop. 1968:150, BaU 66, rskr.
1968:414). Beslut om tilldelningar av särskilda dragningsrätter har hittills
fattats vid två tillfallen. De avsåg perioderna 1970-1972 och 1979-1981.
Mot bakgrund av att inte samtliga medlemsländer tilldelats SDR,
huvudsakligen på grund av att det sedan den senaste tilldelningen
anslutits ett antal nya medlemsländer, har det under senare år pågått
diskussioner om att fa till stånd en rättvisare fördelning av SDR mellan
medlemsländerna. Ett förslag till en särskild engångstilldelning till
samtliga medlemmar godkändes vid valutafondens årsmöte i oktober
1997. Förslaget innebär att olikheter i SDR-innehav mellan länder skall
utjämnas till en viss proportion i förhållande till ländernas respektive
kvot i valutafonden. Den föreslagna tilldelningen uppgår till 21,4
miljarder SDR. Förslaget innebär att summan av de totala tilldelade
särskilda dragningsrätterna kommer att fördubblas. För att en sådan
selektiv tilldelning skall kunna ske krävs en ändring av valutafondens
stadga.

Prop. 1997/98:162

Höjning av Sveriges kvot i Internationella
valutafonden

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att öka Sveriges kvot i
Internationella valutafonden med 781,5 miljoner SDR (särskilda
dragningsrätter) (ca 8 300 miljoner kronor), vilket innebär en ökning
med 48,4 procent. Riksbanken bemyndigas att betala det nödvändiga
beloppet.

Skälen for regeringens forslag: De fortsatta betalningsbalans-
rubbningarna i ett antal av valutafondens medlemsländer har aktualiserat
behovet av att förstärka valutafondens permanenta resurser. Den på-
gående finansiella krisen i Asien, i vilken valutafonden kommit att spela
en stor roll, har ytterligare understrukit behovet av att tillskjuta medel.
Efter den senaste ökningen av valutafondens resurser har det skett en
trendmässig ökning av efterfrågan på fondens resurser, inte minst på
grund av det ökade antalet medlemmar. Den snabba ökningen av finans-
iella transaktioner i en allt mer globaliserad ekonomi talar vidare för att
behovet av finansiering från valutafonden bland dess medlemsländer
kommer att fortsätta att vara högt. Krisen på finans- och valuta-
marknaderna i Asien visar också vikten av att valutafonden har en
adekvat finansiell beredskap för att kunna hantera eventuella framtida
betalningskriser som skulle kunna ha återverkningar på det interna-
tionella monetära systemet i stort.

Den utlåning som valutafonden bedriver är kopplad till villkor av
ekonomisk-politisk natur som bidrar till att låntagarländema vidtar
nödvändiga anpassningsåtgärder. Regeringen anser att denna s.k.
konditionalitet är viktig i syfte att frambringa balans i låntagarländemas
ekonomier och att valutafonden därmed spelar en viktig roll för att få till
stånd bättre ekonomiska förhållanden bland medlemsländerna. Dessutom
har valutafondens utlåning kommit att spela en nyckelroll i hanteringen
av de internationella skuldproblemen. Övriga aktörer - andra multi-
laterala organisationer, de offentliga långivarna i den s.k. Paris-klubben
och affärsbanker - är beredda att genomföra sina finansieringsåtaganden
först efter det att valutafonden godkänt ett ekonomiskt program. Denna
katalytiska funktion hos ett program som avtalats med valutafonden
innebär således att finansiering från andra källor underlättas. Vi anser det
viktigt att valutafonden inte tvingas ta över den finansieringsbörda som
andra aktörer bör svara för.

Regeringen lägger vidare stor vikt vid att det iakttas försiktighet i
valutafondens utlåning. Ett antal medlemsländer har betydande dröjsmål
i sina återbetalningar till fonden. För att bibehålla förtroendet för valuta-
fonden, såväl bland medlemsländerna vilkas valutor används i utlåning-
en, som bland andra långivare, har behovet av en sådan varsamhet
aktualiserats. Vi anser därför att det är väsentligt att valutafondens eko-

nomiska program är starka nog att uppfylla det grundläggande kravet att Prop. 1997/98:162
låntagarländemas bytesbalansunderskott skall vara finansieringsbara på
medellång sikt så att länderna kan betala tillbaka sina lån i rätt tid.

Regeringen instämmer med riksbanksfullmäktige i att Sverige bör
delta i den elfte kvothöjningen. En svensk medverkan bidrar till ett
behövligt och angeläget tillskott till valutafondens ordinarie resurser. Då
den svenska insatsen i fonden också bestämmer vår röstandel, skulle den
föreslagna ökningen av kvoterna bidra till att öka denna något. Dessutom
skulle den totala nordisk-baltiska röstandelen öka, vilket ökar förut-
sättningarna for att bibehålla den nordisk-baltiska valkretsen i valuta-
fonden. Regeringen fäster stor vikt vid att Sveriges inflytande i valuta-
fonden vidmakthålls.

De betalningar som krävs av Sverige i syfte att effektuera förslaget om
kvothöjning fullgörs av Riksbanken. Vi vill upplysa om att dessa
inbetalningar inte medför någon minskning av valutareserven. De utgör
endast ett byte av reserver.

5 Ändring av valutafondens stadga

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att för Sveriges del
biträda en ändring av Internationella valutafondens stadga när det
gäller en riktad engångstilldelning av särskilda dragningsrätter (SDR).

Skälen för regeringens förslag: Vid införandet av särskilda
dragningsrätter år 1969 var tanken att de skulle komplettera de globala
valutareserverna och i sinom tid utvecklas till en världsomspännande
reservtillgång. Den starka utvecklingen av de internationella
kapitalmarknaderna medförde dock att SDR inte kom att spela denna roll.
Mot denna bakgrund har det sedan 1981 inte ansetts vara motiverat att
tilldela ytterligare SDR.

Den kraftiga ökningen av antalet medlemsländer i valutafonden sedan
den senaste tilldelningen har dock aktualiserat behovet av att fa till stånd
en jämnare fördelning av SDR bland fondens medlemmar. Detta sker
främst genom att de nya medlemmarna tilldelas dragningsrätter till
samma nivå i relation till medlemslandets kvot i valutafonden som de
tidigare medlemmarna redan uppnått. Dessutom utjämnas smärre
skillnader i tilldelningen av SDR mellan tidigare medlemmar. Vidare
innebär den föreslagna stadgeändringen att framtida medlemsländer i
valutafonden, om de så önskar, efter tillträdet tilldelas SDR upp till den
gemensamma nivån på 29,3 procent av medlemsinsatsema. Samtliga
dessa åtgärder syftar således till att åstadkomma att alla medlemsländer
över tiden tilldelas lika mycket SDR, räknat som andel av medlems-
insatsen i valutafonden.

För att en tilldelning av SDR skall kunna genomföras kräver stadgan i
sin nuvarande form att det finns ett globalt behov av tillskott till de

1** Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 162

befintliga internationella reserverna. Stadgan medger vidare endast en
form av fördelning av tillskotten, nämligen att samtliga länder far lika
mycket, räknat som andel av medlemsinsatsen. Något globalt behov av
likviditetstillskott finns för närvarande inte. Den aktuella SDR-till-
delningen föreslås bli selektiv, såtillvida att vissa medlemsländer vid
detta tillfälle erhåller en större andel SDR i förhållande till sin
medlemsinsats än andra. Därför krävs en ändring av fondens stadga i
syfte att möjliggöra den föreslagna särskilda engångstilldelningen av
SDR.

Regeringen instämmer med riksbanksfullmäktige att Sverige bör bi-
falla den ljärde ändringen av internationella valutafondens stadga i syfte
att möjliggöra en engångstilldelning av SDR. Vi anser att rättviseskäl
talar för att en utjämning sker avseende tilldelningen av SDR. Förslaget
innebär också en långsiktig lösning på rättviseproblemet eftersom det
även omfattar en ändring av stadgan för att framtida medlemmar skall
kunna erhålla en särskild tilldelning. Vi delar riksbanksfullmäktiges
bedömning att den föreslagna tilldelningen inte kommer att medföra ett
högre inflationstryck i den globala ekonomin. Denna bedömning under-
byggs av det faktum att den föreslagna tilldelningen endast motsvarar ca
2 procent av världens totala reserver.

För de länder, oftast fattiga utvecklingsländer, som är mer eller mindre
utestängda från de internationella kapitalmarknaderna utgör också en till-
delning av SDR i många fall ett välbehövligt tillskott av kapital.

Prop. 1997/98:162

16 april 1998

Regeringen

F inansdepartementet

Prop. 1997/98:162

Bilaga

Höjning av Sveriges kapitalandel i Internationella valutafonden samt en
särskild engångstilldelning av särskilda dragningsrätter

1 Sammanfattning

Internationella valutafonden slutförde i januari 1998 den elfte allmänna
översynen av medlemsländernas kapitalinsatser eller de s.k. kvoterna.
Denna översyn resulterade i ett förslag om att höja den totala summan av
medlemsländernas kapitalinsatser med 45 procent från 146 miljarder
SDR1 till 212 miljarder SDR, vilket motsvarar en höjning från cirka 1
543 miljarder SEK till 2 240 miljarder SEK. För Sveriges del innebär
förslaget att kvoten höjs från 1 614 miljoner SDR till 2 395,5 miljoner
SDR, vilket motsvarar en ökning från cirka 17 miljarder SEK till cirka
25,3 miljarder SEK. Sveriges andel av det totala kapitalet ökar därmed
från 1,104 till 1,130 procent.

I samband med IMF:s och Världsbankens årsmöten i Hongkong i
september 1997 uppnåddes en principöverenskommelse om kvot-
översynen i IMF:s exekutivstyrelse. Fondens styrelse2 har därefter med
erforderlig majoritet3 godkänt resolutionsförslaget. Förslaget träder ikraft
då minst 85 procent av medlemsländerna lämnat sitt formella god-
kännande av förslaget samt inbetalat kvothöjningen.

Vidare lade IMF:s exekutivstyrelse fram ett förslag om en fjärde stadge-
ändring för att möjliggöra en särskild engångstilldelning av SDR för
fondens samtliga medlemmar. Denna engångstilldelning avser att ut-
jämna medlemsländernas proportionella andel av SDR till 29,3 procent
av kvoten. Engångstilldelningen, på totalt 21,4 miljarder SDR, innebär en
fördubbling av den befintliga mängden SDR. För Sveriges vidkommande
innebär förslaget att Riksbanken tilldelas 226 631 831 SDR.

Förslaget godkändes av styrelsen och har nu lämnats till medlems-
länderna för ett formellt godkännande. Förslaget träder ikraft då minst 85
procent av medlemsländerna godkänt förslaget.

1 Särskilda dragningsrätter(SDR) är IMF:s beräkningsenhet och tas fram genom ett vägt
index av G5-ländemas valutor(39% USD, 21%DEM, 18% JPY, 11% FRF, 11% GBP). En
SDR uppgick den 30 mars 1998 till 10,5662 kronor.

2 Riksbankschefen är Sveriges representant i fondens styrelse (Board of Govemors)

3 85 procent av röststyrkan gäller även på övriga ställen där detta omnämns

1 följande avsnitt behandlas resultatet av den elfte kvotöversynen såväl
generellt som med avseende på effekterna för den svenska insatsen i
Internationella valutafonden. I det därpå följande avsnittet behandlas den
ljärde stadgeändringen. Avslutningsvis föreslår fullmäktige i Riksbanken
att riksdagens bemyndigande begärs:

- för ett svenskt godkännande av den föreslagna höjningen av Sveriges
kvot

-  för Riksbanken att erlägga för kvothöjningen erforderligt belopp

- för ett svenskt godkännande av den fjärde stadgeändringen.

2     Förslag om höjning av kvoterna i Internationella valutafonden

Sverige är sedan 1951 medlem i Internationella valutafonden. Vid
medlemsinträdet fastställdes Sveriges kvot till 100 miljoner USD, vilket
tillsköts av Riksbanken i enlighet med riksdagens bemyndigande. Enligt
fondstadgan skall IMF minst vart femte år göra en allmän översyn av
medlemsländernas kvoter och om giltigt skäl finns, skall en höjning av
kvoterna föreslås. Den senaste kvothöjningen ägde rum 1990 och byggde
då på den nionde allmänna översynen av kvoterna. Den tionde allmänna
översynen avslutades i början på 1995 utan någon rekommendation om
att höja kvoterna.

Prop. 1997/98:162

Bilaga

Kvotöversyn Total kvothöjning

Sveriges medlemsinträde

Sveriges kvot

100 miljoner USD

Proposition

Prop. 1950:89

1 :a översynen

2:a översynen

1958/59

Ingen kvothöjning

Ingen kvothöjning

60,7 %

3:e översynen

4:e översynen

5:e översynen

6:e översynen

7:e översynen
8:e översynen

9:e översynen

10:e översynen

11 :e översynen

Ingen kvothöjning

30,7 %

35.4 %

33,6 %

50,9 %

47.5 %

50,0 %

Ingen kvothöjning

45 %

150 miljoner USD

225 miljoner USD

325 miljoner USD

450 miljoner SDR4

675 miljoner SDR

1 064,3 miljoner SDR

1 614,0 miljoner SDR

2 395,5 miljoner SDR

Prop. 1959:126

Prop. 1565:122

Prop. 1970:95

Prop. 1976/77:86

Prop. 1978/79:158

Prop. 1983/84:21

Prop. 1990/91:9

Vid Interimskommitténs möte i Hongkong 1997 nåddes en princip-
överenskommelse i IMF:s exekutivstyrelse om att rekommendera en total
kvothöjning på 45 procent. Med utgångspunkt i Interimskommitténs
möte utarbetade IMF:s exekutivstyrelse en rapport om den elfte allmänna
kvotöversynen. Till rapporten bilades ett förslag till resolution, vilken
bifogas i översättning (bilaga 1).

Resolutionsförslaget antogs med erforderlig majoritet av IMF:s styrelse i
januari 1998. Riksbankschefen, som är Sveriges representant i IMF:s
styrelse, tillstyrkte förslaget. För att kvothöjningen skall träda i kraft

4 Valutafonden beslutade 1972 att kvoterna skall uttryckas i SDR istället för USD.

10

krävs att sammantaget 85 procent av medlemsländerna har inbetalat det
aktuella beloppet, samt att minst 85 procent av medlemsländerna har
meddelat fonden sitt formella godkännande. Enligt resolutionen skall ett
formellt godkännande lämnas till IMF senast den 23 januari 1999.

Syftet med allmänna översyner är att försäkra att Internationella
valutafonden har tillräckliga resurser för sin verksamhet. Dessutom görs
vid allmänna översyner en justering för att medlemsländernas kvoter5
bättre ska avspegla ländernas relativa ekonomiska styrka. Den totala
höjningen på 45 procent är därför uppdelad i en generell höjning, en
selektiv höjning samt en ad hoc-höjning för ett fåtal länder.

För Sveriges vidkommande innebär det aktuella förslaget att den
nuvarande kvoten på 1 614 miljoner SDR ökas med 781,5 miljoner SDR,
dvs. med 48,4 procent, till 2 395,5 miljoner SDR. Detta motsvarar en
ökning från cirka 17 miljarder SEK till cirka 25,3 miljarder SEK.
Sveriges andel av medlemsländernas totala kapitalinsatser ökar därmed
från 1,104 procent till 1,130 procent.

Beträffande inbetalningen av den föreslagna kvothöjningen gäller att 25
procent skall betalas i SDR eller valuta specificerad av fonden och
resterande 75 procent i nationell valuta. Överenskommelsen om att en
ijärdedel av kvothöjningen skall inbetalas i SDR eller valuta specificerad
av fonden, grundas på bestämmelserna i fondstadgans artikel III.3a. Det
bör i detta sammanhang framhållas att fondens användning av den
svenska insatsen (dvs. utnyttjande av svenska kronor för finansiering av
medlems dragning) inte innebär att Riksbankens reserver minskas utan
endast medför ett byte av reserver.

3 Fullmäktiges synpunkter

Internationella valutafonden (IMF) är ett monetärt internationellt
kooperativ, där varje medlemsland bidrar med en kapitalinsats.
Kapitalinsatsen, även kallad kvoten, bildar en fond av valutor, från vilken
medlemmar med betalningsbalansproblem kan låna. De övergripande
målen för verksamheten är att verka för en god och balanserad
ekonomisk tillväxt, ökad internationell handel och ett stabilt finansiellt
system.

En av IMF:s huvuduppgifter är att ge temporärt stöd till medlemsländer
med betalningsbalanssvårigheter för att underlätta den ekonomiska
anpassning som krävs och minska risken att restriktiva åtgärder mot
handel och betalningar införs. Detta betalningsbalansstöd finansieras
primärt genom utnyttjande av fondens ordinarie resurser, dvs.
medlemsländernas kapitalinsatser.

5 Ett medlemslands kvot bestäms genom att man tar hänsyn till ett antal ekonomiska
variabler såsom BNP, valutareserver samt fluktuationer i utrikeshandeln.

Prop. 1997/98:162

Bilaga

11

Prop. 1997/98:162
Bilaga

Under senare år har valutafonden tillhandahållit betalnings-
balansfinansiering i betydande omfattning. Den senaste femårsperioden
kännetecknas av en trendmässigt ökad efterfrågan på fondens resurser.
Utlåningen under 1990-talet har kännetecknats av en hög koncentration
till några få stora låntagare, medan utlåningen under 1980-talet var mer
differentierad. Under 1990-talet har stora delar av IMF:s resurser tagits i
anspråk, utlösta av plötsliga betalningsbalansproblem grundade på
trovärdighetsproblem och snabba kapitalutflöden. 1997 var ett exceptio-
nellt år, då krisen i Sydostasien medförde stora påfrestningar på fondens
finansiella ställning. IMF:s utlånade samt utlovade resurser ökade från 51
miljarder SDR till 70 miljarder SDR mellan 1996 och 1997. Detta
innebär att fondens nuvarande disponibla resurser uppgår till endast 23
miljarder SDR. Prognoser inom IMF talar för ett fortsatt högt utnyttjande
av resurserna under de närmaste åren.

Sverige har i internationella sammanhang arbetat för en förstärkning av
fondens permanenta resurser och fullmäktige anser det vara av betydelse
att IMF är välkapitaliserat för att framgent kunna möta medlems-
ländernas lånebehov.

Som ett komplement till de ordinarie resurserna kan IMF låna medel från
industriländer inom ramen för de s.k. generella lånearrangemangen
(GAB)6. Under GAB har ett antal industriländer, däribland Sverige, åtagit
sig att i vissa situationer förstärka IMF:s ordinarie resurser. Det råder
dock stor enighet bland medlemsländerna om att IMF:s utlåning normalt
skall baseras på de egna resurserna och att upplåning endast skall ske vid
systemkriser eller vid en drastisk uppgång i efterfrågan på fondens
resurser.

Under förutsättning att alla medlemmar godkänner den föreslagna
kvothöjningen kommer den svenska relativa röstandelen att öka från
1,104 procent till 1,130 procent. Den nordiska och baltiska valkretsen far
en total höjning av den gemensamma röstandelen från 3,48 procent till
3,57 procent. De nordiska och baltiska ländernas sammanlagda röststyrka
kommer därmed även framgent att garantera en gemensam representant i
valutafondens exekutivstyrelse.

Om riksdagen lämnar sitt bemyndigande är Riksbanken beredd att till
valutafonden erlägga ett belopp motsvarande 781,5 miljoner SDR enligt
den angivna betalningsordningen. Med hänsyn till att det är fråga om
förvaltning av monetära reserver anser sig fullmäktige ej behöva begära
garanti för täckning av eventuella förluster.

Ratificeringen om New Arrangements to Borrow (NAB) är ej slutförd.

12

4 Förslag om en fjärde ändring av fondens stadga för att möjliggöra
en särskild engångstilldelning av särskilda dragningsrätter

Är 1969 upprättades inom valutafondens ram ett system med särskilda
dragningsrätter(SDR), som även Sverige anslöt sig till. Syftet var att göra
det möjligt att tillgodose de anslutna ländernas samlade behov av
valutatillgångar i den omfattning och takt som krävdes för en
kontinuerlig och stabil tillväxt i världsekonomin. SDR var avsedda att
hållas av medlemsländernas centralbanker som en del av de officiella
reserverna för att vid betalningsbalansbehov konverteras till annan valuta
via Internationella valutafonden.

SDR skapas genom att permanenta skuldposter införs i centralbankernas
balanser jämsides med ett motsvarande räntebärande tillgodohavande i
SDR som inkluderas i centralbankernas valutareserver. Konto-
tillgodohavandet tilldelas utan någon reell motprestation. Däremot måste
det föreligga ett långsiktigt globalt behov av att komplettera befintliga
reserver7. SDR-tilldelningar beslutas av valutafondens styrelse, vilket
hittills har skett i två omgångar( 1970-72 och 1979-81) till ett sammanta-
get belopp av 21,4 miljarder SDR. Sveriges kumulativa tilldelning
uppgår till cirka 246,5 miljoner SDR.

IMF garanterar att alla som har tilldelats SDR kan använda sin SDR-
behållning i transaktioner för att erhålla annan utländsk valuta i ett antal
stipulerade fall. Systemet bygger på att deltagarna ömsesidigt förpliktat
sig att ställa valuta till varandras disposition i utbyte mot SDR. Länder
med stark betalningsbalans har åtagit sig att på begäran ta emot SDR och
tillhandahålla motsvarande valutabelopp till övriga deltagare. Flera
centralbanker har även frivilliga avtal med IMF om att de agerar motpart
i SDR-transaktioner. IMF agerar som intermediär för dessa transaktioner
mellan medlemsländer.

Antalet medlemmar i IMF har ökat avsevärt sedan den senaste SDR-
tilldelningen 1981 och 38 medlemsländer har inte tilldelats några SDR.
För att möjliggöra för fondens samtliga medlemmar att delta i systemet
för särskilda dragningsrätter lade exekutivstyrelsen fram ett förslag om
en stadgeändring för att möjliggöra en särskild engångstilldelning av
SDR. Förslaget innebär att olikheter i SDR-innehav mellan länder ska
utjämnas så att medlemsländernas proportionella andel av SDR kommer
att uppgå till 29,3 procent av kvoten8. För Sveriges vidkommande
innebär förslaget att Riksbanken tilldelas 226 631 831 SDR.

7 Artides of Agreement, Artikel XVIII, la

8 För deltagare med betalningsdröjsmål gentemot fonden, skall tilldelningen av särskilda
dragningsrätter hållas på ett depositionskonto och frigöras till deltagare i SDR-systemet då
betalningsdröjsmålen är återbetalda.

Prop. 1997/98:162

Bilaga

13

Förslaget omfattar även en ändring av stadgan för att framtida
medlemmar ska kunna erhålla en särskild tilldelning. Ett land som ingår
medlemskap i fonden och vill delta i SDR-systemet efter den 19
september 1997 kommer att erhålla en särskild tilldelning av SDR
baserad på en teoretisk kvot enligt kvotfördelningen vid den nionde
allmänna kvotöversynen.

Den nya stadgeändringen kommer inte att påverka fondens möjligheter
att tilldela SDR vid ett långsiktigt globalt behov av att komplettera
befintliga reserver såsom den nuvarande fondstadgan föreskriver.

Till förslaget har bilagts ett förslag till resolution, vilket bifogas i
översättning (bilaga 2). Resolutionsförslaget antogs med tillräcklig
majoritet av IMF:s styrelse vid dess årsmöte i oktober 1997, varvid
riksbankschefen tillstyrkte förslaget.

5 Fullmäktiges synpunkter

I syfte att främja en balanserad tillväxt i världshandeln skall valutafonden
verka för stabilitet i det internationella monetära systemet. När de första
SDR-tilldelningama beslutades (1969) baserades detta på en farhåga att
de globala reserverna var eller riskerade att bli otillräckliga vilket
hämmade handeln och den ekonomiska tillväxten. I och med öppnandet
av de internationella kreditmarknadema blev reservbrist inget problem
för kreditvärdiga länder och därmed ej längre ett globalt problem. Enligt
IMF:s stadga krävs ett långsiktigt globalt behov av att komplettera
befintliga reserver för att nya SDR-tilldelningar skall komma till stånd. I
och med att ett sådant behov ej längre förelåg, upphörde SDR-
tilldelningama efter 1981 även om själva SDR-systemet fortsatte att
fungera.

Alltjämt finns det dock länder som saknar internationell kreditvärdighet
och därför inte kan låna på de internationella kapitalmarknaderna. Även
länder som idag är kreditvärdiga kan tappa denna ställning och
utestängas från internationell långivning. Dessa länder kan behöva
utnyttja SDR under en övergångsperiod för att finansiera nödvändig
import och andra betalningar.

Mot bakgrund av den idag mycket goda tillgången på internationell
likviditet är inte kriteriet om reservbrist för nya SDR-tilldelningar
uppfyllt. Å andra sidan finns knappast någon risk att den föreslagna
SDR-tilldelningen på 21,4 miljarder SDR skall få signifikanta effekter på
inflationen, eftersom detta belopp endast utgör ca 2% av världens
samlade valutareserver.

Bland IMF:s medlemmar har det funnits betydande svårigheter att
mobilisera ett brett stöd för en ny tilldelning av SDR då den föreslagna

Prop. 1997/98:162

Bilaga

Prop. 1997/98:162
SDR-tilldelningen inte primärt kan motiveras av ett långsiktigt globalt Bilaga
behov som föreskrivs i fondens stadgar. Däremot kan den motiveras av
rättviseskäl. Genom IMF-styrelsens förslag far alla länder lika stor andel
SDR i förhållande till sin kvot. Rättviseaspekten berör dock inte enbart
nya medlemmar, utan även medlemmar som inte har deltagit i samtliga
SDR-tilldelningar liksom medlemmar som har deltagit i samtliga SDR-
tilldelningar men vars relativa andel av kvoterna i fonden förändrats.
Dessutom är det en fördel att förslaget innehåller en långsiktig lösning på
rättviseproblemet som tillåter nya medlemmar att delta i SDR-systemet i
samma utsträckning som äldre fondmedlemmar.

När nu IMF önskar få till stånd en SDR-tilldelning för att utjämna SDR-
innehaven hos medlemsländerna i förhållande till deras kapitalinsatser
krävs därför en stadgeändring. Stadgeändringen innebär inte att den
ursprungliga möjligheten att besluta om SDR-tilldelningar, motiverade
av ett långsiktigt globalt behov av tillskottsreserver, har upphört. Dock
kan hävdas att det för överskådlig tid inte ser ut att kunna motiveras nya
tilldelningar på denna grund. Det nu föreliggande förslaget är därför
praktiskt, eftersom det åstadkommer rättvisa i tilldelningarna mellan
befintliga medlemsländer samt även möjliggör rättvisa för tillkommande
medlemsländer genom en särskild klausul. Ej heller utestängs länder som
f.n. har betalningsdröjsmål gentemot IMF. För dessa gäller att SDR-
tilldelningen deponeras hos fonden tills betalningsdröj smålen mot fonden
klarerats.

Om denna stadgeändring beslutas och nya SDR-tilldelningar sker såsom
föreslagits har man därmed till utan direkta kostnader löst ett
internationellt monetärt problem som under många år har diskuterats och
lett till meningsskiljaktigheter mellan olika länder.

15

6 Hemställan

Med åberopande av vad som anförts far fullmäktige i Riksbanken
hemställa att regeringen måtte utverka

dels riksdagens godkännande av en ökning av den svenska kvoten i
Internationella valutafonden från 1 614 miljoner SDR till 2  395,5

miljoner SDR samt riksdagens bemyndigande för Riksbanken att erlägga
erforderligt insatsbelopp,

dels begära riksdagens bemyndigande att godkänna den föreslagna fjärde
ändringen av Internationella valutafondens stadgar avseende en
engångstilldelning av SDR.

Prop. 1997/98:162

Bilaga

På fullmäktiges vägnar:

Kjell-Olof Feldt

Kerstin Alm

16

STYRELSERESOLUTION NR 53-2

HÖJNING AV FONDMEDLEMMARNAS KVOTER - ELFTE

ALLMÄNNA ÖVERSYNEN

Prop. 1997/98:162

Bilaga 1 till
riksbanksfullmäktiges
skrivelse

Exekutivstyrelsen har förelagt styrelsen en rapport med titeln ”Höjning av
IMF-medlemmamas kvoter - elfte allmänna översynen” som innehåller
rekommendationer om höjningar av de enskilda fondmedlemmamas kvoter.

Exekutivstyrelsen har rekommenderat styrelsen att, genom röstning utan
sammanträde enligt paragraf 13 i fondens procedurregler, anta följande
resolution, som innehåller förslag om höjningar av fondmedlemmamas
kvoter till följd av den elfte allmänna kvotöversynen och avhandlar vissa
därmed sammanhängande frågor.

Styrelsen beslutar därför härmed att:

1.  Internationella valutafonden föreslår, i enlighet med bestämmelserna
i denna resolution, att fondmedlemmamas respektive kvoter skall
höjas till de belopp som anges i anslutning till deras namn i
underbilagan till denna resolution.

2. En medlems kvothöjning i enlighet med förslaget i denna
resolution skall inte träda i kraft om inte medlemmen har
meddelat fonden sitt godkännande till höjningen senast den dag
som föreskrivs i enlighet med 4 nedan samt har inbetalat hela
kvothöjningen inom den tidsram som föreskrivs i enlighet med 5
nedan. Medlem med betalningsdröjsmål beträffande återköp,
räntor eller avgifter till det allmänna resurskontot far dock inte
godkänna eller inbetala sin kvothöjning innan den till fullo har
reglerat dessa förpliktelser.

3. Ingen kvothöjning skall träda i kraft före den dag då fonden lagt
fast att medlemmar med minst 85 procent av de sammanlagda
kvoterna den 23 december 1997 har godkänt höjningen av sina
kvoter.

4. Meddelanden i enlighet med 2 ovan skall lämnas av en
vederbörligen bemyndigad tjänsteman i respektive medlemsland
och skall vara fonden tillhanda före kl. 18.00, Washingtontid, den
29 januari 1999. Exekutivstyrelsen kan dock besluta om
förlängning av denna tidsfrist.

17

5. Varje medlem skall till fonden inbetala höjningen av sin kvot
inom 30 dagar efter den senare av

a) den dag den meddelar fonden sitt godkännande; eller

b) den dag fonden fattat beslut enligt 3 ovan; exekutivstyrelsen
kan dock besluta om förlängning av denna tidsfrist.

6. När exekutivstyrelsen beslutar att förlänga tidsfristen för
godkännande eller inbetalning av kvothöjningen skall den särskilt
beakta situationen för de medlemmar som fortfarande önskar
godkänna eller inbetala sin kvothöjning. Detta inbegriper
medlemmar som har långvariga betalningsdröjsmål till det allmänna
resurskontot på grund av försenade återköp, räntor och avgifter och
som av exekutivstyrelsen bedöms samarbeta med fonden för att
reglera dessa förpliktelser.

Prop. 1997/98:162

Bilaga 1 till
riksbanksfullmäktiges
skrivelse

7. För medlemmar som ännu inte har godkänt sin kvothöjning enligt
den nionde allmänna översynen, skall tidsfristen för godkännande av
höjningen utsträckas till den dag som beslutats enligt 3 ovan. För
medlemmar som inte har inbetalat sin kvothöjning enligt den nionde
allmänna översynen, skall tidsfristen för inbetalning av denna
utsträckas till 30 dagar efter den dag som har beslutas under 3 ovan.

8. Vaije medlem skall inbetala 25 procent av sin kvothöjning antingen i
särskilda dragningsrätter eller i andra medlemmars valutor, vilka
med dessa medlemmars medgivande har angivits av fonden, eller i
en kombination av särskilda dragningsrätter och sådana valutor.
Återstoden skall inbetalas av medlemmen i dess egen valuta.

18

Prop. 1997/98:162
		Föreslagen kvot	Underbilaga till
	Afghanistan	(Miljoner SDR)	riksbanksfullmäktiges
1.		161,9	skrivelse
2.	Albanien	48,7
3.	Algeriet	1 254,7
4.	Angola	286,3
5.	Antigua och Barbuda	13,5
6.	Argentina	2 117,1
7.	Armenien	92,0
8.	Australien	3 236,4
9.	Österrike	1 872,3
10.	Azerbajdzjan	160,9
11.	Bahamas	130,3
12.	Bahrain	135,0
13.	Bangladesh	533,3
14.	Barbados	67,5
15.	Vitryssland	386,4
16.	Belgien	4 605,2
17.	Belize	18,8
18.	Benin	61,9
19.	Bhutan	6,3
20.	Bolivia	171,5
21.	Bosnien och Hercegovina	169,1
22.	Botswana	63,0
23.	Brasilien	3 036,1
24.	Brunei	215,2
25.	Bulgarien	640,2
26.	BurkinaFaso	60,2
27.	Burundi	77,0
28.	Kambodja	87,5
29.	Kamerun	185,7
30.	Kanada	6 369,2
31.	Kap Verde	9,6
32.	Centralafrikanska republiken	55,7
33.	Tchad	56,0
34.	Chile	856,1
35.	Kina	4 687,2
36.	Colombia	774,0
37.	Komorema	8,9
38.	Dem. Republiken Kongo	533,0
39.	Kongo	84,6
40.	Costa Rica	164,1
41.	Elfenbenskusten	325,2
42.	Kroatien	365,1
43.	Cypern	139,6
44.	Tjeckien	819,3
45.	Danmark	1 642,8
46.	Djibouti	15,9	19

47.    Dominica

48.    Dominikanska republiken

49.    Ecuador

50.    Egypten

51.    El Salvador

52.    Ekvatorialguinea

53.     Eritrea

54.    Estland

55.    Etiopien

56.     Fiji

57.    Finland

58.    Frankrike

59.     JugOslavien(Serbien-Montenegro)1

60.    Gabon

61.    Gambia

62.    Georgien

63.    Tyskland

64.    Ghana

65.    Grekland

66.    Grenada

67.    Guatemala

68.    Guinea

69.    Guinea-Bissau

70.    Guyana

71.     Haiti

72.    Honduras

73.    Ungern

74.    Island

75.    Indien

76.    Indonesien

77.    Iran

78.    Irak

79.     Irland

80.     Israel

81.     Italien

82.    Jamaica

83.    Japan

84.    Jordanien

85.    Kazakstan

86.    Kenya

87.     Kiribati

88.    Sydkorea

89.    Kuwait

90.    Kirgizistan

91.    Laos

92.    Lettland

93.    Libanon

94.    Lesotho

Prop. 1997/98:162
Underbilaga till

218,9 riksbanksfullmäktiges

302.3  skrivelse

943.7

171.3

32.6

15.9

65.2

133.7

70.3

1 263,8

10 738,5

467.7

154.3

31.1

150.3

13 008,2

369,0

823,0

11.7

210,2

107.1

14,2

90.9

81.9

129.5

1 038,4

117.6

4 158,2

2 079,3

1 497,2

1 188,4

838.4

928.2

7 055,5

273.5

13 312,8

170.5

365.7

271,4

5,6

1 633,6

1 381,1

88,8

52.9

126.8

203,0

		Prop. 1997/98:162
95.	Liberia	129,2	Underbilaga till
96.	Libyen	1 123,7	riksbanksfullmäktiges
145.	Singapore	862,5	skrivelse
146.	Slovakien	357,5
147.	Slovenien	231,7
148.	Salomonöama	10,4
149.	Somalia	81,7
150.	Sydafrika	1 868,5
151.	Spanien	3 048,9
152.	Sri Lanka	413,4
153.	St. Kitts och Nevis	8,9
154.	St. Lucia	15,3
155.	St. Vincent	8,3
156.	Sudan	315,1
157.	Surinam	92,1
158.	Swaziland	50,7
159.	Sverige	2 395,5
160.	Schweiz	3 458,5
161.	Syrien	293,6
162.	Tadzj ikistan	87,0
163.	Tanzania	198,9
164.	Thailand	1 081,9
165.	Togo	73,4
166.	Tonga	6,9
167.	Trinidad och Tobago	335,6
168.	Tunisien	286,5
169.	Turkiet	964,0
170.	Turkmenistan	75,2
171.	Uganda	180,5
172.	Ukraina	1 372,0
173.	Förenade Arabemiraten	611,7
174.	Förenade Kungariket	10 738,5
175.	USA	37 149,3
176.	Uruguay	306,5
177.	Uzbekistan	275,6
178.	Vanuatu	17,0
179.	Venezuela	2 659,1
180.	Vietnam	329,1
181.	Yemen	243,5
182.	Zambia	489,1
183.	Zimbabwe	353,4
	Totalt för samtliga medlemmar	210 943

1. Enligt exekutivstyrelsens beslut nr. 10237-(92/l 50) antagen den 14 december 1992 skall
Jugoslavien(Serbien-Montenegro) överta forna Jugoslaviens medlemskap

21

STYRELSERESOLUTION NR 52-4

SÄRSKILD ENGÅNGSTILLDELNING AV SDR - FÖRESLAGEN
FJÄRDE ÄNDRING AV INTERNATIONELLA VALUTAFONDENS
STADGAR

Prop. 1997/98:162

Bilaga 2 till
riksbanksfullmäktiges
skrivelse

Styrelsens interimskommitté har anmodat exekutivstyrelsen att föreslå en
ändring av Internationella valutafondens stadgar för att möjliggöra en
särskild engångstilldelning av SDR, som medger att alla deltagare i systemet
för särskilda dragningsrätter erhåller en rättvis andel av de sammanlagda
SDR-tilldelningama.

Exekutivstyrelsen har föreslagit en sådan ändring och utarbetat en rapport
härom.

Styrelsen beslutar därför med beaktande av den nämnda rapporten att:

1. Ändringsförslagen(föreslagen fjärde stadgeändring), som bifogas denna
resolution och som skall inlemmas i Internationella valutafondens
stadgar, godkänns.

2. Fondens sekretariat anmodas att tillfråga fondens alla medlemmar
genom cirkulärbrev, telegram eller andra snabba kommunikationssätt,
om huruvida de, i enlighet med bestämmelsen i artikel XXVIII i
stadgarna, godkänner den föreslagna stadgeändringen.

3. Cirkulärbrevet, telegrammet eller den övriga form av meddelande som
skall tillställas alla medlemmar i enlighet med 2 ovan, skall ange att den
föreslagna fjärde stadgeändringen träder i kraft för alla medlemmar från
och med den dag då fonden, genom formellt meddelande till alla
medlemmar, bekräftar att tre femtedelar av medlemmarna, med 85
procent av det totala röstetalet har godkänt ändringarna.

FÖRESLAGEN FJÄRDE ÄNDRING AV INTERNATIONELLA
VALUTAFONDENS STADGAR

De regeringar, på vars vägnar föreliggande stadgar undertecknas, avtalar
som följer:

1.     Artikel XV, paragraf 1, skall ändras och skall lyda enligt följande:

(a) För att möta behovet, när det uppstår, av en utökning av
befintliga reservtillgångar, bemyndigas fonden att tilldela
särskilda dragningsrätter, i enlighet med bestämmelsen i
artikel XVIII, till medlemmar som deltar i systemet för
särskilda dragningsrätter.

(b) Dessutom skall fonden tilldela särskilda dragningsrätter
till medlemmar som deltar i systemet för särskilda
dragningsrätter i enlighet med bestämmelsen i bilaga M.

Prop. 1997/98:162

Bilaga 2 till
riksbanksfullmäktiges
skrivelse

2.           En ny bilaga M med följande lydelse skall tillföras stadgarna:

BILAGAM

Särskild engångstilldelning av särskilda dragningsrätter

1. Med förbehåll för 4 nedan skall varje medlem som deltar i SDR-
systemet per den 19 september 1997 på den trettionde dagen efter det
att den ijärde stadgeändringen trätt i kraft, erhålla en tilldelning av
särskilda dragningsrätter till ett belopp som medför att dess
sammanlagda nettotilldelning av särskilda dragningsrätter uppgår till
29,315788813 procent av dess kvot per den 19 september 1997. Men
för deltagare vars kvoter inte har justerats enligt förslaget i styrelsens
resolution nr 45-2, skall beräkningarna dock grundas på de kvoter som
föreslagits i nämnda resolution.

2. (a) Med förbehåll för 4 nedan skall varje land som blir medlem i
systemet för särskilda dragningsrätter efter den 19 september 1997,
men inom tre månader efter det att landet ifråga blev medlem av

23

fonden, tilldelas särskilda dragningsrätter till ett belopp som beräknas i
enlighet med (b) och (c) nedan på den trettionde dagen efter den senare
av: (i) den dag som den nya medlemmen blir deltagare i systemet med
särskilda dragningsrätter, eller (ii) den dag som den fjärde
stadgeändringen träder i kraft.

(b) Vad gäller 2 (a) ovan, skall varje deltagare erhålla ett belopp av
särskilda dragningsrätter som medför att deltagarens sammanlagda
nettotilldelning uppgår till 29,315788813 procent av dess kvot den dag
medlemmen blir deltagare i systemet för särskilda dragningsrätter,
beräknat enligt följande:

(i) för det första, genom att multiplicera 29,315788813 procent
med förhållandet mellan den totala kvotsumman, enligt
beräkningen under 1 ovan för de medlemmar som beskrivs i (c)
nedan, och dessa medlemmars totala kvotsumma den dag
respektive medlem blev deltagare i systemet för särskilda
dragningsrätter, och

(ii) för det andra, genom att multiplicera produkten av (i) ovan
med förhållandet mellan totalsumman för de sammanlagda
nettotilldelningama av särskilda dragningsrätter som de deltagare
som beskrivs i (c) nedan erhållit, enligt Artikel XVIII den dag
respektive medlem blev deltagare i systemet med särskilda
dragningsrätter, plus de tilldelningar dessa deltagare erhållit under
1 ovan, och totalsumman av de sammanlagda nettotilldelningar av
särskilda dragningsrätter som sådana deltagare erhållit enligt
Artikel XVIII per den 19 september 1997, plus de tilldelningar
sådana deltagare erhållit enligt 1 ovan.

(c) Vad gäller de beräkningar som skall göras enligt (b) ovan, skall
deltagare i systemet för särskilda dragningsrätter vara de medlemmar
som var deltagare per den 19 september 1997 och som (i) fortsätter att
vara deltagare i systemet för särskilda dragningsrätter per den dag
respektive medlem blir deltagare i systemet för särskilda
dragningsrätter och (ii) fatt del av fondens alla tilldelningar efter den
19 september 1997.

3. (a) Med förbehåll för 4 nedan skall Federala Republiken Serbien-
Montenegro, om landet efterträder den tidigare Socialistiska Federala
Republiken Jugoslavien som medlem av fonden och som deltagare i

Prop. 1997/98:162

Bilaga 2 till
riksbanksfullmäktiges
skrivelse

24

systemet med särskilda dragningsrätter i enlighet med villkoren i
exekutivstyrelsens beslut nr 10237-(92/150) vilket antogs den 14
december 1992, erhålla en tilldelning av särskilda dragningsrätter till
ett belopp som beräknas enligt (b) nedan på den trettionde dagen efter
den senare av : (i) den dag då Federala Republiken Serbien-
Montenegro övertar medlemskapet i fonden och deltagandet i systemet
for särskilda dragningsrätter i enlighet med villkoren i
exekutivstyrelsens beslut nr 10237-(92/l 50), eller (ii) den dag då den
fjärde stadgeändringen träder i kraft.

(b) Vad gäller (a) ovan skall Federala Republiken Serbien-Montenegro
erhålla ett belopp av särskilda dragningsrätter som medför att dess
sammanlagda nettotilldelning uppgår till 29,315788813 procent av den
föreslagna kvoten enligt 3(c) i exekutivstyrelsens beslut nr 10237-
(92/150), beräknat i enlighet med 2(b)(ii) och (c) ovan per den dag då
Federala Republiken Serbien-Montenegro uppfyller villkoren for en
tilldelning enligt (a) ovan.

4. Fonden skall inte tilldela särskilda dragningsrätter enligt denna bilaga
till de deltagare som skriftligen före tilldelningsdagen har anmält till
fonden att de inte önskar erhålla en tilldelning.

5. (a) Om en deltagare inte har uppfyllt sina betalningsskyldigheter
gentemot fonden, när tilldelning sker enligt 1,2 eller 3 ovan, skall de
tilldelade särskilda dragningsrätter deponeras och hållas på ett
depositionskonto inom systemet för särskilda dragningsrätter och skall
göras tillgängliga för deltagaren när denna fullgjort sina
betalningsskyldigheter gentemot fonden.

(b) Särskilda dragningsrätter som hålls på ett depositionskonto skall
inte vara tillgängliga för användning och skall inte ingå i några
beräkningar av tilldelningar eller innehav av särskilda dragningsrätter
enligt stadgan, utom vad gäller beräkningar enligt denna bilaga. Om
särskilda dragningsrätter som tilldelats en deltagare hålls på ett
depositionskonto när deltagaren avslutar sitt deltagande i systemet för
särskilda dragningsrätter eller när beslut fattas om att avveckla
systemet för särskilda dragningsrätter, skall sådana särskilda
dragningsrätter annulleras.

(c) Vad gäller denna paragraf, utgörs betalningsdröjsmål av förfallna
återköp från och avgifter till det allmänna resurskontot, förfallna
amorteringar och räntebetalningar på lån till det särskilda

Prop. 1997/98:162

Bilaga 2 till
riksbanksfullmäktiges
skrivelse

utbetalningskontot, förfallna räntor och avgifter till systemet för
särskilda dragningsrätter samt förfallna skulder till fonden i egenskap
av förvaltare.

(d) Med undantag för bestämmelserna i denna paragraf skall principen om
åtskillnad mellan det generella kontot och systemet för särskilda
dragningsrätter samt de särskilda dragningsrätternas ovillkorliga ställning
som reservtillgångar bibehållas.

Prop. 1997/98:162

Bilaga 2 till
riksbanksfullmäktiges
skrivelse

26

Prop. 1997/98:162

FINANSDEPARTEMENTET

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 14 maj 1998

Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Freivalds, Hjelm-Wallén,
Schori, von Sydow, Uusman, Åsbrink, Östros, Johansson, Åhnberg, Winberg, Messing,
Ulvskog, Pagrotsky, Andersson, Engqvist, Lindh

Föredragande: statsrådet Åsbrink

Regeringen beslutar proposition 1997/98:162 Höjning av Sveriges
kvot i Internationella valutafonden, m.m.

27

Eländers Gotab 56374, Stockholm 1998