Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 46

Proposition 1895:46

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 46.

1

N:o 46.

Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen, angående pension
å allmänna indragning sstaten åt kartografen Carl Edvard
Dahlman; gifven Stockholms slott den 22 mars 1895.

Under åberopande af bilagda utdrag af protokollet öfver civilärenden
för denna dag, vill Kongl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen
medgifva att kartografen Carl Edvard Dahlman må från och med månaden
näst efter den, hvarunder han afgår från sin befattning såsom
kartograf, under sin återstående lifstid åtnjuta från allmänna indragningsstaten
en årlig pension af 2,800 kronor.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande
utskott tillhandahållas; och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all
Kongl. nåd och ynnest städse välbevågen.

OSCAR.

V. L. Groll.

Bill. till Rikad. Prot. 1895. 1 Sami. 1 Afd. 40 Haft.

1

2

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 46.

y.Vx

Utdrag af protokollet öfver civilärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i Statsrådet å Stockholms slott den 22 mars

Närvarande:

■ ■■ ■'' : "r--.,-,: !•! T f i t:ryi Jk! i i, •;

Hans excellens herr statsministern Boström,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Leweniiaupt,

Statsråden: friherre Åkeriiielm,

Östergren,

Groll,

WlKBLAD,

Gilljam,
friherre Rappe,

Christerson och
Wersåll.

Departementschefen statsrådet Groll föredrog vidare:

14:o.

Afdelningschefens vid generalstabens topografiska afdelning underdåniga
skrifvelse den 13 nästlidne februari, hvarmed öfverlemnats en
af kartografen vid rikets allmänna kartverk vice kommissionslandtmätaren
Carl Edvard Dahlman hos afdelningschefen gjord framställning
om pension åt Dahlman å allmänna indragningsstaten.

Uti berörda underdåniga skrifvelse hade afdelningschefen anfört
att den tjenstgöring, som tillkomme vid rikets allmänna kartverk anstälde
kartografer, vore, ej blott hvad beträffade fältarbetena utan äfven

3

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 46.

delvis ritarbetena, af den ansträngande beskaffenhet, att endast män i
sin kraftfulla ålder kunde med framgång utföra densamma; att Kongl.
Maj:t äfven upprepade gånger äskat pension för kartografer vid. uppnådda
60 lefnadsår, något som också blifvit af Riksdagen beviljadt,
senast år 1888 för kartografen Jonas Patrik Ljungström och 1890 för
kartografen Sigismund Septimus Stanislaus Leczinsky; att, enligt hvad
bifogade handlingar utvisade, Dahlman, hvilken vore född den 3 november
1828, blifvit den 20 maj 1848 antagen till landtmäteriauskultant,
den 14 april 1856 konstituerad till vice kommissionslandtmätare, år 1863
förordnad till extra kartograf och år 1868 till ordinarie kartograf, hvarförutom
Dahlman förordnats dels redan 1867 till biträde vid öfvervakandet
och kontrollen af ekonomiska kartverkets arbeten, hvilken senare befattning
han i 28 år jemte sin kartografbefattning utöfvat, dels ock en
kortare tid att under ordinarie styresmannens sjukdom bestrida styresmansbefattningen
vid kartverket; att Dahlman således i snart 47 år tillhört
landtmäteristaten och deraf i 32 år tjenstgjort vid ekonomiska kartverket
samt uppnått en ålder af nära 67 år, hvilken ålder vida öfverstege
den, då kartografer i allmänhet, såsom ofvan nämnts, blifvit tillerkända
pension; att Dahlman vid sidan af sin kartograftjenst, hvilken
han skött med så framstående skicklighet och nit, att han under nästan
hela sin tjenstetid vid kartverket fått sig anförtrodt att jemväl biträda
vid öfvervakandet af dess arbeten, tillika utöfvat en omfattande och
förtjenstfull enskild verksamhet såsom utgifvare af kartor m. m., hvilket
förskaffat honom allmänt erkännande; att Dahlman sålunda med synnerlig
kraft och framgång arbetat i sitt yrke och derför vunnit utmärkelse
både inom och utom landet; att, ehuru Dahlman ända in i sin
ålderdom varit verksam och kraftfull, dock nu den tidpunkt torde vara
kommen, då det både för hans egen skull vore billigt och för det ekonomiska
kartverket af vigt att tillfälle bereddes honom att afgå med pension,
då naturligt vore att en person vid 67 års ålder ej kunde bibehålla
den rörlighet och uthållighet, som erfordrades för att hela somrarne
utföra fältmätning och derjemte öfvervaka öfriga fältmätare, hvaribland
äfven nybörjare funnes, hvarjemte det vore för kartverkets arbeten
i sin helhet högst nödvändigt att någon omsättning tid efter
annan kunde ega rum bland personalen, i det de äldste ersattes af
yngre och kraftfullare, hvilka dessutom under de första tjensteåren vore
betydligt billigare än de äldre; att för närvarande medellefnadsåldern
för de tolf vid det ekonomiska kartverket anstälde kartograferna uppginge
till 52,5 år och, om de tre yngste kartograferna, hvilka ensamt
icke uppnått 50 lefnadsår, frånräknades, för de öfrige till 57 år; att

4 Kongl. Maj\ts Nåd. Proposition N:o 46.

tre
år eller den högsta lefnadsåldern, a id hvilken man kunde vänta sig att
de vore i stånd att utföra dem åliggande tjenstgöring; att det torde
vara uppenbart att under sådant förhållande kartverkets årliga arbetsprodukt
ej kunde hållas uppe vid normal storlek, äfvensom att, såvida
ej omsättning bland personalen kunde i behörig tid efter hand försiggå,
man snart komme till en tidpunkt, då större delen af kartograferna
nästan samtidigt måste ersättas med nya arbetskrafter, hvilket naturligtvis
vore för kontinuiteten i kartverkets arbeten i hög grad ofördelaktigt;
att äfven ur denna allmänna synpunkt det således vore synnerligen
önskvärdt att pension vid afgången snart kunde beredas Dahlman,
hvilken vore den äldste bland kartograferna; samt att Dahlman af sitt
arfvode såsom kartograf och biträde vid arbetenas öfvervakande, hvilket
från och med år 1876 utgått med 3,500 kronor årligen, icke, enligt
hvad ett Dahlmans ansökning bifogadt intyg utvisade, varit i tillfälle
att gorå några besparingar för sin ålderdom, utan vore efter afskedet
hänvisad till den pension, som kunde varda honom tillerkänd; och hade
afdelningschefen, hvilken på grund af Dahlmans långa och framstående
tjenstgöring jemte hvad i öfrigt blifvit anfördt ansåge billigt att Dahlman
vid afskedet måtte, i likhet med öfrige statens tjensteman i motsvarande
lönegrader, komma i åtnjutande af en pension, motsvarande
80 procent af det årsarfvode, Dahlman nu innehade, hemstält att Kongl.
Magt täcktes till Riksdagen göra framställning om att Dahlman måtte
på allmänna indragningsstaten tillerkännas en årlig pension af 2,800
kronor att utgå från och med månaden efter den, då han erhölle afsked
från sin befattning såsom kartograf.

Till följd af nådig remiss hade statskontoret den 2 innevarande
mars afgifvit underdånigt utlåtande i detta ärende och dervid anfört
att statskontoret, med afseende å Dahlmans framskridna lefnadsålder
samt ovanligt långa och särdeles väl vitsordade verksamhet såsom landtmätare
och kartograf äfvensom den öfvervakande och kontrollerande
ställning, han i sin senare egenskap intagit, ansåge sig böra instämma
i afdelningschefens ofvan omförmälda underdåniga framställning.

På grund af hvad sålunda förekommit och då Dahlman, derest han
tillhört embetsverk, som undergått reglering, uppfyllt de vilkor, som
nådiga brefvet den 1 juni 1877 stadgade för erhållande af pension, tillstyrkte
Statsrådet att Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen medgifva
att kartografen Dahlman finge från och med månaden näst efter den,
hvarunder han afginge från sin befattning såsom kartograf, under sin

5

Kongl Mnj:ts Nåd. Proposition N:o 46.

återstående lifstid åtnjuta från allmänna indragningsstaten en årlig pension
af 2,800 kronor. N

Hvad Statsrådet sålunda tillstyrkt täcktes Hans
Maj:t Konungen i nåder bifalla; och skulle nådig proposition
till Riksdagen aflåtas af den lydelse, bilaga
till detta protokoll utvisar.

Ex protocollo:
Solve Berger.

Bih. till Rikad. Prof. 1895. 1 Rami. 1 Afä. 40 Höft.

2