Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 58

Proposition 1896:58

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 58.

1

N:o 58.

Proposition till Riksdagen, angående beviljande af statsbidrag för
ny reglering af viss del af Mariestad i följd af den
staden år 1895 öfvergångna brand; gifven Stockholms
Slott den 10 April 1896.

Under åberopande af bifogade utdrag af protokollet öfver civilärenden
för denna dag, vill Kongl. Maj:t föreslå Riksdagen att, för ny
reglering af viss del af Mariestad i följd af den staden år 1895 öfvergångna
brand, åt nämnda stad bevilja, såsom bidrag till inlösen af mark,
som erfordras till utläggning af gator, torg och andra allmänna platser,
samt till bestridande af de med regleringens genomförande i öfrigt förenade
kostnader, ett understöd af tillhopa etthundrafemtiotusen kronor,
deraf femtiotusen kronor såsom anslag utan återbetalningsskyldighet och
etthundratusen kronor såsom lån, att lyftas under år 1897 och tillgodonjutas
på de vilkor i öfrigt, som i nämnda protokoll omförmälas.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande
utskott tillhandahållas; och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all
Kongl. nåd och ynnest städse välbevågen.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF.

V. L. Groll.

t

lUh. till lliksd. Prat. 1890. 1 Sami. 1 A/d. 88 lliift. (No 58).

1

''2

Kongl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 58.

Utdrag af protokollet öfver civilärenden, hållet inför Hans Kongl.

Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms
slott den 10 april 1896.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Boström,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Douglas^

Statsråden: friherre Åkerhielm,

Groll,

. Wikblad,

Gilljam,
friherre Rappe,

Christerson,

Wersåll och
Annerstedt.

Föredragande departementschefen, statsrådet Groll, anförde i underdånighet
:

»Den 6 december 1895 hemsöktes staden Mariestad af en förhärjande
eldsvåda, som öfvergick den bäst bebygda stadsdelen och ödeläde 36
gårdar. Med anledning häraf hafva stadsfullmägtige i nämnda stad uti en
af Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Skaraborgs län med underdånig
skrifvelse den 4 nästlidne mars öfverlemnad, af magistratens i staden
underdåniga yttrande åtföljd skrift anhållit att, sedan stadsfullmägtige
med tillämpning af gällande byggnadsstadga för rikets städer godkänt
ett af särskilda komiterade utarbetadt förslag till reglering af den afbanda
stadsdelen med derinvid belägna gator, hvilken plan för genomförandet
kräfde betydande utgifter i förhållande till kommunens ringa

B

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 58.

storlek och betalningsförmåga, Kongl. Maj:t täcktes aflåta nådig proposition
till Riksdagen om beviljande åt staden, såsom bidrag till inlösen
af mark, som erfordrades till utläggning af gator och torg in. m. samt
såsom understöd för bestridande af de med regleringens genomförande
i öfrigt förenade kostnader, af dels ett anslag utan återbetalningsskyldighet
å 75,000 kronor, dels ock ett lån af 75,000 kronor mot lägsta ränta,
som kunde erhållas, att återbetalas under loppet af 40 år med åtnjutande
af 3 års räntefrihet.

Till stöd för denna framställning hafva stadsfullmägtige hufvudsakligen
anfört:

att det genom drätselkammarens i staden försorg uppgjorda kostnadsförslaget
för regleringens genomförande upptoge:

för schaktning och planering .................. kronor 14,940: —

)) stensättning af torg och gator med
gångbanor jemte strandmur utefter
ån Tidan ........................................... » 87,717: —

» diverse arbeten jemte materiel och

tillsyn................................................... » 23,798: —

x> gas-, vatten- och kloakledningar i

nya gator in. m............................... )) 8,545: —

» jordlösen för torg och gator m. m. » 75,000: — 210,000'' _

hvartill komme kostnaden för nytt rådhus omkring 60,000 kronor;

att, äfven om någon del af dessa arbeten kunde anstå något år,

dock för den närmaste tiden erfordrades åtminstone 150,000 kronor

till jordlösen samt torgs och gators ordnande;

att under de sista tio å femton åren staden offrat betydliga summor
på samhällets utveckling och framåtskridande i många afseenden;

att staden sålunda anlagt vatten- och kloakledning för en kostnad
af mer än 100,000 kronor, bidragit med 50,000 kronor till bjTggande
af Mariestad—Kinnekulle jernväg, hvarigenom staden kommit i direkt
förbindelse med Skara och Lidköping, ombyggt och förbättrat stadens
qvarn för en kostnad af 30,000 kronor, samt för folkskoleväsendets
tillgodoseende på nöjaktigt sätt under de tvenne sista åren uppfört ett
rymligt och tidsenligt folkskolehus för en kostnad af nära 70,000 kronor,
hvarigenom samt i följd af många andra förbättringar samhället
åsamkat sig eu skuldbörda, som vid 1896 års början uppgått till
332,425 kronor;

att utskylder för innevarande år utgingc till kommunen med 1
krona 80 öre samt till kyrka, skola och presterskap med 1 krona 49
öre för bevillningskrona;

4

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 58.

samt att till följd af stadens ekonomiska ställning regleringen icke
kunde genomföras, derest icke staten lemnade snar och kraftig hjelp.

Af drätselkammaren i Mariestad har tillika meddelats, att år 1895
taxeringsvärdet derstädes utgjort å all fast egendom 2,856,200 kronor,
å samtliga bebygda tomter 1,786,400 kronor och å byggnaderna inom
den af brända stadsdelen 523,400 kronor; att antalet skattskyldiga personer
uppgått till 789 män och 1,137 qvinnor eller tillsammans 1,926
personer; att 527 personer varit beskattade för inkomst till ett sammanlagdt
belopp af 498,361 kronor; att bevillningen till staten utgjort
8,115 kronor 44 öre samt den debiterade skatten för ecklesiastika och
kommunala behof uppgått till 30,342 kronor 48 öre; att inom den afbanda
stadsdelen varit bosatta 557 personer, deribland 23 af stadens
34 handlande och 26 af dess 53 yrkesidkare; samt att af invånarne i
den nedbrunna stadsdelen inkomstskatt erlagts af 119 personer, hvilkas
inkomst varit uppskattad till sammanlagdt 129,042 kronor.

Stadsfullmägtiges förevarande ansökning har till nådigt bifall förordats
af ej mindre magistraten i staden än äfven Kongl. Maj:ts befallningshafvande
i länet, som till alla delar vitsordat och instämt uti
hvad städs fullm ägtige uppgifvit och anfört, hvarjemte Kongl. Maj:ts
befallningshafvande erinrat, att under tiden, intill dess de afbrända
tomterna hunne ånyo bebyggas, desamma uppenbarligen icke kunde
bevillningstaxeras till högre belopp än som motsvarade sjelfva tomternas
värde, och att de kapitalbelopp, som på grund af brandförsäkring
erhållits för nedbrända byggnader, till betydande del åtgått för
gäldande af skulder, som varit i fastigheterna intecknade, samt att, då
dessa kapitalbelopp således endast till jemförelsevis ringa del kunde
trälfas af bevillningstaxering, stadens skatteförmåga komme att i ganska
väsentlig mån minskas just under den tid, då densamma mest behöfde
tagas i anspråk.

Till följd af härå erhållen nådig remiss har statskontoret afgifvit
underdånigt utlåtande af den 16 nästlidne mars och deri till en början
erinrat att, sedan under loppet af år 1876 ödeläggande eldsvådor hemsökt
städerna Strömstad och Söderhamn, 1877 års Riksdag i anledning
af gjorda framställningar beviljat till dessa städer, såsom bidrag till
tomtreglering, åt staden Strömstad ett anslag utan återbetalningsskyldighet
af 30,000 kronor och ett lån af 50,000 kronor samt åt staden
Söderhamn ett anslag utan återbetalningsskyldighet af 60,000 kronor
och ett lån af 200,000 kronor; att vid 1880 och 1881 årens riksdagar
beviljats lån till staden Hudiksvall för ny tomtreglering efter 1878 och
1879 årens eldsvådor derstädes till ett sammanräknad! belopp af 200,000

5

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 58.

kronor; att nämnda tre lån återbetalades — efter det att frihet från
ränta och kapitalafbetalning åtnjutits under viss tid, nemligen för Strömstad
till 1886 års slut, för Söderhamn-till 1882 års slut och för Hudiksvall
till 1885 års slut — medelst en annuitet af sex procent
å ursprungliga lånebeloppet, af hvilken annuitet först utginge fem
procent ränta å oguldna kapitalet; att vid 1888 och 1889 årens
riksdagar beviljats, vid det förstnämnda årets riksmöte för ny reglering
af Luleå stad i anledning af den staden år 1887 öfvergångna brand
dels ett anslag utan återbetalningsskyldighet till belopp af 50,000 kronor,
dels ock ett lån af 100,000 kronor att lyftas under år 1889, samt
vid sistnämnda års riksdag för ny reglering af Umeå stad i följd af
den staden år 1888 öfvergångna brand dels ett anslag utan återbetalningssk}ddighet
af 75,000 kronor, dels ock ett lån af 200,000 kronor
att lyftas under år 1890; att det i riksgäldskontoret lyftade lånebeloppet
utan ränta och kapitalafbetalning innehafts af staden Luleå till
1892 års slut och af staden Umeå till 1893 års utgång, samt att efter
dessa tider sistnämnda tvenne städer skulle, intill dess lånen blifvit till
fullo guldna, till riksgäldskontoret årligen inbetala fem procent å deras
ursprungliga belopp, hvaraf ränta efter fyra för hundra å det oguldna
kapitalet först beräknades och afginge samt öfverskottet utgjorde kapitalafbetalning.

För egen del har statskontoret, oaktadt förhållandena inom Mariestads
stadssamhälle syntes vara af beskaffenhet att förtjena deltagande
samt ett verksamt understöd från det allmännas sida, likväl, vid jemförelse
af hvad i likartade fall förut blifvit beslutadt, funnit sig icke
kunna i vidsträcktare mån understödja den gjorda ansökningen än att
statskontoret hemstält det Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen aflåta
nådig proposition derom, att Riksdagen för det af stadsfullmägtige angifna
ändamål måtte bevilja dels ett anslag utan återbetalningsskyldighet
till belopp af 50,000 kronor, dels ock ett lån af 100,000 kronor,
att lyftas under år 1897.

Efter det fullmägtige i riksgäldskontoret jemväl lemnats tillfälle
att i detta ärende sig yttra, hafva bemälde fullmägtige uti underdånigt
utlåtande, som den 2 i denna månad inkommit, erinrat derom, att för det
af 1889 års Riksdag Umeå stad beviljade tomtregleringslån, i öfverensstämmelse
med hvad i ett liknande fall för staden Luleå vid 1888 års
riksdag bestämts, blifvit stadgadt:

att stadsfullmägtige skulle i stadens namn och på dess vägnar för
lånesumman afgifva sin till riksgäldskontoret eller order stälda skuldförbindelse,
innefattande de af Riksdagen för lånets användande och

6

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 58.

återbetalning stadgade vilkor; att hvad af lånet icke blifvit hos riksgäldskontoret
uttaget före slutet af år 1890 icke finge derefter utbekommas;
att det i riksgäldskontoret lyftade lånebeloppet finge utan
ränta och kapitalafbetalning innehafvas till 1893 års slut, hvarefter, och
intilldess lånet, blifvit till fullo godtgjordt, fem procent å dess ursprungliga
belopp borde till riksgäldskontoret årligen inbetalas, deraf ränta
efter fyra för hundra å det oguldna kapitalet först skulle beräknas och
afgå samt öfverskottet utgöra kapitalaf betalning; samt att inbetalning
af den i nästföregående punkt omförmälda annuitet borde vid hvarje
års slut verkställas, vid påföljd för underlåtenhet deraf att å annuiteten
beräknades fem procent ränta från förfallodagen;

och hafva fullmägtige i riksgäldskontoret ansett, att vilkoren för det
lån, som kunde blifva anvisadt till staden Mariestad, borde blifva öfverensstämmande
med dem, Indika sålunda meddelats för de från riksgäldskontoret
senast utbetalda lån till städer för ny reglering efter eldsvåda; att,
om räntefrihet medgåfves enligt bestämmelserna för lånen till Luleå och
Umeå, annuiteten för ifrågavarande lån således lämpligen kunde sättas till 5
procent, deraf 4 procent ränta, dock att, derest stadsfullmägtige i Mariestad
skulle föredraga att redan från lånebeloppets lyftande erlägga ränta,
denna kunde bestämmas till allenast 3,G procent för år, i hvilken händelse
staden skulle kunna befrias från kapitalaf betalning under de tre
första åren, hvarefter borde gäldas en annuitet af 4,6 procent; samt att
den ränta, som staden borde gälda å uteblifna annuitet^-, syntes kunna
sättas lägre än den för Luleå och Umeå städers lån föreskrifna af 5
procent samt bestämmas till 4V-> procent för år.

Sedan Kongl. Maj:t, med anledning af särskild af stadsfullmägtige
i Mariestad gjord framställning, förut i dag faststält regleringsplan för
den afbrända delen af staden äfvensom berättigat staden att, i den
ordning gällande författning om jords eller lägenhets afstående för allmänt
behof stadgade, till sig lösa de i enskilda personer, menigheter eller
inrättningar tillhöriga mark, som till utläggande af gator, torg och
andra allmänna platser enligt ofvannämnda plan erfordrades, anhåller
jag nu att få underställa stadsfullmägtiges ofvan omförmälda ansökan
Kongl. Maj:ts pröfning; och då på grund af hvad i ärendet förekommit
torde kunna antagas att, på sätt Kongl. Maj:te befallningshafvande
vitsordat, Mariestads samhälle efter den svåra olycka, som.
drabbat detsamma, för bestridande af de kostnader, hvilka äro förenade
med den faststälda regleringsplanens genomförande, är i behof af kraftigt
understöd från det allmännas sida, samt angeläget är, att regleringen

7

Kongl. May.ts Nåd. Proposition N:o 53.

af den nedbrända stadsdelen blifver så skyndsamt som möjligt vidtagen,
anser jag giltiga skäl förefinnas att förorda stadens ifrågavarande framställning,
dock under iakttagande såväl af hvad statskontoret, i afseende
på beskaffenheten af understödet, föreslagit, sota ock af hvad fullmägtige
i riksgäldskontoret, beträffande räntefoten för lånet och vilkoren
för detsammas amortering, hemstält.

Med afseende å hvad sålunda förekommit får jag i underdånighet
tillstyrka, att Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen att, för ny reglering
af ifrågavarande del af Mariestad i följd af den staden år 1895 öfvergångna
brand, åt nämnda stad bevilja, såsom bidrag till inlösen af
mark, som erfordras till utläggning af gator, torg och andra allmänna
platser, samt till bestridande af de med regleringens genomförande
i öfrigt förenade kostnader, ett understöd af tillhopa etthundrafemtiotusen
kronor, deraf 50,000 kronor såsom anslag utan återbetalningsskyldighet
och etthundratusen kronor såsom lån, att lyftas under år
1897, hvarvid för tillgodonjutande af lånet torde böra stadgas följande
vilkor:

1) att stadsfullmägtige i stadens namn och på dess vägnar för
lånesumman afgifva sin till riksgäldskontoret eller ordres stälda skuldförbindelse,
innefattande de för lånets användande och återbetalning
stadgade vilkor;

2) att hvad af lånet icke blifvit hos riksgäldskontoret uttaget före
slutet af år 1897 icke får derefter utbekommas;

3) att i afseende å lånevilkoren vidare skall gälla, att det i riksgäldskontoret
lyftade lånebeloppet får antingen utan ränta och kapitalafbetalning
innehafvas till 1900 års slut, hvarefter och intill dess lånet
blifvit till fullo godtgjordt fem procent å dess ursprungliga belopp bör
till riksgäldskontoret årligen inbetalas, deraf ränta efter fyra för hundra
å det oguldna kapitalet först beräknas och afgår samt öfverskottet utgör
kapitalafbetalning, eller ock, derest stadsfullmägtige så önska, mot erläggande
af tre och sex tiondedels procent ränta för år från lånebeloppets
lyftande, utan kapitalafbetalning innehafvas till 1900 års slut,
hvarefter och intill dess lånet blifvit till fullo godtgjordt fyra och sex
tiondedels procent å dess ursprungliga belopp bör till riksgäldskontoret
årligen inbetalas, deraf ränta efter tre och sex tiondelar för hundra å
det oguldna kapitalet först beräknas och afgår samt öfverskottet utgör
kapitalafbetalning; samt

4) att inbetalning af don uti näst föregående punkt omförmälda
annuitet bör vid hvarje års slut verkställas, vid påföljd för underlåtenhet

8 Kongl. May.ts Nåd. Proposition N:o 58.

deraf att å annuiteten beräknas fyra och. en half procent ränta från
förfallodagen.»

Hvad föredragande departementschefen sålunda
tillstyrkt, deruti statsrådets öfriga ledamöter instämde,
behagade Hans Kongl. Höghet Kronprinsen-Regenten
i nåder gilla samt befalde, att nådig proposition i enlighet
med ett nu af departementschefen uppläst, detta
protokoll bilagdt förslag skulle till Riksdagen aflåtas.

Ex protocollo:
Sölve Berger.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1896.