Kong! . Maj ds Nåd. Proposition N:o 49

Proposition 1891:49

Antal sidor
6
riksdag
tvåkammaren
kammare
session
lagtima

Propositioner och skrivelser

Propositioner är förslag till nya lagar och lagändringar som regeringen lämnar till riksdagen. Regeringen lämnar också skrivelser, som har en mer redogörande karaktär och inte innehåller förslag till riksdagsbeslut.

PDF

Kong! . Maj ds Nåd. Proposition N:o 49.

1

N:o 49.

Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående upplåtelse
till staden Mariefred af viss Gripsholms kungsladugård
tillhörig mark: gifven Stockholms slott den 23 januari
1891.

Med åberopande af hvad bilagda utdrag af protokollet öfver civilärenden
för denna dag innehåller, vill Kongl. Maj:t föreslå Riksdagen
medgifva,

dels att den i statsrådsprotokollet omförmälda, Gripsholms kungsladugård
tillhöriga mark om 1.82 hektar må med eganderätt till staden
Mariefred upplåtas mot ersättning till kronan och arrendator^ hvilken ersättning
skall bestämmas i den ordning, förordningen den 14 april 1866
angående jords eller lägenhets afstående för allmänt behof stadgar, samt
mot skyldighet för staden att om läget för den i protokollet afsedda afloppsledningen
samt dess upptagande och underhåll äfvensom i fråga om
stängsels anbringande utefter afloppsledningen och framtida underhåll iakttaga
hvad af kammarkollegium i ärendet föreslagits,

dels ock att den för marken inflytande lösesumman må på samma
sätt som köpeskillingar för försålda mindre kronoegendomar användas till
inköp för kronans räkning af skogbärande eller till skogsbörd tjenlig mark.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande
utskott tillhandahållas, och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all
kongl. nåd och ynnest städse välbevågen.

OSCAR.

V. L. Groll.

Bih. till Biksd. Prat. 1891. 1 Sami. 1 Afl, 30 Höft. (N:o 49.) 1

2

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 49.

Utdrag af protokollet öfver civilärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 23 januari 1891.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern friherre Åkerhielm,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Lewenhaupt,
Statsråden: herr friherre von Otter,
herr Wennerberg,
friherre Palmstierna,
friherre von Essen,
friherre Åkerhielm,

Östergren,

Groll och
Wikblad.

N:o 14.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anförde
föredragande departementschefen statsrådet Groll:

»Sedan stadsfullmägtige i Mariefred vid särskilda sammanträden dels
den 6 oktober 1886, med anledning af framställning utaf stadens helsovårdsnämd
om beredande af aflopp för åtskilliga angifna, vid stadens
vestra gräns belägna tomter, hvilka lede af vatten, godkänt ett af f. d.
landtbruksstipendiaten C. M. Nyström uppgjordt förslag till plan för afdikning
af vattensjuka trakter inom staden och dess närhet medelst upptagande
af ett afloppsdike å mark, som tillhörde Gripsholms kungsladugård,
äfvensom till stadens utvidgning å kungsladugårdens mark, enligt deröfver

Ko tigl. Maj:ts Nåd. Proposition No 49.

3

af bemälde Nyström upprättad karta med åteckn ad beskrifning, utvisande
att den mark, som för berörda ändamål erfordrades, utgjorde tillsammans
1.82 hektar af den så kallade Munkhagen, tillhörande nämnda kungsladugård,
dels ock den 29 december samma år besluta, att ansökning om expropriation
af marken skulle göras, så har magistraten i Mariefred med
underdånig skrifvelse den 1 oktober 1888 insändt en af stadsfullmägtiges
ordförande, Adolph Sauer, gjord underdånig ansökning, att eders Kongl.
Maj:t måtte medgifva staden Mariefred rätt att tillösa sig berörda mark,
hvarjemte magistraten för egen del hemstält att nämnda mark måtte antingen
få af staden exproprieras eller ock tilldelas staden utan ersättning.

Till följd af härå erhållen nådig remiss har Eders Kongl. Maj:ts
befallningshafvande i Södermanlands län inkommit med underdånigt utlåtande
af den 12 mars 1889 och dervid, med öfverlemnande af ej mindre
från stadsfullmägtige infordrad närmare utredning angående stadens behof
uti ofvan omförmälda hänseenden, än äfven underdånig förklaring af dåvarande
arrendatorn af Gripsholms kungsladugård, enkan Agnes Bergholm, anfört,
att af hvad i ärendet förekommit syntes vara ådagalagdt, dels att ofvanberörda
tomter besvärades af vatten och att afdikning från desamma för ty
måste af sanitära skäl verkställas, dels ock att, om ifrågasatta afledningsdiket
till följd af markens lutningsförhållanden och andra omständigheter
lämpligast borde framdragas i den föreslagna rigtningen, samma dike
måste till undvikande af skada å en å tomten N:o 33 belägen källa,
som försåge stadens invånare med dricksvatten, framdragas inom området
för kungsladugårdens egor; hvartill komme ej mindre att stadens planlagda
område mot landsidan helt och hållet begränsades af kronojord, så
att någon utvidning af stadens område för erhållande af behöfliga och
tjenliga byggnadsplats^'' icke kunde ernås, med mindre mark af kronan
dertill upplätes, än äfven att någon skada eller olägenhet icke genom
ifrågavarande marks afskiljande från kungsladugården vare sig för kronan
eller vederbörande arrendator syntes kunna uppstå; och har eders Kongl.
Maj:ts befallningshafvande på grund häraf i underdånighet hemstält, att
staden måtte förklaras berättigad att i laga ordning expropriera ofvan
omtörmälda område om 1.82 hektar.

Uti infordradt underdånigt utlåtande af den 21 maj 1889 har
Eders Kongl. Maj:ts och rikets kammarkollegium, med tillkännagifvande
att Gripsholms kungsladugård om 9 mantal i Kernbo och Taxinge socknar
vore genom domänstyrelsens kontrakt den 13 maj 1887 utarrenderad till
enkan Bergholm för 20 år från den 14 mars 1888 mot ett årligt arrende

4

Kongl. Maj.is Nåd. Proposition N;o 49.

af 4,600 kronor, lika med Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande tillstyrkt,
att det begärda området finge till staden Mariefred upplåtas mot
ersättning, som bestämdes enligt nådiga förordningen den 14 april 1866
angående jords eller lägenhets afstående för allmänt behof; hvarjemte
kollegium hemstält, att Eders Kongl. Maj:t täcktes vid en sådan upplåtelse
fästa följande vilkor, nemligen oM ersättningssunnnan bland statsverkets
inkomster inginge och kungsladugårdens nuvarande arrendator finge åtnjuta
godtgörelse för förlusten af jorden med fem procent å ersättningssumman
genom nedsättning af arrendebeloppet; att det tilltänkta afloppsdike!, hvars
upptagande och framtida underhåll skulle af staden ensam bekostas, helt
och hållet anbringades å det till staden upplåtna området och icke till
någon del å kungsladugårdens mark; att, derest diket upptoges invid
blifvande rålinie mot kungsladugården, all dikesjord uppkastades på stadens
mark; samt att staden, innan gräfning af diket påbörjades, anbringade
äfvensom för framtiden nnderhölle stängsel vid diket å kungsladugårdens sida.

Sedan väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, hvars yttrande jemväl infordrats,
inkommit med underdånigt utlåtande af den 30 november 1889
— deri styrelsen, som med afseende derå att det föreslagna diket jemväl
måste upptaga spillvatten och i följd deraf otvifvelaktigt komme att under
den varmare årstiden blifva synnerligen osundt, funnit det för diket föreslagna
läge olämpligt, ansett vattenafloppet böra anordnas medelst täckt
rörledning i den inom ifrågavarande område föreslagna nya gatan, men
tillika förklarat sig icke kunna afgifva slutligt utlåtande i ärendet utan
tillgång till karta, derå markens höjd vore utmärkt, — samt ärendet, med
anledning deraf öfverlemnats till stadsfullmägtige för verkställande af sådan
afvägning, som i 22 § 1 mom. i byggnadsstadgan för rikets städer omförmäldes,
hafva stadsfullmägtige inkommit med en i sådant afseende af
ofvanbemälde Nyström upprättad höjdkarta öfver eu del af Mariefreds stad.

Härefter har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen å nyo afgifvit underdånigt
utlåtande och deri anfört, att styrelsen funnit dels att terrängen
ej lade hinder i vägen för vattnets afledande utefter den ifrågasatta nya
gränsen mot Gripsholms kungsladugård och utefter den nya gata, som
der skulle komma till stånd; dels att belägenheten af den källa, som försåge
stadens invånare med dricksvatten, syntes vara sådan, att någon fara
för dess försämring genom ett sådant läge för vattenafloppet icke torde
vara att befara; dels och att lämpliga byggnadstomter kunde å det område,
som staden önskade förvärfva, vinnas, om terrängen utfyldes och afjemnades
till minst 1.5 meters höjd öfver högsta vattenytan, jemte det vatten -

Kong!,. May.ts Båd. Proposition N:o 49.

5

afioppet från de af väta besvärade tomterna anordnades medelst täckt
kloak- eller rörledning, som borde utefter nämnda nya gata framdragas
till sjön; och har styrelsen på grand af hvad sålunda förekommit och då
styrelsen ansåge staden, inom hvars område tjenliga byggnadstomter icke
syntes finnas, vara i behof af utvidgadt område, i underdånighet förordat
nådigt bifall till ifrågavarande framställning, hvarvid dock såsom vilkor
borde föreskrifvas, hvad styrelsen anfört såväl angående markens påfyllning
och afjemning som om vattenafloppet.

Slutligen har domänstyrelsen i ärendet afgifvit underdånigt utlåtande
och dervid, med förmälan att arrenderätten till kungsladugården numera
blifvit med styrelsens medgifvande af Agnes Bergholm öfverlåten å -T. A,
Bergholm, öfverlemnat infordradt yttrande från denne sistnämnde, hvilken
deri förklarat sig till alla delar instämma i det af förra arrendatorn afgifna
yttrande i saken.

För egen del har domänstyrelsen, jemte meddelande att enligt
15:te punkten i det om kungsladugården gällande arrendekontrakt arrendatorn
vore skyldig att, der sådant för allmännyttigt ändamål å kronans
vägnar fordrades, afstå egendomen tillhörig mark äfvensom inkomstgif
vande lägenhet mot åtnjutande af minskning i arrendeafgiften, motsvarande
den förlust honom tillskyndades, lika med öfriga i ärendet hörda
myndigheter tillstyrkt, att ifrågavarande mark åt staden upplätes mot ersättning,
som bestämdes enligt nådiga förordningen den 14 april 1866
angående jords eller lägenhets afstående för allmänt behof, samt mot skyldighet
att, derest dike för afledande af vatten från stadens område förlädes
i råskilnaden mot kungsladugården, iakttaga de vilkor i afseende på
dikets upptagande och underhåll samt anbringande och vidmagthållande
af stängsel, som af kammarkollegium föreslagits; hvarjemte domänstyrelsen
hemstält, att den inflytande lösesumman för marken finge på samma
sätt som köpeskillingar för försålda mindre kronoegendomar användas till
inköp för kronans räkning af skogbärande eller till slcogsbörd tjenlig mark.

På grund af hvad i detta ärende förekommit synes det mig icke
böra förvägras staden Mariefred att förvärfva ifrågavarande område af
kungsladugården Gripsholms mark på de af domänstyrelsen föreslagna
vilkor; och torde Eders Kongl. Maj:t, derest Riksdagen härtill lemna!''
bifall, framdeles i sammanhang med fastställande af plan för ifrågavarande
Bill. till lliksd. Blot. 1891. 1 Sami. 1 Afä. 30 Höft. (N:o 49.) 2

6

Kongl. May.ts Nåd. Proposition No 49.

område eller eljest på framställning af vederbörande, vilja taga under
öfvervägande hvad väg- och vattenbyggnadsstyrelsen hemstält i fråga
om markens påfyllning och afjemning samt om vattenafloppet.

Jag hemställer alltså att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen
medgifva

dels att den ifrågavarande, Gripsholms kungsladugård tillhöriga
mark om l.S2 hektar må med eganderätt till staden Mariefred upplåtas
mot ersättning till kronan och arrendator^ hvilken ersättning skall bestämmas
i den ordning, förordningen den 14 april 1866 angående jords
eller lägenhets afstående för allmänt behof stadgar, samt mot skyldighet
för staden att om läget för afloppsledningen samt dess upptagande och
underhåll äfvensom i fråga om stängsels anbringande utefter afloppsledningen
och framtida underhåll iakttaga hvad af kammarkollegium i ärendet
föreslagits;

dels ock att den för marken inflytande lösesumman finge på samma
sätt som köpeskillingar för försålda mindre kronoegendomar användas till
inköp för kronans räkning af skogbärande eller till skogsbörd tjenlig mark. »

Statsrådets öfrige ledamöter instämde i hvad föredragande departementschefen
sålunda hemstält;

Och behagade Hans Maj:t Konungen, med bifall
härtill, förordna, att proposition i ämnet skulle till
Riksdagen aflåtas af den lydelse, bilagan till detta protokoll
utvisar.

Ex protocollo:

Pehr Thyselius.

Stockholm, O. L. Svanbäeks Boktryckeri-Aktiebolag. 1891.

Propositioner och skrivelser

Propositioner är förslag till nya lagar och lagändringar som regeringen lämnar till riksdagen. Regeringen lämnar också skrivelser, som har en mer redogörande karaktär och inte innehåller förslag till riksdagsbeslut.