Kong! Maj.ts Nåd. Proposition N:o 48

Proposition 1896:48

Antal sidor
7
riksdag
tvåkammaren
kammare
session
lagtima

Propositioner och skrivelser

Propositioner är förslag till nya lagar och lagändringar som regeringen lämnar till riksdagen. Regeringen lämnar också skrivelser, som har en mer redogörande karaktär och inte innehåller förslag till riksdagsbeslut.

PDF

1

Kong! Maj.ts Nåd. Proposition N:o 48.

''in ! MfU h>''l •sffP ''■ 1 ^nij!.’‘o!

jlfcVrf tv.;.'',i •• : ;ftr ''■:[ tv. $junib.Ti‘bhvg.

f.if OtanJif ■■ • •,;! -st»;

iv.-rwv ds .-i''. ''i6§nfHiii*.n •>. fr - •;;*>
barn «!.;*<

N:o 48.

AO 8 O

Kong!. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen, angående förändrad
lydelse af § 17 mom. 1 värnpligtslagen; gifven Stockholms
slott den 13 mars 1896.

Under åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet Öfver landtförsvarsärenden
för denna dag, vill Kongl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen
att besluta, att § 17 mom. 1 värnpligtslagen skall erhålla följande
förändrade lydelse:

§ 17.

Mom. 1. Uppskof till nästföljande år med den i § 17 omförmälda
tjenstgöring vid hären eller flottan under fredstid kan vid inskrifningen
medgifvas:

a) värnpligtig, som idkar studier och styrker sig behöfva sådant
uppskof för afslutande af redan fortskriden lärokurs;

b) å sjömanshus inskrifven värnpligtig, som enligt intyg från sjömanshusdirektionen
är förhyrd för längre resa å handelsfartyg och som till följd
deraf icke utan väsentlig olägenhet kan, så länge resan fortvarar,
inställa sig;

c) annan värnpligtig, så vidt giltiga skäl för uppskofvets beviljande
pröfvas vara anförda, såsom att han sjelf förvaltar och brukar honom
tillhörig fast egendom eller sjelf drifver honom tillhörig handels-, fabrikseller
annan industriel rörelse samt vid inskrifningsförrättningen befinnes af
en eller annan anledning icke hafva varit i tillfälle att på lämpligt sätt
ordna om fastighetens eller rörelsens skötande under den tid, han för sin
militära tjenstgöring skulle blifva frånvarande.

Bih. till lliksd. Prot. 1896. I Sami. I Afd. 33 Höft. (N:o 48.)

2

Kongl. Maj.ts Nåd. Proposition No 48.

Fortfar anledning till uppskof med tjenstgöringens fullgörande, och
varder sådant vid inskrifningsförrättning styrkt, må fortsatt uppskof, hvarje
gång för ett år, kunna den värnpligtige medgifvas, dock icke för längre tid,
än att tjenstgöringen kommer att fullgöras under tredje året efter det, då
den värnpligtiges inskrifning egde rum.

De till ärendet hörande handlingar skola vederbörande utskott tillhandahållas,
och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all kongl. nåd och
ynnest städse väl bevågen.

OSCAR.

■j''

Axel Rappe.

u

riö-i

Kongl. Maj.ts Nåd. Proposition No 48.

3

Utdrag af protokollet öfver landtförsvarsärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen uti statsrådet å Stockholms slott den 13
mars 1896.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Boström,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Donglas,

Statsråden: friherre Åkerhielm,

Groll,

Wikblad,

Gilljam,
friherre Rappe,

Christerson,

Wersäll,

Annerstedt.

Efter gemensam beredning med statsrådet och chefen för sjöförsvarsdepartementet
anmälde departementschefen dels t. f. chefens för generalstaben
underdåniga utlåtande den 13 mars 1894 angående ifrågasatt ändring af
17 § värnpligtslagen, dels ock styrelsens för Chalmers tekniska läroanstalt i
Göteborg underdåniga framställning den 28 september samma år angående
ändring af nämnda lagrum.

Härvid yttrade departementschefen:

»Sedan vid ett i juni månad 1893 hållet möte mellan seminarierektorer,
enligt hvad det vid mötet förda protokoll utvisar, uttalats såsom önskligt,
att värnpligtige seminarieelever finge uppskjuta sin värnpligtstjenstgöring till
det år, under hvilket de fylde 23 år, har dåvarande t. f. chefen för generalstaben,
som i anledning häraf anmodats afgifva underdånigt yttrande, huru
vida från militär synpunkt något vore att erinra mot den sålunda ifrågasatta
ändringen af bestämmelserna i 17 § värnpligtslagen, i sin ofvannämnda underdåniga
skrifvelse den 13 mars 1894 anfört hufvudsakligen, att den ändring

4

Kongl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 48.

af § 17 inom. 1 värnpligtslagen, som sålunda blifvit ifrågasatt, innebure, att
möjlighet skulle beredas värnpligtig, som idkade studier och styrkte sig
behöfva uppskof med första årets fredstjenstgöring för afsilande af redan
fortskriden lärokurs, att undfå sådant uppskof två år i följd eller intill det
år, då han fylde 23 år, medan för närvarande allenast ett års uppskof eller
intill det år, då den värnpligtig^ fylde 22 år, vore medgifvet i och för
studiers idkande eller af de andra anledningar, som i nämnda § och mom.
af värnpligtslagen funnos angifna. Mot eu dylik utsträckning af möjligheten
för värnpligtige att undfå uppskof med första årets fredstjenstgöring vore ur
militär synpunkt intet att erinra. Enligt svenska värnpligtslagen toge värnpligtstiden
sin början vid så ung ålder, att de värnpligtige ingalunda allmänt
kunde anses fullt kroppsligt utvecklade, då lagen kallade dem under vapen.
Uti våra samtliga grannland inträdde också tjenstgöringsskyldigheten under
fred för de värnpligtige två till ett år senare än i Sverige, nemligen i
Norge och i Danmark under det år, de värnpligtige fylde 23 år, samt i
Finland det år, de fylde 22 år. Ur denna synpunkt sedt, måste det sålunda
betraktas till och med som en fördel för vårt försvarsväsende, om de värnpligtige
sjelfve begärde uppskof med första årets tjenstgöring till ett senare
värnpligtsår samt sålunda komme icke blott att undergå vapenöfning vid
en något högre lefnadsålder, då deras kroppsutveckling kunde antagas sätta
dem i stånd att draga full nytta af öfningen, utan äfven att vid mobiliseringstillfälle
inkallas tillsammans med värnpligtige af yngre lefnadsålder, för
hvilka de i viss mån kunde anses såsom förgångsmän. Visserligen medförde
uppskofvet. med första årets fredstjenstgöring å andra sidan den olägenheten
för försvarsväsendet, att den eller de årsklasser af dylika värnpligtige,
som ännu icke hunnit > inträda i tjenstgöring, vid mobiliseringstillfälle
voro fullkomligt oöfvade och således icke lämpligen kunde inkallas
ens till truppafdelningarnas depoter, men denna olägenhet vore, om behörigt
afseende fästades å den temligen betydliga tillgång på värnpligtige, hvaröfver
försvarsväsendet numera förfogade, af ringa betydelse. Ju strängare
den allmänna värnpligten tillämpades, dess större blefve behofvet att genom
särskilda bestämmelser för de värnpligtige underlätta den lagstadgade tjenstgöringens
fullgörande. Genom lagen den 27 maj 1892 hade för de värnpligtige
redan möjliggjorts att undfå uppskof med fullgörandet af andra
årets fredstjenstgöring, en art af uppskof, som värnpligtslagen i sin ursprungliga
lydelse icke förutsett. Värnpligtslagarna uti nyss omförmälda främmande
länder medgåfve för studier in. m. intill tre års uppskof med första inträdet
i tjenstgöring, och liknande torde förhållandet i allmänhet vara äfven med
öfriga främmande länder. Ett uppskof med inträdet i tjenst af två, tre och
till och med än flera år medgåfves enligt de för dessa länder gällande värn -

Kong!. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 48. 5

pligtslagar. Tiden att upptaga liknande bestämmelser uti den svenska värnpligtslagen
syntes nu vara kommen, men anledning att redan^ nu gå längre
än till två. på hvarandra följande uppskof, hvardera om ett år, syntes icke
vara för handen. Deremot torde icke uppskofvet böra bindas vid^ viss
bestämd åldersgräns (23 år), utan göras beroende åt inskrifningsåret, på det
att äfven den värnpligtige, hvilken haft laga förfall lör utevaro från inskrifning,
måtte kunna varda delaktig af den afsedda förmånen. Beträffande
huru vida det utsträckta uppskofvet skulle kunna meddelas allenast i och
för studier, eller om äfven de uppskofsanledningar, hvilka uppräknades
under b) och c) uti § 17 mom. 1 värnpligtslagen, härvid borde likställas
med de förstnämnda, så vore likställighet mellan de särskilda uppskofsanledningarna
påkallad ur alla synpunkter, särskildt. för att bevara den
likhet inför lagen, som lydelsen af de under c) uti nämnda § och mom. upptagna
uppskofsanledningarna innebure.

De åsigt,er, t. f. chefen för generalstaben i sitt berörda utlåtande uttalat,
delar jag, dock att jag anser anledning förefinnas att medgifva uppskof
med fredstjenstgöringen under ytterligare ett år utöfver hvad han föreslagit.
Sedan berörda utlåtande afgafs, har nemligen från styrelsen för Chalmers
tekniska läroanstalt i Göteborg inkommit dess förenämnda underdåniga
framställning af den 28 september 1894, deri styrelsen anfört, bland annat,
att vid vissa läroverk de studerandes ålder vore sådan., att, oaktadt bestämmelsen
i § 17 mom. 1 a) värnpligtslagen, stora olägenheter förorsakades
vissa studerande derigenom, att de stundom tvingades att under slutet af
läsåret och sjelfva examensperioden vara frånvarande från läroverket, hvarigenom
deras studier lede afbräck eller helt och hållet afbrötes. Så vore
förhållandet vid Chalmers tekniska läroanstalt, uti hvars högre afdelning, för
hvilken svårigheterna voro större än för den lägre, under läsåret 1893—1894
trettiotre af eleverna, eller 24 procent af hela antalet i den högre afdelningen,
befunnit sig i den ålder, att de år 1894 skulle inskrifvas såsom värnpligtige.
Af dessa 33 befunno sig 10 i tredje eller högsta årskursen af ifrågavarande afdelning,
15 i dess andra och 8 i dess första årskurs. De 10 eleverna i
tredje årskursen hade kunnat begagna sig af undantagsbestämmelsen i § 17
mom. 1 värnpligtslagen och varit dermed betjente, men icke sä de återstående
23 eleverna. Läroanstaltens ärsexamina, såväl flyttningsexamina som
afgångsexamina, påginge årligen mellan den 10 maj och den 10 juni, och
någon väsentligare ändring häri kunde svårligen vidtagas. A andra sidan
böljades första årsklassens beväringsöfningar vid Första Göta artilleriregemente,

6

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.

der flertalet af eleverna vapenöfvades, i början af maj och fortginge under
hela examensperioden. För undvikande af det afbräck uti studierna, som
skulle framkallas af en tvungen frånvaro från läroanstalten under den månadslånga
examensperioden, erfordrades sålunda, att andra årskursens beväringspligtiga
ungdom kunde erhålla två års uppskof med fullgörandet af sin beväringsexercis
och första årskursens tre års uppskof. Väl vore det enligt
6 § värnpligtslagen medgifvet yngling att äfven före det år, värnpligten inträdde,
anmäla sig till inskrifning, och möjlighet förefunnes sålunda att före
inträdet uti Chalmerska läroanstalten helt eller delvis undangöra vapenöfningsskyldigheten;
men i de flesta fall komme de nya eleverna omedelbart från
något allmänt läroverk, der likaledes examensperioden vore förlagd till slutet
af maj eller början af juni, hvadan nämnda utväg i allmänhet ej kunde
anlitas. Då sålunda det i § 17 mom. 1 värnpligtslagen lemnade medgifvandet
icke vore för ändamålet tillräckligt, och då en förlängning af uppskofvet med
ett eller två år för det fåtal värnpligtige, som deraf kunde blifva delaktige,
icke torde kunna medföra svårare olägenheter, hemstälde styrelsen om sådan
ändring af värnpligtslagen, att en dylik uppskofsförlängning måtte vara
tillåten då på vederbörligt sätt styrkes, att ett uppskof vore behöfligt för
fortskridna studiers afsugande.

Hvad styrelsen sålunda anfört synes mig till fullo ådagalägga önskvärdheten
deraf, att möjlighet beredes värnpligtige att under vissa förhållanden
undfå uppskof under tre på hvarandra följande år med den i 27 § värnpligtslagen
omförmälda tjenstgöring vid hären eller flottan under fredstid. Och
då någon betänklighet ur militär synpunkt icke förefinnes mot en dylik utsträckning
af det redan nu i 17 § 1 mom. värnpligtslagen medgifna uppskof
med första årets fredstjenstgöring, tvekar jag icke att tillstyrka sådan
ändring af nämnda lagrum, att dylikt uppskof må kunna medgifvas under
tre på hvarandra följande år, hvarje gäng på ett år. Anslutande mig i
öfrigt till hvad t. f. chefen för generalstaben i sitt ofvanberörda utlåtande
anfört, hemställer jag alltså, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen
att besluta, att § 17 mom. 1 värnpligtslagen skall erhålla följande förändrade
lydelse:

§ 17.

1. Uppskof till nästföljande år med den i § 27 omförmälda tjenstgöring
vid hären eller flottan under fredstid kan vid inskrifningen medgifvas:

7

Kovgl. Maj. ts Nåd. Proposition N:o 48.

a) värnpligtig, som idkar studier och styrker sig behöfva sådant uppskof
för afslutande af redan fortskriden lärokurs;

b) å sjömanshus inskrifven värnpligtig, som enligt intyg från sjömanshusdirektionen
är förhyrd för längre resa å handelsfartyg och som till följd
deraf icke utan väsentlig olägenhet kan, så länge resan fortvarar, inställa sig;

c) annan värnpligtig, så vidt giltiga skäl för uppskofvets beviljande
pröfvas vara anförda, såsom att han sjelf förvaltar och brukar honom tillhörig
fast egendom eller sjelf drifver honom tillhörig handels-, fabriks- eller
annan industriel rörelse samt vid inskrifningsförrättningen befinnes af en eller
annan anledning icke hafva varit i tillfälle att på lämpligt sätt ordna om
fastighetens eller rörelsens skötande under den tid, han för sin militära tjenstgöring
skulle blifva frånvarande.

Fortfar anledning till uppskof med tjenstgöringens fullgörande, och
varder sådant vid inskrifningsförrättning styrkt, må fortsatt uppskof, hvarje
gång för ett år, kunna den värnpligtige medgifvas, dock icke för längre tid,
än att tjenstgöringen kommer att fullgöras under tredje året efter det, då
den värnpligtiges inskrifning egde rum.

Uppå tillstyrkan af statsrådets öfriga ledamöter behagade
Hans Maj:t Konungen bifalla hvad departementschefen
sålunda hemstält; och skulle nådig proposition af den
lydelse, bilagan till detta protokoll utvisar, till Riksdagen
aflåtas.

Ex protocollo
Trygve Hermelin.

Propositioner och skrivelser

Propositioner är förslag till nya lagar och lagändringar som regeringen lämnar till riksdagen. Regeringen lämnar också skrivelser, som har en mer redogörande karaktär och inte innehåller förslag till riksdagsbeslut.