Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 55

Proposition 1895:55

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 55.

1

N:o 55.

Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen, angående ändring
i stadgadt vilkor för åtnjutandet af de pensioner, som
vid 1894 års Riksdag beviljats åtskilliga vid statens
jernvägsbyqgnader anstälde tjenstemän; gifven Stockholms
slott den 10 april 1895. . : c

.0 ; ft T tf

Under åberopande af bilagda utdrag af protokollet öfver civilärenden
för denna dag vill Kongl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen medgifva
sådan ändring i det vid 1894 års riksdag för åtnjutande af de
pensioner, som af Riksdagen beviljats åt afdelningsingemörerne A. F.
T. Frmnkel och C. G. Forselius, öfveringeniörsassistenten G. A. Ingelman,
afdelningsingemörerne A. H. Grundström, 0. T. W. Stanzén,
I,. G. F. Rundstedt och G. Ahlgren, materialförvaltaren L. A. W. Berg
samt bokhållärne J. Andersson och A. J. Olsson, stadgade vilkor att
minskning i dessa pensioners belopp icke må ifrågakomma i annat
fall, än der den pensionsberättigade erhåller anställning å rikets stat
eller vid jeravägs byggande för statens räkning, i hvilken händelse
hans pensionsbelopp skall för den tid, anställningen varar, minskas med
ett belopp, motsvarande den nya aflöningen, eller, om denna uppgår
till samma eller högre belopp, upphöra att utgå.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande
utskott tillhandahållas; och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all
Kongl. nåd och ynnest städse välbevågen.

OSCAK.

Bih. till Riksd. Prat. 1895. 1 Sami. 1 Afd. 45 Uäft. (N:o 55.)

1

2

Kongl Maj ds Md. Proposition N:o 55.

Utdrag af protokollet öfver civilärenden, hållet inför Hans Majd
Konungen i Statsrådet å Stockholms slott den 10 april
1895. F

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Boström,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Lewenhaupt
Statsråden: friherre Akerhielm,

Östergren,

Groll,

Wikblad,

Gilljam,
friherre Rappe,

Chri8Terson och
Wersåll.

Departementschefen statsrådet Groll anförde härefter:

Sedan jern vägsstyrelsen uti underdånig skrifvelse den 9 november
1893, med hänsyn till stambanebyggnadernas upphörande, hos Eders
Kongl. Maj:t hemstält om beviljande af pensioner till åtskilliga vid
statens jernvägsbyggnader då anstälde personer, hade Eders Kongl.
Maj:t, efter det statskontoret sig i ärendet yttrat, uti den af Eders
Kongl. Maj:t till 1894 års Riksdag aflåtna nådiga proposition angående
statsverkets tillstånd och behof föreslagit Riksdagen bevilja pensioner
åt, bland andra, följande vid statens jernvägsbyggnader då anstälde tjenstemän
med nedannämnda af statskontoret föreslagna belopp, att till en
hvar af dem utgå från och med månaden näst efter den, hvarunder
han från sin anställning entledigades, nemligen

till afdelningsingeniören A. F. T. Frsenkel

» » C. G. Forselius............

» öfveringeniörsassistenten G. A. Ingelman
» afdelningsingeniören A. H. Grundström
® » O. T. W. Stanzén ..

^ » L. G. F. Rundstedt

® 3) G. Ahlgren...........

kronor 3,000: —

» 3,000: —

» 2,800: —

» 2,400: —

» 2,400: —

» 2,000: —

» 1,800: —

3

Kongi. Maj:ts Nåd. Proposition N:o ’>t>.

till materialförvaltaren L. A. W. Berg......... kronor 1,600: —

» bokhållaren J. Andersson ........................ )) 1,000: — och

» » A. J. Olsson ................ » 1,000: —;

dock att, derest någon af dessa personer framdeles skulle erhålla anställning
mot aflöning af statsmedel, hans pensionsbelopp skulle minskas
med ett belopp, motsvarande den nya aflöningen, eller, om denna
uppginge till samma eller högre belopp, upphöra att utgå.

Uti sin till svar härå aflåtna underdåniga skrifvelse af den 9 maj
1894 hade Pdksdagen nedsatt de sålunda föreslagna pensionerna till
hälften af hvad Eders Kongi. Maj:t föreslagit utom för de två bokhållarne,
för hvilka nedsättningen begränsats till sjuttio procent, och såsom
vilkor för dessa pensioners åtnjutande stadgat att, derest någon
af ofvannämnda personer skulle erhålla aflöning af statsmedel, hans
pension skulle för den tid hans anställning varade minskas på sätt
Eders Kongi. Maj:t föreslagit.

Nu hafva samtliga ofvannämnda personer uti en till Eders Kongi.
Maj:t ingifven skrift, med erinran att vid liknande pensioneringar åren
1882 och 1888 intet vilkor, sådant som det förenämnda, fästats vid då
beviljade pensioners åtnjutande, oaktadt i flera fall dessa pensioners
belopp varit relativt högre än de, hvarmed sökandena hugnats, vidare
hufvudsakligen anfört: att med de pensionsbelopp, Eders Kongi. Maj:t
föreslagit, sökandenas ställning oaktadt förenämnda vilkor skulle blifvit
dräglig nog, men att, då dessa belopp reducerats till hälften, desamma
blifvit alldeles otillräckliga för sitt ändamål, hvarföre billigheten syntes
hafva fordrat att man dervid låtit meranämnda vilkor bortfalla; att
nemligen, då sökandena vid sin framskridna ålder icke hade någon
utsigt att erhålla anställning hos enskilda personer eller bolag, utan
vore hänvisade till det tillfälliga arbete, de kunde erhålla och delvis
äfven erhållit i statens tjenst, ifrågavarande vilkor i högst väsentlig
mån motverkade sökandenas bemödanden att, så långt krafterna försloge,
genom arbete förskaffa sig den för deras existens nödiga tillökning
i inkomst; samt att sökandena förty hoppades att detta för
dom menliga förhållande skulle vinna Eders Kongi. Maj:ts behjertande.
På grund af hvad sålunda anförts, hafva sökandena anhållit att Eders
Kongi. Maj:t täcktes för nu församlade Riksdag framlägga proposition
om rätt för dem att åtnjuta de dem tilldelade pensionsbelopp oafkortade,
äfven om de erhölle mer eller mindre tillfälliga anställningar aflönade
af statsmedel.

Till följd af härå erhållen nådig remiss har jernvägsstyrelsen den

4

Kongl. Maj:t.s Nåd. Proposition No 55.

It uästlidne mars yttrat sig i ärendet och dervid till en början erinrat,
hurusom styrelsen i sin framställning den 9 november 1893 om pensioner
åt sökandena föreslagit meddelande af enahanda bestämmelser,
som tillämpades vid de pensioneringar af byggnadsbefäl, Indika egde
rum vid 1882 och 1888 årens riksdagar, eller att endast för det fall att
vederbörande framdeles erhölle anställning ä rikets stat hans pensionsbelopp
skulle minskas med ett belopp, motsvarande den njm aflöningen,
eller, om denna uppginge till samma eller högre belopp, upphöra att utgå;
men att statskontoret i sitt i ärendet afgifna underdåniga utlåtande den
15 december 1893 öfver styrelsens omförmälda framställning, utan att
härför angifva närmare skäl, förordat en förändrad formulering af stadgandet
i fråga i hufvudsaklig öfverensstämmelse med det af Riksdagen
stadgade vilkoret.

Hvad åter sjelfva saken beträffade funne jern vägsstyrelsen sökandenas
framställning vara synnerligen behjertansvärd. Sökandena hade
samtliga uppnått en ålder af öfver 50 år — några af dem till och med
60 år — och utsigten för dem att vid så framskridna år erhålla anställning
i privat tjenst vore — hvad ock erfarenheten visat — ytterst
ringa. Då de uppenbarligen icke kunde med sina familjer lifnära sig
med de små pensionsbelopp dem tillerkänts, torde de fördenskull för
sin utkomst enligt x-egeln blifva hänvisade till det arbete af mera tillfällig
art, som inom jernvägsstyr elsen eller statens öfriga embetsverk
kunde dem beredas, men då den aflöning, de erhölle för detta arbete,
på grund af arbetets beskaffenhet endast kunde blifva ringa, blefve det
för dem eu ytterst känbar uppoffring att nödgas för erhållande af denna
arbetsförtjenst afstå från pensionsbeloppens åtnjutande. Derest de under
den tid, de ännu vore i någon mån arbetsföra, skulle kunna erhålla något
verkligt gagn af pensionerna, syntes det derför nödigt att det faststälda
vilkoret angående pensionsbeloppens minskning eller indragning
ändrades i öfverensstämmelse med hvad för de åren 1882 och 1888
pensionerade tjenstemännen vid jernvägsbyggnaderna på sin tid faststäldes;
och hemstälde förty jern vägsstyrelsen att Eders Kongl. Maj:t
nu täcktes, med anledning af den underdåniga ansökningen, föreslå
Riksdagen medgifva den ändring i vilkoren för åtnjutande af de sökandena
vid 1894 års riksdag beviljade pensioner, att bestämmelsen derom
att pensionsbeloppen skulle minskas eller upphöra att utgå, derest någon
af ifrågavarande tjenstemän framdeles skulle erhålla anställning
mot aflöning af statsmedel, finge utbytas mot ett stadgande om sådan
påföljds inträdande allenast för den händelse någon af dem framdeles
skulle erhålla anställning ä rikets stat.

5

Kongl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 55.

Statskontoret, i ärendet liördt, har uti afgifvet underdånigt utlåtande,
af den 22 nästlidne mars andragit att statskontoret ansåge de
vidtagna högst betydliga nedsättningarne i de enligt statskontorets hemställan
af Eders Kongl. Maj:t föreslagna pensionerna för ifrågavarande
tjensteman utgöra eu på den nu föreliggande frågan så väsentligt inverkande
omständighet, att denna redan i och för sig påkallade en
modifikation af vilkoret för pensionernas åtnjutande. Statskontoret funne
sig derföre böra ansluta sig till den af_jernvägsstyrelsen gjorda hemställan
allenast med den erinran, huruvida icke anledning kunde förefinnas
att till förebyggande af missuppfattning gifva vilkoret sådan lydelse,
att jemväl förnyad anställning vid statens jernvägsbyggnader,
ehuru sådan anställning’ icke kunde sägas vara a rikets stat, skulle
föranleda enahanda påföljd i afseende å pensions minskning eller upphörande,
som erhållande af anställning å rikets stat.

För vinnande af en öfversigt öfver sökandenas ålder, tjenstetid ocli
löneinkomster under den tid, de hade anställning vid statens jernvägsbyggnader,
samt de pensioner, som dem tillerkänts, får jag hänvisa till
nedanstående tabell, utgörande ett sammandrag af de uti statsverkspropositionen
till 1894 års Riksdag i sådant hänseende meddelade uppgifter.
_

Namn.	Lef- nads- ålder.	Ålder i tj en-ston.	Inkomst under anställ-ning vid statens jern-vägsbyggnader utom in q vartoringsersättning, utgörande för dem, som bott i stad, 15 procent ocli för dem, som bott å landet, 10 procent af aflöningen.	Pensionens belopp en-ligt jern-vägsstyrel-sens för-slag.	Af Kongl. Haj:t före-slagen pension.	Af Riks-dagen be-viljad pension.
			kronor.	kronor.	kronor.	kronor.
Framkol ........................	00	37	6,000	—	4,(K K)	-	3,000	—	1,500	—
Försötma....................	00	30	0,000	—	4,000	—	3.000	—	1,500	—
Ingelman......................	55	32	0,000	—	4,000	-	2,800	—	1,400	—*
Grundström....................	00	24	4,800	—	2,500	—	2,400	—	1,200	—;
Stansen ........................	51	28	5,400	—	3,200	—	2,400	-	1,200	—
Rundstedt .....................	50	23	4,800	—	2,500	—	2,000	—	1,000	_I
Aklgren ........................	Öl	22	4,200	—	2,000	—	1,800	—	900	—
Borg............................	53	24	3,600	—	1,800	—	1,600	—	800	—
Andersson.....................	54	28	2,400	—	1,400		1,000	—	700	—
Olsson.........................	53	20	2,400	—	1,300	-	1 1,000	—	700	—

Jiik. till Rihd. Prut. 1HU5. / Samt. I Afd. 45 juft.

6 Kongl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 55.

Af förestående tabell framgår, hurusom, under det ifrågavarande
pensioner, i förhållande till sökandenas förut egande inkomster, enligt
Eders Kongl. Mnj:ts förslag upptagits till inemot hälften, de pensioner,
sökandena slutligen tillerkänts, för de fleste af dem ej ens uppgå till
tjugufem procent af den inkomst, de förut åtnjutit.

Genom den sålunda slutligen gjorda reduceringen af samma pensioner
har den ekonomiska ställningen för sökandena så betydligt försvagats,
att ett strängt fasthållande vid det för pensionernas åtnjutande
stadgade vilkoret, som af Eders Kongl. Maj:t föreslagits under förutsättning
af pensionernas bestämmande för de allra flesta af pensionär
rerne till dubbla beloppet mot det slutligen beviljade, icke torde böra
ifrågasättas. Det torde nemligen vara aldeles uppenbart att de sökandena
tillerkända pensioner, med hänsyn till deras lefnadsvilkor, icke
förslå för deras nödtorftiga utkomst, med mindre de kunna från annat
håll bereda sig något tillskott i inkomster utöfver pensionsbeloppen.
Vid sådant förhållande och då den för sökandena tryckande innebörden
af ifrågavarande vilkor först under deras bemödande att genom träget
arbete söka förvärfva sitt och de sinas nödtorftigaste uppehälle visat
sig i hela sin vidd, anser jag mig kunna biträda hvad de i ärendet
hörda embetsmyndigheter tillstyrkt och hemställer förty att Eders Kongl.
Maj:t täcktes föreslå Riksdagen medgifva sådan ändring i det vid 1894
års riksdag för åtnjutandet af de sökandena beviljade pensioner stadgade
vilkor, att minskning i dessa pensioners belopp icke må ifrågakomma
i annat fall, än der den pensionsberättigade erhåller anställning
å rikets stat eller vid jernvägs byggande för statens räkning, i hvilken
händelse hans pensionsbelopp skall för den tid, anställningen varar,
minskas med ett belopp, motsvarande den nya afiöningen, eller, om
denna uppgår till samma eller högre belopp, upphöra att utgå.

Uti hvad departementschefen sålunda hemstält
instämde Statsrådets öfrige ledamöter; och behagade
Hans Maj:t Konungen i nåder bifalla hvad Statsrådet
sålunda hemstält samt förordna att till Riksdagen
skulle aflåtas nådig proposition af innehåll, bilaga till
detta protokoll utvisar.

Ex protocollo:

E. K. Almqvist.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktryckeri, 1895.