Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 47

Proposition 1896:47

Antal sidor
6
riksdag
tvåkammaren
kammare
session
lagtima

Propositioner och skrivelser

Propositioner är förslag till nya lagar och lagändringar som regeringen lämnar till riksdagen. Regeringen lämnar också skrivelser, som har en mer redogörande karaktär och inte innehåller förslag till riksdagsbeslut.

PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 47,

n

N:o 47.

Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen, angående öfverlemnande
till Stockholms stad af den s. k. Ryssgärden
i samma stad; gifven Stockholms slott den 20 mars
1896.

Under åberopande af bilagda utdrag af protokoll öfver finansärenden
för denna dag vill Kongl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen att medgifva,

att de inom flyglarne af stadshuset å Södermalm i Stockholm befintliga
fjorton magasin, som varit åt ryske undersåtar upplåtna, må jemte den mark,
å hvilken magasinen äro uppförda, samt gården mellan magasinen utan ersättning
till Stockholms stad öfverlemnas att tillträdas den 1 nästkommande
oktober, berörda tomtdelar dock endast med den rätt, hvarunder staden innehar
den donationsjord, till hvilken tomtdelarne höra.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande utskott
tillhandahållas; och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all kongl.
nåd och ynnest städse vill bevågen.

Under Hans Maj:ts

Min Allernådigste Konungs och Herres frånvaro,

Enligt Dess nådiga beslut:

GUSTAF.

Claes Wer såll.

12

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 47.

Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 20 mars

1896.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Boström,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Douglas,

Statsråden: friherre Åkerhielm,

Groll,

Wikblad,

Gilljam,
friherre Rappe,

Christerson,

Wersåll,

Annerstedt.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wersäll anförde i underdånighet:

I en till 1874 års Riksdag aflåten nådig proposition föreslog Eders
Kongl. Maj:t, att Riksdagen måtte för sin del medgifva, att de inom flyglarne
af stadshuset å Södermalm i Stockholm befintliga, till begagnande af
ryske undersåtar förbehållna magasin, benämnda Ryssgården, finge utan mellangift
å någondera sidan utbytas emot en till “Sveriges Rikes köpman" upplåten
tomt i Moskwa, och att, så framt utbytet komme till stånd, de återstälda
magasinen finge till Stockholms stad öfverlemnas emot den ersättning
och på de vilkor, som efter skedd utredning rörande såväl eganderätten till

13

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 47.

berörda magasin och tomt som öfriga på frågan inverkande omständigheter
kunde komma att af Eders Kongl. Maj:t i nåder fastställas. I anledning
häraf afgaf Riksdagen den 11 maj 1874 det svar, att Riksdagen icke hade
något att erinra mot det föreslagna utbytet, men att, då sådan utredning,
som i den nådiga propositionen omförmäldes, icke förelåge och Eders Kongl.
Maj:t i följd deraf icke framstält förslag angående den ersättning och de
vilkor, som skulle betingas, i händelse magasinens öfverlåtande till staden
konime att ega rum, Riksdagen ansåge sig icke böra, för det dåvarande och
innan dylik utredning försiggått, i denna del af frågan fatta beslut.

Sedan på grund af Riksdagens sålunda lemnade medgifvande aftal om
utbytet af tomten i Moskva mot ofvan nämnda magasin i stadshuset i Stockholm
afslutats genom deklarationer, utfärdade i Stockholm den 21 maj och i St.
Petersburg den 23 maj/4 juni 1874, samt utbytet den 1 oktober samma år egt
rum, hafva Stockholms stadsfullmägtige i en till Eders Kongl. Maj:t stäld
skrift af den 23 oktober 1894 anfört, bland annat, att, sedan det hinder
blifvit undanröjdt, som dittills från ryska regeringens sida legat i vägen för
magasinens öfverlåtande till staden, hade genom stadens vederbörande myndighets
försorg åstadkommits sådan utredning, som Riksdagen uppstält såsom vilkor
för ett beslut i frågan; samt att af denna utredning, som innehölles i ett
af stadens ombudsman och stadsingeniören den 30 januari 1894 undertecknad!,
i aftryck berörda skrift bilagdt tjenstememorial, hufvudsakligen framginge:
att de ryska magasinen, livilka utgjordes af fjorton bodar i bottenvåningen
af stadshusets flyglar, blifvit jemte stadshusets återstående delar
uppbjuda af Stockholms stad; att ryske handlande för disposition af omförmälda
magasin allt intill början af detta århundrade erlagt hyra till Stockholms
stad, men att från år 1811 och intill år 1874 de fjorton bodarne i
stadshusflyglarne innehafts först af ryske handlande och sedan af ryska konsulatet,
utan att hyra derför betalts till staden, hvilket synts hafva berott
på bristande kännedom om ryssarnes traktatmässiga handelsförmåner hos de
stadens myndigheter, Indika år 1811 haft att handlägga frågan; samt att
såväl gården emellan ifrågavarande magasin som äfven den mark, hvarå magasinen
vore uppförda, måste, lika med den öfriga grunden under stadshuset,
anses med eganderätt tillhöra Stockholms stad.

Med stöd häraf och då hvarken den omständighet, att genom 1874 års
deklaration ryska regeringen till svenska staten afstått sin “agande tomt"
med magasin i Stockholm, eller det förhållande, att svenska statsverket derefter
uppburit hyresinkomsten af sagda magasin med omkring tvåtusen kronor
årligen, kunde vara egnade att förringa stadens rätt såsom egare till magasinen
och den mark, hvarå de vore bygda, hafva stadsfullmägtige i underdånighet an -

14 Kongl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 47.

hållit, att, derest Eders Kongl. Maj:t funne stadens eganderätt till Ryssgården
och de förra ryska magasinen vara ådagalagd, desamma måtte utan ersättning
varda öfverlåtna till stadens fria disposition.

I infordradt, den 12 november 1895 afgifvet underdånigt utlåtande öfver
ifrågavarande ansökning har kammarkollegium, med anmälan att kollegium icke
hade någon anmärkning att framställa vid den af stadsfullmägtige åberopade
utredning i ämnet, tillika i fråga om stadens åtkomst af den tomt, hvarå
stadshuset vore uppfördt, meddelat:

dels att konung Gustaf I i nådigt bref den 30 juli 1529 åt stadens
invånare stadfästat och förbättrat deras privilegier och friheter, hvilka i brefvet
uppräknas och omfatta gåfva åt Åsön med alla tillegor, som af ålder under
staden legat, jemte det båda malmarna skulle blifva under stadens regemente
och lydno;

dels att konung Sigismund i nådigt bref den 13 juli 1594 förordnat,
hurusom Södermahn skulle med tomtören och dagsverken förblifva under Stockholms
stad; stadens inbyggare hafva till mulbete på Södermalm all den mark,
som lågo emellan Stockholm och Spetalen, desslikes Hammarby med alla egor
derunder; och hurusom Stadsgården på Södermalm skulle lyda och ligga under
staden, såsom af ålder varit, och förblifva fri och obygd, på det rum måtte
vara att brädda och bygga skepp derstädes, på samma gång de byggningar,
som der uppsatts emot stadens och borgerskapets vilja, skulle bortrifvas;

dels ock att drottning Christina genom nådigt bref den 10 mars 1636
bekräftat och förbättrat stadens privilegier samt dervid uttryckligen unnat
staden Norr- och Södermalm med Åsö, ^Söderström med alla de qvarnar och
tiskeverk, som deruti mellan staden och Åsön vore bygda eller derefter kunde
byggas, äfvensom all den ränta och rättighet deraf ginge eller med skäl gå
kunde, såsom tull och rättighet af qvarnarne, strömpenningar, dagsverken af
Södermalmsboeme, tomtören, räntor af lanor och andra fiskverk.

Kammarkollegium har af hvad sålunda i ärendet förekommit funnit
framgå, såväl att den tomt, hvarå stadshuset stode, tillhörde Stockholms stads
donationsjord, som att staden på egen bekostnad uppfört stadshuset, utan att
något antydde, att staden afhändt sig eganderätten till de i husets flyglar
inrymda fjorton magasin, som varit åt ryske köpmän upplåtna, samt under
sådana förhållanden ansett sig böra tillstyrka Eders Kongl. Maj:ts nådiga bifall
dertill, att nämnda tomt och magasin måtte utan ersättning till Stockholms
stad öfverlemnas, tomten dock endast med den rätt, hvarunder staden
innehade den donationsjord, till hvilken tomten hörde.

Efter nådig remiss har jemväl justitiekanslersembetet den 8 nästlidne
februari afgifvit underdånigt utlåtande och deruti, med tillkännagifvande att
embetet, efter att hafva tagit del af de med den nådiga remissen öfverlemnade

15

Kongl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 47.

handlingar^, till jemförelse med dem granskat en bland Stockholms stadsfullmägtiges
handlingar befintlig samling aktstycken och kartor, som legat till
grund för ofvanberörda af stadsfullmägtige åberopade utredning, tillika anfört,
hurusom embetet i likhet med kammarkollegium funnit af handlingar^ framgå,
att ifrågavarande fjorton bodar i bottenvåningen af stadshusets flyglar, livilka
bodar blifvit benämnda de “ryska magasinen", vore såväl som de öfriga delarne af
stadshuset bygda och bekostade af Stockholms stad, och förefunnes icke, så
vidt justitiekanslersembetet kände, någon omständighet, som berättigade till
antagande, att staden afhäudt sig eganderätten till samma magasin. Beträffande
den mark, å hvilken magasinen vore uppförda, samt gården emellan magasinen
ansåge embetet det kunna antagas för visst, att eganderätt dertill i verkligheten
icke varit upplåten vare sig till de ryske handlande eller till den ryska regeringen;
och det förhållande att i 1874 års deklarationer begagnats sådana
ordalag, som antydde, att ryska regeringen icke velat erkänna en dylik uppfattning,
i det att ryska regeringen enligt deklarationerna förklarat sig afstå
“sin egande tomt med magasin i staden Stockholm", syntes embetet icke
kunna medföra förändring i den rätt till ifrågavarande tomtdelar, som eljest
kunde tillkomma Stockholms stad på grund af privilegier eller upplåtelser af
framfarne svenska regenter.

Derföre och med hänsyn till hvad i sistberörda fråga blifvit af kammarkollegium
meddeladt funne sig justitiekanslersembetet icke ega giltigt skäl till
erinran deremot, att omförmälda tomtdelar och magasin utan ersättning öfverlemnades
till Stockholms stad på sätt kammarkollegium hemstält, att af
staden tillträdas den fardag, som först infölle efter det beslut i ämnet fattats,
men, enligt embetets åsigt, borde dervid göras förbehåll, att rubbning ej skedde
i de å kronans vägnar upprättade hyreskontrakt, hvilka borde å staden öfverlåtas
för tiden från tillträdet.

Slutligen har öfverintendentsembetet i afgifvet underdånigt yttrande erinrat,
hurusom Eders Kongl. Maj:t dels enligt nådigt bref den 30 juli 1874
förordna!, att ifrågavarande magasinslägenheter, fjorton till antalet, skulle till
vård och förvaltning för kronans räkning af öfverintendentsembetet öfvertagas,
dels ock den 11 september samma år, jemte medgifvande att dåvarande hyresman
Ange till viss angifven tid disponera af dem förhyrda magasin, bemyndigat
embetet att, i likhet med hvad rörande en del kronans före detta magasinsbygnader
i landsorten blifvit genom nådigt bref den 28 december 1872
stadgadt, efter sig företeende omständigheter gå i författning om omförmälda
lägenheters fortfarande uthyrande för kronans räkning, hvarvid i afseende å
inflytande hyresmedel skulle förfaras på samma sätt, som med hyresmedlen för
andra dylika lägenheter egde rum. Tillika har öfverintendentsembetet, jemte
meddelande att med stöd af berörda bemyndigande embetet sedermera till eu -

16

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 47.

skilde förhyrt magasinen i fråga samt att för närvarande samtliga magasinen,
med undantag af tre, vore uthyrda och de upprättade hyreskontrakten stälda
på tre månaders uppsägning, anfört, att, hvad anginge Stockholms stadsfullmägtiges
nu ifrågavarande framställning, embetet, med afseende å hvad i ärendet
förekommit, för sin del icke hade något att mot densamma erinra.

Med åberopande af den sålunda i ärendet åstadkomna utredning hemställer
jag i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t täcktes i nådig proposition
föreslå Riksdagen att medgifva, att de inom flyglame af stadshuset å Södermalm
i Stockholm befintliga fjorton magasin, som varit åt ryska undersåtar
upplåtna, må jemte den mark, å hvilken magasinen äro uppförda, samt gården
mellan magasinen utan ersättning till Stockholms stad öfverlenmas att tillträdas
den 1 nästkommande oktober, berörda tomtdelar dock endast med den rätt,
hvarunder staden innehar den donationsjord, till hvilken tomtdelarna höra.

Då, enligt hvad öfverintendentsembetet upplyst, de rörande de uthyrda
magasinen i den s. k. Ryssgården upprättade hyreskontrakt äro stälda på tre
månaders uppsägning och tid sålunda finnes att, efter det Riksdagen i frågan
fattat beslut, gå i författning om kontraktens uppsägning till den 1 nästkommande
oktober, lärer något förbehåll om beståndet af kontrakten icke vara
erforderligt.

Hvad föredragande departementschefen sålunda anfört,
deruti statsrådets öfriga ledamöter instämde, behagade Hans
Maj:t Konungen bifalla; och skulle nådig proposition till
Riksdagen aflåtas af den lydelse, bilagan litt. — vid detta
protokoll utvisar.

Ex protocollo:
Fredrik Zethelins.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1890

Propositioner och skrivelser

Propositioner är förslag till nya lagar och lagändringar som regeringen lämnar till riksdagen. Regeringen lämnar också skrivelser, som har en mer redogörande karaktär och inte innehåller förslag till riksdagsbeslut.