Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 42

Proposition 1896:42

Antal sidor
12
riksdag
tvåkammaren
kammare
session
lagtima

Propositioner och skrivelser

Propositioner är förslag till nya lagar och lagändringar som regeringen lämnar till riksdagen. Regeringen lämnar också skrivelser, som har en mer redogörande karaktär och inte innehåller förslag till riksdagsbeslut.

PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 42.

1

N:o 42.

Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen, angående aflöning
åt tjenstemän vid Vadstena hospital och asyl;
gifven Stockholms slott den 28 mars 1896.

Under åberopande af bifogade utdrag af statsrådsprotokollet öfver
ecklesiastikärenden för denna dag vill Kongl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen
dels att, beträffande Vadstena hospital och asyl, förenade till en anstalt,
godkänna följande aflöningsstat för nedannämnde tjenstemän, nemligen:

öfverläkaren .......................................................................................... kr. 7,500: —

jemte boställsvåning, ved och elektrisk belysning, dock
med skyldighet för öfverläkaren att, intill dess annorlunda
bestämmes, i stället för boställsvåning åtnöjas med en hyres -

ersättning af 1,200 kronor årligen;

två biträdande läkare, hvardera 2,500 kronor,.......................... » 5,000: —

jemte för hvardera bostad med möbler och sängkläder,
lyse, ved, tvätt och första klassens kost;

sysslomannen........................................................................................ » 4,000: —

jemte boställsvåning och ved;

dels att i fråga om tillämpningen af denna stat förklara, att enahanda
föreskrifter, som af Kongl. Maj:t, i öfverensstämmelse med Riksdagens beslut,
redan beträffande stat för tjenstemän vid Stockholms med flera hospital
meddelats om den kontanta aflöningens fördelning i lön och tjenstgöringspenningar,
om förändring i biträdande läkares aflöning under vissa förhållanden
samt om förbud för öfverläkaren att utom hospitalet utöfva annan
än viss praktik, äfven skola gälla för bemälde tjenstemän vid Vadstena
hospital och asyl;

dels att, på det Kongl. Maj:t må komma i tillfälle att lemna arfvode
Bill. till Riksd. Prof. 1896. 1 Sami. I Afd. 29 Haft. (N:o 42.) 1

2 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 42.

åt, förutom en förste bokhållare, äfven en andre bokhållare vid ifrågavarande
anstalter samt bereda höjning i nu utgående arfvoden åt predikanten
och sekreteraren vid hospitalet för tjenstgöring vid de förenade anstalterna,
med 1,400 kronor öka det belopp af högst 19,900 kronor, som
af Riksdagen åren 1885, 1886, 1893 och 1894 beviljats till arfvoden åt
motsvarande tjensteman vid vissa anstalter för sinnessjuke;

dels ock att medgifva, att ej mindre nyssberörda belopp, 1,400 kronor,
än äfven hvad som erfordras för beredande af förenämnda aflöningsförmåner
åt läkarne och sysslomannen vid Vadstena hospital och asyl samt
naturaförmåner åt så väl förste som andre bokhållaren lika med nuvarande
bokhållarens må utgå af förslagsanslaget till hospitals underhåll.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande
utskott tillhandahållas; och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all
kongl. nåd och ynnest städse välbevågen.

OSCAR

G. F. Gilljam.

Kongl. Maj ds Nåd. Proposition No 42.

3

Utdrag af protokollet öfver ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 28
mars 1896.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Boström,

Hans excellens herr jninistern för utrikes ärendena grefve Douglas,
Statsråden: friherre Akerhielm,

Groll,

Wikblad,

Gilljam,
friherre Rappe,

Christerson,

Wersåll,

Annerstedt.

Departementschefen, statsrådet Gilljam yttrade:

»Med anledning af en utaf Eders Kongl. Maj:t den 21 februari 1885
afbiten proposition beslöt Riksdagen, enligt skrifvelse den 20 maj samma
år, godkänna aflöningsstat för, bland andra hospitalstjenstemän, öfverläkare,

4 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 42.

biträdande läkare och syssloman vid Vadstena hospital. Denna stat upptog för

öfverläkaren ............ kr. 6,500: —

jemte boställsvåning och ved; dock med skyldighet för
öfverläkaren att, intilldess annorlunda bestämdes, i stället
för boställsvåning åtnöjas med en hyresersättning af 1,200
kronor årligen;

biträdande läkaren .............................................................................. » 2,500: —

jemte bostad med möbler och sängkläder, lyse, ved,
tvätt och första klassens kost;

sysslomannen..................................................................................... » 3,200: —

jemte boställsvåning och ved;

och skulle nämnda aflöningar utgå af förslagsanslaget till hospitals underhåll.

Beträffande tillämpningen af denna lönestat beslöt Riksdagen, att två
tredjedelar af den kontanta aflöningen skulle utgöra lön och en tredjedel
tjenstgöringspenningar; att biträdande läkare, som vore medicine licentiat
och bodde vid hospitalet, skulle ega att utöfver den i staten bestämda aflöning
bekomma årligen 1,000 kronor, under vilkor att han icke med befattningen
såsom biträdande läkare förenade annan tjenst; samt att för biträdande
läkare, som icke vore boende vid hospitalet, aflöningen i alla händelser
skulle utgå med endast 2,000 kronor om året utan någon rätt till
naturaförmåner; hvarjemte Riksdagen vid åtnjutande af den nya lönestaten
fäste för öfverläkaren det vilkor, att öfverläkaren icke finge utom hospitalet
utöfva enskild praktik mot betalning med undantag af hvad som rörde
sinnessjukdomar.

I skrifvelsen anmälde Riksdagen tillika, att Riksdagen medgifvit, att
till arfvoden åt, jemte andra, de vid nämnda hospital erforderliga tjensteman,
hvilka ej vore i lönestaten upptagna, Eders Kongl. Maj:t finge förutom
de naturaförmåner, som af Eders Kongl. Maj:t redan vore bestämda, använda
ett kontant belopp af högst 16,000 kronor af förslagsanslaget till
hospitals underhåll.

Angående sist omförmälda tjänster vid Vadstena hospital hade medicinalstyrelsen
i underdånig skrifvelse den 29 september 1884 föreslagit,
att för dem måtte fastställas följande aflöningsstat:

bokhållaren, arfvode ............................................................................ ki\ 600: —

jemte husrum, lyse, ved och första klassens kost;

predikanten............................................................................................... » 800: —

jemte bostad, lyse, ved och första klassens kost;

sekreteraren, arfvode.............................................................................. » 800: —.

Vid föredragning den 5 juni 1885 af Riksdagens och medicinalstyrel -

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 42. 5

sena berörda skrivelser faststälde Eders Kong''!. Maj:t till efterrättelse från
början af år 1886 ej mindre nyss omförmälda aflöningsstat för öfverläkaren,
biträdande läkaren och sysslomannen vid Vadstena hospital, jemte de
af Riksdagen i afseende på denna stats tillämpning föreskrift^ bestämmelser
och vilkor, än äfven den af medicinalstyrelsen för öfrige tjensteman
vid hospitalet föreslagna aflöningsstaten, så vidt angick dessas i staten
upptagna kontanta aflöning, dock att den för samtlige sistnämnde tjensteman
vore att betrakta såsom arfvode; och skulle de dessutom åtnjuta de
redan bestämda naturaförmåner, som funnos i medicinalstyrelsens förslag
upptagna, att liksom arfvodet utgå af förslagsanslaget till hospitals underhåll.
Hvad sålunda blifvit stadgadt skulle dock icke ega tillämpning på
dåvarande innehafvare af ifrågavarande befattningar förr än, hvad vidkom
dem, som voro endast för viss tid förordnade, denna tid förflutit eller de
förklarat sig villige att derförinnan ingå på de nya aflöningsvilkoren och,
beträffande dem, som innehade fullmagt å sina embeten eller fenster, de
sjelfve sådant medgifvit.

Sedan bristen på platser för vård af dertill berättigade sinnessjuke
väckt tanken på inrättandet vid Vadstena af en asyl, begärde Eders Kongl.
Maj:t i proposition till 1892 års riksdag, bland annat, anslag för inköp af
eu för ändamålet lämplig egendom i nämnda stad och för asylens anordnande
derstädes. Riksdagen beviljade äfven de erforderliga medlen, och
asylen blef under de följande åren anordnad å den för densamma afsedda
plats. När asylen började nalkas sin fullbordan, gjorde Eders Kongl. Maj:t,
på anhållan af medicinalstyrelsen, år 1894 framställning till Riksdagen om
godkännande af följande aflöningsförmåner för en biträdande läkare vid
Vadstena asyl, nemligen en kontant aflöning af 2,500 kronor jemte bostad
med möbler och sängkläder, lyse, ved, tvätt och första klassens kost, samt
om medgifvande att de i nådiga brefvet den 5 juni 1885 angående aflöning
åt läkare och andra tjensteman vid åtskilliga hospital meddelade bestämmelser
måtte lända till efterrättelse jemväl i afseende på biträdande läkaren
vid Vadstena asyl, äfvensom att denne läkares aflöningsförmåner finge
utgå af förslagsanslaget till hospitals underhåll.

Denna Eders Kongl. Maj:ts framställning blef af Riksdagen bifallen;
i sammanhang hvarmed Riksdagen förklarade sig anse, att anledning till
erinran icke förefunnes mot att, på sätt medicinalstyrelsen vid nyssberörda
anhållan tillika föreslagit, ersättning till öfverläkaren, sysslomannen och
predikanten vid hospitalet för deras genom tjenstgöring jemväl vid asylen
ökade arbete under de första åren efter asylens öppnande utanordnades
från förslagsanslaget till hospitals underhåll, utan att i särskilda fall underställas
Riksdagens pröfning.

$ KoiigL Maj ds Nåd. Proposition N:o 42.

Med tillkännagifvande att Riksdagen bifallit Eders Kongl. Maj:ts omförinälda
framställning anbefalde Eders Kongl. Maj:t i skrifvelse till medicinalstyrelsen
den 1 juni 1894 styrelsen att i vederbörlig ordning förordna
biträdande läkare vid Vadstena asyl att från den tid efter ingången af år
1895, då asylen kunde tagas i bruk, tillträda sin befattning; hvarjemte
Eders Kongl. Maj:t bemyndigade medicinalstyrelsen att af anslaget till
hospitals underhåll tills vidare tilldela öfverläkaren, sysslomannen och predikanten
vid Vadstena hospital tillfällig ersättning i män af det ökade
arbete, som deras tjenstgöring i motsvarande egenskap vid asylen kräfde;
och skulle medicinalstyrelsen ega att framdeles, efter vunnen erfarenhet
angående ökningen af sistnämnda tre tjenstemäns arbete, till Eders Kongl.
Maj:t inkomma med framställning angående bestämd löneförhöjning för dem.

På sätt framgår af det vid Eders Kongl. Maj:ts förutnämnda proposition
till 1892 års riksdag fogade utdrag af protokollet öfver ecklesiastikärenden,
afsågs redan från början, att, till minskande af utgifterna såväl
för asylens första anläggning som ock för den arliga driftkostnaden, asylen
och hospitalet i Vadstena skulle förvaltas såsom en gemensam anstalt samt
asylen användas uteslutande för män och hospitalet för vard af qvinnor.
De båda anstalterna äro visserligen belägna, asylen i sydvestra delen al
staden och hospitalet i stadens nordöstra del, men afståndet mellan, de
båda anstalterna utgör dock blott omkring 1,840 fot och de äro sinsemellan
förenade med en smalspårig jernväg. När under senare delen af
år 1895 asylen blef färdig att tagas i bruk, ingick medicinalstyrelsen till
Eders Kongl. Maj:t med en underdånig framställning om sättande i verket
af asylens och hospitalets, såsom nyss nämnts, afsedda förening och om
föreskrift att anstalterna för framtiden skulle benämnas Vadstena hospital
och asyl. Tillika hemstälde medicinalstyrelsen på anförda skäl, att alla
sinnessjuke män å hospitalet, med undantag af första klassens. patienter,
skulle öfverflyttas till asylen, men qvinnorna fortfarande^ förblifva å hospitalet,
hvarest män icke vidare borde intagas, och att pa grund af svårigheter
för ortens befolkning, om blott obotliga patienter af manligt kön
fånge intagas å asylen och endast botligt sinnessjuka qvinnor mottagas å
hospitalet, °vid behof måtte få från närliggande landskap intagas & asylen i
Vadstena äfven botligt sinnessjuke män och å Vadstena hospital äfven
obotligt sinnessjuka qvinnor.

Vid föredragning af detta ärende den 25 oktober 1895 fann Eders
Kongl. Maj:t ej skäl att för det dåvarande förordna om ifrågavarande anstalters
förening, men biföll hvad medicinalstyrelsen hemstält beträffande
intagning af patienter å hospitalet och asylen, att tills vidare tillämpas,
samt förordnade, att asylen tills vidare skulle sta under förvaltning af ho -

7

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 42.

spitalets direktion; hvarjemte Eders Kongl. Maj:t täcktes föreskrifva, att ej
mindre hospitalets öfverläkare, än äfven, der så ske kunde, hospitalets
syssloman, predikant och sekreterare tills vidare skulle i motsvarande egenskap
tjenstgöra äfven vid asylen mot den ersättning, som blifvit eller framdeles
kunde varda i vederbörlig ordning bestämd; och bemyndigades medicinalstyrelsen
att af förslagsanslaget till hospitals underhåll tills vidare
tilldela sekreteraren vid Vadstena hospital tillfällig ersättning för det ökade
arbete, som hans tjenstgöring i motsvarande egenskap vid Vadstena asyl
kunde kräfva.

Med tillämpning af hvad Eders Kongl. Maj:t sålunda föreskrifvit, hvad
öfverläkarebefattningen vid Vadstena hospital angår, har Eders Kongl. Maj:t,
som den 7 november 1895 i nåder utnämnt och förordnat då t. f. öfverläkaren
vid Upsala hospital m. in. T. G. V. Björck att vara öfverläkare
vid Vadstena hospital, dervid tillika förklarat Björck skyldig ej mindre att
vara underkastad den förändrade ställning och tjenstgöring eller jemkning
i tjensteåligganden, som kan blifva en följd af Vadstena asyls förening
med hospitalet och deraf föranledd förening af läkaretjenst vid asylen
med öfverläkarebeställningen eller eljest föreskrifvas, än äfven att tills
vidare tjenstgöra såsom öfverläkare vid asylen mot den ersättning, som
må hafva blifvit eller framdeles kan varda bestämd.

I underdånig skrifvelse den 16 innevarande mars har nu medicinalstyrelsen
meddelat, att Vadstena asyl, som med början af sistlidne december
månad öppnats för vård af sinnessjuke män, genom redan verkstäld
öfverflyttning af samtliga å allmän klass vid hospitalet vårdade män till
asylen och genom fortgående öfverflyttning af sinnessjuke dels från andra
i mellersta Sverige belägna hospital, hvilka derigenom kommit i tillfälle
att mottaga botliga nyligen insjuknade, dels ock från landsorten,
under innevarande år komme att fullständigt beläggas. De genom öfverflyttning
till asylen af sinnessjuke män från Vadstena hospital ledigblifna
platser hade upplåtits åt sinnessjuka qvinnor från andra hospital
och från landsorten.

De provisoriska anordningar beträffande anstalternas skötsel och tjenstemännens
aflöning in. m., hvilka under öfvergångstiden med nådigt bifall
vidtagits, syntes medicinalstyrelsen numera, jemlikt föreskrifterna i förutnämnda
nådiga bref den 1 juni 1894, böra utbytas mot andra för framtiden
gällande. Med öfverlemnande af ett utaf direktionen för Vadstena
hospital och asyl i ämnet afgifvet förslag har medicinalstyrelsen beträffande
aflöningen åt de vid den gemensamma anstalten behöfliga tjensteman anfört
följande.

8

Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 42.

Då öfverläkaren vid Vadstena hospital förr haft att ansvara för allt
hvad sjukvården rörde i fråga om en personal af omkring 400 sinnessjuke,
men hädanefter skulle få samma ansvar och omsorg för omkring
800 sinnessjuke, vore samme läkare förtjent af en förhöjning i aflöning,

som syntes icke böra understiga 1,000 kronor. Jemfördes den förhöjda

aflöningen, hvilken med sagda tillägg uppginge till 7,500 kronor, med
motsvarande aflöning vid andra hospital, såsom Göteborgs, Vexiö, Hernösands,
Kristinehamns och Piteå, inrymmande respektive 175, 222, 225,
300 och 300 sjukplatser, vid hvilka hospital öfverläkarnes aflöningar

med Riksdagens bifall genom särskilda nådiga bref bestämts till 6,000

kronor, syntes den föreslagna aflöningen åt öfverläkaren vid Vadstena
hospital och asyl, med beräknade 800 sjukplatser, ej vara för hög. Att
öfverläkaren vid Upsala hospital, der sjukplatserna under senare åren
ökats till omkring 450, kunnat aflönas med 6,000 kronor, förklarades
deraf, att han tillika vore e. o. professor i psykiatri vid Upsala universitet
och å dess stat uppbure en lön af 2,500 kronor, öfverläkaren vid Stockholms
hospital, med beräknade 270 sjukplatser, aflönades med endast 4,000
kronor; men detta berodde likaledes derpå, att han såsom tillika e. o.
professor i psykiatri vid Karolinska institutet å dess stat uppbure en lön
af 4,000 kronor med ett ålderstillägg af 500 kronor, öfverläkaren vid
Lunds hospital och asyl, med 354 sjukplatser vid hospitalet och 836 vid
asylen, tillsammans nära 1,200 sjukplatser, aflönades med 6,500 kronor
såsom öfverläkare vid hospitalet och åtnjöte tillika ett arfvode af 1,200
kronor såsom jemväl öfverläkare vid Lunds och Malmö asyler; dessutom
uppbure han såsom lärare för de vid Lunds hospital tjenstgörande medicine
kandidaterna af universitetets medel ett arfvode af 1,500 kronor. För
öfrigt tjenstgjorde vid Lunds asyl utom öfverläkaren tre andra läkare,
under det att öfverläkaren å Vadstena hospital och asyl till sitt biträde
finge endast två läkare, till följd hvaraf hans tjenstgöring blefve mera betungande
än öfverläkarens vid Lunds asyl. Så snart inom denna asyls
område en särskild byggnad till boställshus åt öfverläkaren blifvit uppförd,
erfordrades icke vidare den nu med 1,200 kronor utgående hyresersättpingen
åt öfverläkaren.

Åt de två biträdande läkare, hvilka redan vore anstälde vid Vadstena
hospital och asyl, erfordrades icke någon förhöjd aflöning.

För sysslomannen hade hospitalsdirektionen föreslagit en löneförhöjning
af 1,000 kronor, med hänsyn dertill att sysslomannens göromål och
ansvar högst väsentligt ökats genom tillkomsten af asylen med utvidgadt
jordbruk och betydlig ekonomisk förvaltning. Blefve emellertid ytterligare
en bokhållare anstalt å sysslomanskontoret, något som medicinalstyrelsen

9

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 42.

ansåge nödvändigt, kunde sysslomannens aflöning ej behöfva höjas med
mera än 800 kronor, då hans aflöning, nu utgörande 3,200 kronor, blefve
200 kronor lägre än den, som utginge till sysslomannen vid Lunds hospital
och asyl, der patienterna vore omkring 400 flere än vid Vadstena
hospital och asyl.

De genom asylens tillkomst väsentligt ökade kontorsgöromålen kunde
omöjligt bestridas endast med tillhjelp af en bokhållare, hvarför utom
den nu varande bokhållaren ytterligare en sådan måste anställas med
vanlig aflöning af 600 kronor jemte naturaförmåner.

Med afseende dels derpå att hospitalspredikantens åligganden genom
asylens tillkomst komme att fördubblas, och dels derpå att stadens af
sina tjenstegöromål fullt upptagne prester icke kunde användas såsom
hospitalspredikanter, hvadan särskild, väl qvalificerad prestman måste anställas,
både hospitalsdirektionen anhållit, att aflöningen till hospitalspredikanten
måtte fastställas till 1,400 kronor jemte naturaförmåner i
likhet med biträdande läkaren. Då emellertid af denne predikant icke
fordrades annat eller mera än af andra hospitalspredikanter, hvilka i regeln
aflönades med 800 kronor, utan att svårighet försports att få fullt lämplige
sökande, och då vidare intet hinder borde finnas att anskaffa bostad
m. in. i Vadstena för hospitalspredikanten, ansåge medicinalstyrelsen, att
predikanten vid Vadstena hospital och asyl borde kunna åtnöjas med enahanda
aflöning, som helt nyligen, efter Riksdagens hörande, bestämts för
hospitalspredikanten i Lund. eller 1,400 kronor utan naturaförmåner.

Den nuvarande predikanten vid Vadstena hospital hade emellertid
icke ingått på den genom nådiga brefvet den 5 juni 1885 faststälda lönestaten
för samme tjensteman af 800 kronors lön jemte bostad, lyse, ved
och första klassens kost och hade derför bibehållits vid en förut för honom
personligen godkänd aflöning af 1,200 kronor i lön, 200 kronor i hyresersättning,
34 kubikmeter ved samt ersättning för första klassens kost eller
tillsammans betydligt mer än hvad som vanligen tillkomme en hospitalspredikant.
Fördenskull ansåge medicinalstyrelsen, att den löneförhöjning,
som borde tilldelas honom för hans genom asylens tillkomst väsentligen
ökade — om ock icke, på sätt hospitalsdirektionen syntes antaga, fördubblade
— göromål, kunde begränsas till 400 kronor.

För sekreteraren, hvilkens göromål komme att ej obetydligt ökas,
föresloge medicinalstyrelsen en löneförhöjning af 200 kronor, hvarigenom
samme tjensteman aflöning komme att uppgå till 1,000 kronor.

Emedan aflöning åt bokhållare, predikant och sekreterare vid hospital
ej blifvit af Riksdagen bestämd, men väl anslag för sådant ändamål
beviljats, syntes samma anslag böra höjas med nu angifna belopp: för

Bill. till Riksd. Prot. 1820''. 1 Samt. 1 Afd. ‘J2 Höft. H

10

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 42.

en andre bokhållare 600 kronor, för predikanten 400 kronor och för
sekreteraren 200 kronor, tillsammans 1,200 kronor.

På grund af hvad medicinalstyrelsen sålunda anfört har styrelsen
hemstält, att Eders Kongl. Maj:t täcktes besluta: att Vadstena hospital och
asyl skola förenas till en gemensam anstalt under benämning Vadstena
hospital och asyl; att nämnda anstalt skall förvaltas af en gemensam
direktion, med gemensamma tjensteman och gemensam ekonomi; samt att
vid anstalten skola till vård emottagas sinnessjuka män och qvinnor,
Indika äro berättigade till vård å asyl, och vid behof jemväl botliga sinnessjuka
män och qvinnor från Östergötlands och angränsande län.

Derjemte har medicinalstyrelsen tillstyrkt, att Eders Kongl. Maj:t
täcktes, efter inhemtande af Riksdagens bifall, fastställa aflöningsstat för
öfverläkare, två biträdande läkare och syssloman vid Vadstena hospital
och asyl med de kontanta belopp, som, enligt hvad redan nämnts, för dem
ifrågasatts, nemligen för öfverläkaren 7,500 kronor, för de två biträdande
läkarne, efter 2,500 kronor för hvardera såsom hittills, 5,000 kronor och
för sysslomannen 4,000 kronor, samt dessutom med vissa naturaförmåner
af enahanda beskaffenhet som de, hvilka för närvarande äro desse tjensteman
tillförsäkrade och derjemte för öfverläkaren elektrisk belysning; och
skulle för öfverläkaren jemväl qvarstå hans nuvarande skyldighet att, intill
dess annorlunda bestämdes, i stället för boställsvåning åtnöjas med en
hyresersättning af 1,200 kronor årligen.

Slutligen har medicinalstyrelsen hemstält, att beträffande tillämpningen
af lönestaten de i nådiga brefvet den 5 juni 1885 angående aflöning åt
tjensteman vid åtskilliga hospital meddelade bestämmelser och dervid
fästade vilkor skola förklaras lända till efterrättelse samt att de till arfvoden
åt vissa lägre hospitalstjenstemän anvisade anslag måtte förhöjas
med 1,200 kronor.

Det vid medicinalstyrelsens underdåniga skrifvelse fogade förutnämnda
förslag af hospitalsdirektionen skiljer sig från medicinalstyrelsens väsentligen
endast i de af styrelsen angifna fall i fråga om löneförmånerna åt
sysslomannen och hospitalspredikanten.

Den redan från början tilltänkta och för närvarande faktiskt, om än blott
provisoriskt anordnade föreningen af hospitalet och asylen i Vadstena synes
mig nu böra, med iakttagande af de utaf medicinalstyrelsen i afseende härå
föreslagna bestämmelser, definitivt genomföras. Att dervid en omreglering
i viss mån af de nu gällande aflöningsförhållandena för de vid dessa anstalter
anstälde tjensteman är af behofvet påkallad torde vara uppenbart,
och jag finner i fråga härom hvad medicinalstyrelsen föreslagit vara välbetänkt.
Dessutom lärer, jemväl på sätt medicinalstyrelsen tillstyrkt, blifva

11

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 42.

nödigt att vid de förenade anstalterna antaga en andre bokhållare, hvilken
torde böra tillerkännas enahanda aflöningsförmåner, som tillkomma den nu i
hospitalets stat upptagne bokhållaren. Vadstena hospital och asyl skulle då
i sådant afseende blifva likstäld med Lunds hospital och asyl, hvarest nu
finnes en andre bokhållare, hvilkens arfvode och naturaförmåner utgå lika
med förste bokhållarens. Hvad beträffar den särskilda höjningen tillsvidare
af 400 kronor i fråga om den nuvarande predikantens arfvode,
så länge denne ej ingått på ny lönestat, är jag äfven ense med medicinalstyrelsen.
Sedan predikanten kommit på ny lönestat, skulle emellertid erfordras
600 kronor till fyllnad af det i hospitalets nuvarande stat för honom
upptagna arfvode af 800 kronor.

På grund af hvad i detta ärende förekommit får jag i underdånighet
tillstyrka, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

dels att beträffande Vadstena hospital och asyl, förenade till en anstalt,
godkänna följande aflöningsstat för nedannämnde tjensteman, nemligen

öfverläkaren ........................................................................................ kr. 7,500: —

jemte boställsvåning, ved och elektrisk belysning, dock
med skyldighet för öfverläkaren att, intill dess annorlunda
bestämmes, i stället för boställsvåning åtnöjas med en hyres -

ersättning af 1,200 kronor årlligen;

två biträdande läkare, hvardera 2,500 kronor, ........................ » 5,000: —

jemte för hvardera bostad med möbler och sängkläder,
lyse, ved, tvätt och första klassens kost;

sysslomannen.......................................................................................... » 4,000: —

jemte boställsvåning och ved;

dels i fråga om tillämpningen af denna stat förklara, att enahanda
föreskrifter, som af Eders Kongl. Maj:t, i öfverensstämmelse med Riksdagens
beslut, redan beträffande stat för tjensteman vid Stockholms med flera
hospital meddelats om den kontanta aflöningens fördelning i lön och
tjenstgöringspenningar, om förändring i biträdande läkares aflöning under
vissa förhållanden samt om förbud för öfverläkare att utom hospitalet
utöfva annan än viss praktik, äfven skola gälla för beinälde tjensteman
vid Vadstena hospital och asyl;

dels att, på det Eders Kongl. Maj:t må komma i tillfälle att lemna
arfvode åt, förutom en förste bokhållare, äfven en andre bokhållare vid
ifrågavarande anstalter samt bereda höjning i nu utgående arfvoden åt
predikanten och sekreteraren vid hospitalet för tjenstgöring vid de förenade
anstalterna, med 1,400 kronor öka det belopp af högst 19,900 kronor, som
af Riksdagen åren 1885, 1886, 1893 och 1894 beviljats till arlvoden åt
motsvarande tjensteman vid vissa anstalter för sinnessjuke;

12

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 42.

dels ock att medgifva, att ej mindre nyssberörda belopp, 1,400 kronor,
än äfven hvad som erfordras för beredande af förenämnda aflöningsförmåner
åt läkarne och sysslomannen vid Vadstena hospital och asyl
samt naturaförmåner åt så väl förste som andre bokhållaren lika med nuvarande
bokhållarens må utgå af förslagsanslaget till hospitals underhåll.»

Hvad föredragande departementschefen sålunda tillstyrkt
behagade Hans Maj:t Konungen, på hemställan
af statsrådets öfrige ledamöter, i nåder gilla och bifalla;
och skulle proposition till Riksdagen aflåtas af den lydelse
bil. D vid detta protokoll utvisar.

Ex protocollo:

C. E. Blom.

Stockholm, Ivar Haeggströms boktryckeri, 1896.

Propositioner och skrivelser

Propositioner är förslag till nya lagar och lagändringar som regeringen lämnar till riksdagen. Regeringen lämnar också skrivelser, som har en mer redogörande karaktär och inte innehåller förslag till riksdagsbeslut.