om anslag till plan- och bostadsverket, m.m.
Proposition 1987/88:115
Ärendet är avslutat
- Inlämnat av
- Moderaterna
- Tilldelat
- Bostadsutskottet
Händelser
- Inlämning
- 1988-03-10
- Bordläggning
- 1988-03-14
- Hänvisning
- 1988-03-15
- Motionstid slutar
- 1988-04-05
Propositioner och skrivelser
Propositioner är förslag till nya lagar och lagändringar som regeringen lämnar till riksdagen. Regeringen lämnar också skrivelser, som har en mer redogörande karaktär och inte innehåller förslag till riksdagsbeslut.
Regeringens proposition 1987/88:115
om anslag till plan- och bostadsverket, m. m.
Prop. 1987/88:115
Regeringen förelägger riksdagen vad som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 25 februari 1988 for de åtgärder och det ändamål som framgår av föredragandens hemställan.
På regeringens vägnar Ingvar Carlsson
Hans Gustctfsson
Propositionens huvudsakliga innehåll
Det nya plan- och bostadsverket Inrättas i Stockholm den 1 juli 1988 och omlokaliseras den 1 juli 1989 till Karlskrona.
I propositionen lämnas förslag om anslag till verket för budgetåret 1988/89.
Vidare föreslås vissa ändringar i uppgiftsfördelningen mellan Statens Bo-stadsfinansieringsakfiebolag, SBAB, och verket. Uppgifterna att betala ut och avisera SBAB-lån bör i fortsättningen handhas av bolaget. Förvaltningen av SBAB-län i övrigt skall liksom hittills ske regionalt. Vidare bör staten uppdra ät SBAB att svara för motsvarande uppgifter i fråga om lån för bostadsändamål som finansierats över statsbudgeterL Beslut om lån och bidrag samt utbetalning av räntebidrag och övriga bidragsformer skall i enlighet med gällande ordning handhas av plan- och bostadsverket och länsbostadsnämnderna.
Propositionen innehåller även vissa lagförslag som föranleds av det nya verkets inrättande.
1 Riksdagen 1987188.1 saml. Nr 115 Rättelse: s. 10 rad 20 texten ändrad
Bostadsdepartementet °P- ' •
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 25 febmari 1988
Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Peterson, Bodström, Göransson, Dahl, R. Carlsson, Hohnberg, Hellström, Johansson, Lindqvist, G. Andersson, Thalén
Föredragande: statsrådet Gustafsson
Proposition om anslag till plan- och bostadsverket, m. m.
1 Inledning
Riksdagen har nyligen godkänt regeringens förslag om den huvudsakliga inriktningen och organisationen av verksamheten vid ett nytt plan- och bostadsverk (prop. 1987/88: 37, BoU 7, rskr. 106). Det nya verket mrättas i Stockhohn den 1 juli 1988,
Vid sin behandling av propositionen föreslog bostadsutskottet riksdagen att som sin mening ge regeringen till känna att verket borde omlokaliseras till Karlskrona den 1 juli 1989, Dock borde låneförvaltningen enligt utskottet finnas kvar i Stockholm till dess att ytterligare klarhet vunnits om dess framtida organisation. Riksdagen beslutade i enlighet med utskottets förslag.
Jag anmälde i propositionen att jag avsäg att i särskild ordning återkomma till frägan om det samlade medelsl)ehovet för den nya myndigheten under budgetaret 1988/89. Den organisationskommitté (Bo 1987: 01), som har haft i uppdrag att utreda frägor som rör inriktningen av verkets arbete, har i enlighet med direktiven (dir, 1987: 18) den 25 november 1987 lämnat förslag om anslagsberäkning för verket för budgetåret 1988/89 m, m. Kommitténs arbete är därmed avslutat,
I det följande tar jag först upp frägan om låneförvaltningen och därefter om-lokaliseringen av myndigheten till Karlskrona. SluUigen tar jag upp anslagsfrågorna för nästa budgetär och vissa lagförslag som föranleds av det nya verkets inrättande.
2 Förvaltningen av bostadslån m. m. Prop. 1987/88:115
Mitt förslag: Staten bör uppdra ät Statens Bostadsfinansierings-aktiebolag, SBAB, att svara för förvaltningen av sådana län för bostadsändamål som har finansierats över statsbudgeten. Service till län-tagama, pantvärd, bevakning av fordringar samt förvaring av säkerhetshandlingar bör även i fortsättningen handhas regionalt.
SBAB bör självt handha utbetalning av SBAB-län samt avisering av sädana läa
Skälen för mitt förslag: Det har inte ingått i organisationskommitténs uppdrag att överväga frågan om den s. k. läneforvaltningens organisation. Kommittén förde därför verksamheten i oförändrad form till det nya verket. Riksdagen har vid sin behandling av prop. 1987/88:37 förordat att läneförvaltningen tills vidare bör ligga kvar i Stockholm till dess att klarhet vunnits om dess framtida organisation. Riksdagen har samtidigt gett till känna att regeringen för riksdagen bör redovisa sin syn vad gäller läneförvaltningen i framtiden innan slufiigt beslut fattas.
Innan jag närmare redovisar mitt förslag i fråga om låneförvaltningen i framtiden vill jag nägot beröra den nuvarande verksamheten.
Län som har fmansierats över statsbudgeten uppgär för närvarande till ca 69 miljarder kronor. Detta belopp minskar successivt genom amortering och inlösen. Fr. o. m. den 1 juli 1985 finansieras bostadslän m. m. av SBAB. Dessa län uppgär för närvarande till ca 23 miljarder kronor. Beloppet ökar med ca 11 miljarder kronor per är.
Enligt SBAB:s bolagsordning (3 §) har bolaget följande uppgifter.
"Bolaget har till föremål för sin verksamhet att genom upplåning anskaffa medel till län för bostadsändamäl. Sädana län utbetalas i eiilighet med beslut av de myndigheter som prövar frägor om län för bostadsändamäl.
Bolaget skall i sin verksamhet följa de allmärma riktlinjer för bostadspolitik och kreditpolitik som statsmaktema anger.
Förvaltning av uicstäende län, indrivning av fordringar hänförliga till sädana län samt försäljning av egendom som har övertagits till skyddande av fordran handhas pä bolagets uppdrag av ovannämnda myndigheter."
Utbetalning och förvaltning av län handhas alltsä av bostadsverket. I fräga om SBAB-län sker detta pä bolagets uppdrag och för bolagets räkning. Flertalet länebeslut fattas pä regional nivä av länsbostadsnämnden. Nämnden förvaltar också udämnade lån och bevakar länefordringar. Bostadsstyrelsen utbetalar och aviserar län, prövar överklaganden över länsbostadsnämndernas beslut och beslutar om vissa föreskrifter i fräga om län.
Utbetalningar av län avser numera i princip enbart SBAB-län.
Förvaltningen av lämnade lån tillgår i princip pä samma sätt oavsett om länet har fmansierats över statsbudgeten eller av SBAB, dock med den skillnaden att ränta och amortering i fräga om SBAB-län skall betalas till bolaget och att samräd sker med bolaget när fordran för sådana län bevakas.
Med hänsyn till den snabba ökningen av SBAB-län och minskningen av Prop. 1987/88:115 län finansierade över statsbudgeten är det naturligt att överväga att SBAB nu övertar förvaltningen av bäde de län som bolaget har fmansierat och de län som har finansierats över statsbudgeten. För denna bedömning talar ocksä, som jag tidigare har nämnt, att förvaltningen av de bada länestockama redan till stora delar är gemensam och sker efter likartade regler.
Mot denna bakgrund bör formerna för låneförvaltningen nu ändras. Uppgifterna att betala ut och avisera SBAB-län bör i fortsättningen handhas av bolaget. Vidare bör staten uppdra ät SBAB att efter överenskommelse svara för förvaltningen av län for bostadsändamäl fmansierade över statsbudgeten. Vad gäller dessa län bör SBAB centralt svara för utbetalning, avisering m. m. medan pantvärd, bevakning av fordran och förvaring av säkerhetshandlingar, liksom för SBAB-länen, bör skötas regionalt. Härigenom avlastas plan- och bostadsverket all läneförvaltning.
För uppdraget i fräga om län finansierade över statsbudgeten bör ersättning lämnas till SBAB.
I enlighet med gällande ordning bör beslut om län oc;h bidrag samt utbetalning av bidrag - räntebidrag och övriga bidragsformer - handhas av plan- och bostadsveiket och länsbostadsnämndema.
Uppgifter för SBAB med den innebörd som jag nu har redovisat förutsätter att SBAB bygger upp en egen central administration för utbetalning och avisering av län. Räntebidrag som avser län som förvaltas av SBAB får betalas av myndigheten till SBAB i princip i samma ordning som redan gäller för övriga bostadsmstitut inom nettoaviseringssystemet.
Service till låntagarna, panrvärd, bevakning av fordringar samt förvaring av säkerhetshandlingar bör, som jag redan har nämnt, även framdeles handhas regionalt. Den regionala läneförvaltningen bör tills vidare pä SBAB:s uppdrag skötas av länsbostadsnämnderna enligt avtal som fär ingås mellan plan-och bostadsverket och SBAB,
Bäde för en rationell läneförvaltning och för myndighetemas beslut om län och bidrag samt utbetalning av bidrag behövs det datorstöd pä central och regional nivä. Ett nytt centralt ADB-system avses tas i bruk vid budgetärsskiftet. En kraftfull satsning pä en utbyggnad av det regionala datorstödet mäste nu genomföras. Stora rationaliseringsvinster bör därigenom kunna . göras. Av stor vikt i detta sammanhang är även att läne- och bidragsbestämmelser förenklas och att inlösen av äldre län främjas. Ett arbete med dessa syften har påbörjats inom bostadsdepartementet.
De organisatoriska förändringar .som jag har berört bör genomföras sä snart nödvändig säkerhet uppnätts vad gäller de nya betalningsrutinema och vara genomförda senast den 1 juli 1989.
När jag tar upp anslagsfrågorna i det följande återkommer jag till frägan om medelsbehovet för verksamheten under nästa budgetår.
3 Omlokaliseringen av plan- och bostadsverket
Bostadsutskottet har vid behandlingen av frågan om lokaliseringen av det nya plan- och bostadsverket prövat olika alternativ utanför Stockholmsregionen. Utskottet har därvid stannat för att verket fr. o. m. den 1 juli 1989 bör
omlokaliseras till Karlskrona. Regeringen har den 17 december 1987 beslutat lop. 1987/öö:115 att omlokalisering av verket till Karlskrona skall ske vid nämnda tidpunkt. Arbetet med omlokaliseringen har påbörjats och bedrivs med inriktningen att verket skall börja arbeta pä den nya orten den 1 juli 1989,
I det följande tar jag upp vissa frägor som har betydelse för anslagsberäkningen.
Det är givetvis angeläget att den kompetens som finns inom de nuvarande verken sä längt det är möjligt kan behällas och utvecklas även efter omlokaliseringen. Därför är det nödvändigt att genomföra både personalsociala och rekryteringsfrämjande ätgärder. Det torde sålunda bli nödvändigt att dubblera vissa nyckelbefattningar imder budgetaret 1988/89. Till dessa dubbleringstjänster bör rekryteras personal som är intresserad av att flytta med till Karlskrona. Denna personal fär pä så sätt möjlighet att sätta sig in i verksamheten och ta del av kunskaper och erfarenheter som annars kan gä förlorade vid omlokaliseringen. Dessutom torde betydande insatser behöva göras för intemutbildning av nyrekryterad personal.
Till detta kommer att de anställda har avlalsenlig rätt till vissa förmåner vid omlokaliseringen. Det gäller t. ex. flyttningsersättning, som lämnas till alla som flyttar med verket frän Stockholm till Karlskrona. De anställda kan ocksä fä anstånd med omstationering till Karlskrona under viss tid eller om de bosätter sig i Karlskrona innan verksamheten flyttas dit, s. k. omvänt anstånd, vilket för med sig rätt till traktamenten och reseersättning enligt det allmänna reseavtaleL
Jag bedömer att det är nödvändigt att särskilda medel ställs till förfogande för insatser av det slag som jag nu har nämnt. Som jag strax skall återkomma till behöver verket dessutom - oberoende av omlokaliseringen - utmstas med modem informationsteknisk utrustning. Detta har särskilt framhällits i utskottsbetänkandet och kan självfallet bl. a. medverka till att göra arbetsuppgifterna i verket attraktiva och pä sä sätt underlätta personalrekryteringen.
Sammanslagningen av de bada nuvarande verken den 1 juli 1988 är ett uttryck för en strävan att samordna verksamheterna inom det plan-, tjebyggelse-och bostadspolitiska omrädet för att ästadkomma en ökad slagkraft och effektivitet. För att det nya verket skall kunna arbeta och utvecklas pä ett ändamålsenligt sätt krävs ett nära samarbete med regeringskansliet, andra centrala myndigheter, länsorgan, universitets- och högskoleinstitutioner, kommuner, intresseorganisationer m. fl. Detta samarbete innebär inte bara överföring av information utan i första hand ett fortlöpande meningsutbyte inför ställningstaganden i ofta komplicerade frägor. Till stor del behöver kontakterna ske i form av organiserat samräd i arbetsgrupper, referensgrupper eller vid andra slag av överläggningar. I en effektiv plan- och bostadspolitisk administration behövs också ett fortlöpande underhandssamräd av mer informell karaktär.
Omlokaliseringen av verket påverkar naturligtvis förutsättningarna för verksamheten i nyssnämnda avseendeiL De myndigheter m. fl. organ som det nya verket naturligen bör samarbeta med finns t. ex. inte företrädda i Karlskrona. Samtidigt är det nödvändigt att verket kan utveckla kontakterna med sin omvärld pä det sätt som fömtsatts vid omorganisationen. De möjligheter som den moderna informationstekniken erbjuder för informationsöverföring m. m. skall självfallet utnyttjas för att främja sädana kontakter. Mot denna
bakgrund bedömer jag att särskilda medel bör ställas till förfogande för att ge tTOP- 1987/88:115 verket tillgäng till modem informationsteknik.
Investeringar inom ADB-omrädet behöver göras både före och efter omlokaliseringen. Jag fömtsätter att det nya verket i samräd med statskontoret redan under hösten 1988 utarbetar en långsiktig plan för verkets ADB-verksamhet.
Jag bedömer det ocksä som nödvändigt att verket har tillgäng till lokaler i Stockholm, som kan utnyttjas för presskonferenser, seminarier, vissa överläggningar, utställningar och andra informationsaktiviteter,
Omlokaliseringen och inflyttningen i nya lokaler för självfallet ocksä med sig kostnader för nya möbler och andra inventarier samt för flyttningen av verkets utrustning.
Jag fömtsätter i likhet med bostadsutskottet att Karlskrona kommun medverkar till att bostäder för de anställda och deras anhöriga kommer att finnas tillgängliga och att kommunen anpassar barnomsorg m. m. med hänsyn till de nya fömtsättningama.
Det är givetvis svart att nu beräkna kostnaderna för omlokaliseringen och hur dessa kostnader kommer att fördela sig i tiden, överslagsmässigt uppskattar jag kosmadema till storleksordningen 15-18 nvilj. kr. under budgetaret 1988/89. Jag kommer i det följande att förorda att 15 milj. kr. fär disponeras nästa budgetär för att det skall bli möjligt att möta de krav pä tillfälliga resurser som kommer att aktualiseras i samband med omlokaliseringen av plan- och bostadsverket.
4 Anslagsfrågor för budgetåret 1988/89
Ett nytt anslag benämnt plan- och bostadsverket bör anvisas för budgetaret 1988/89.
B. B0STADSFÖRSÖRJ]4ING M. M. B 1. Plan- och bostadsverket
Nytt anslag (förslag) 130 200 000 kr.
Plan- och bostadsverket blir central förvaltningsmyndighet för frägor om bostadsmarknad, fysisk planering, stadsmiljö och byggande.
Plan- och bostadsverket kommer att ledas av en styrelse. Chef för verket blir en generaldirektör. Inom verket kommer att finnas en bostadsmarknads-enhet, en plan- och naturresursenhet, en stadsmiljöenhet, en byggenhet och en administrativ enhet Dessa enheter kommer att utgöra huvudenheter inom verket. Läne- och bidragsadministrationen inom bostadsstyrelsen och typgodkännandeverksamheten inom planverket kommer att inga som särskilda enheter i verket vid sidan av huvudenheterna. Dessutom kommer det att finnas ett verkssekretariat. Verket kommer även att bedriva tjänsteexportverksamhet pä affärsmässiga grimdcr. Ärenden om statligt stöd till allmänna samlingslokaler kommer att handläggas inom verket av en samlingslokalde-legation.
Statens va-nämnd kommer tills vidare i administrativt hänseende att höra ProP- 19ö7/oö:1 15 till plan- och bostadsverket.
Medelsbehovet för plan- och bostadsverket framgär av följande sammanslällning.
Medelsbehov för plan- och bostadsverket budgetåret 1988/89
1987/88'
1988/89
Föredraganden
Utgifter
Förvaltningskostnader
(varav lönekostnader)
Lokaler
Blanketter
Tjänsteexport
Typgodkännande
Statens va-nämnd
92 979 000
(58 515 000)
10 457 000
4 271000
1000
1000
2 730 000
83 300 0002
(54400 000)
10 450 000
4 200 000
1000
1000
3048 000
Engångsanvisningar
(varav ADB-utrustning
omställningskostnader
omlokaliseringskostnader
ADB-låneförvaltning)
Summa utgifter
Inkomster
110 439 000
30 050 000 (6 050 000) (5 000 000) (15 000 000) (4 000 000)
131050 000
Publikationer Nettoutgift
416 000 850 000
110 023 000 130 200 000
Organisationskommittén
Kommittén beräknar medelsbehovet för det nya verket fÖr budgetaret 1988/89 till ca 118 milj. kr. Enligt kommittén fordras under första aret betydande insatser av engängskaraktär till följd av omorganisationen. Vidare förordar kommittén en höjd ambitionsnivä bl. a. i fräga om verkets informationsverksamhet. I sin anslagsframställning anför kommittén bl a. följande.
'Anvisade medel under anslagen Bl. Bostadsstyrelsen och Cl. Statens planverk under elfte huvudtiteln för budgetåret 1987/88. Därutöver disponerar planverket och bostadsstyrelsen sammanlagt 7,5 milj. kr, från anslaget B 18. Information och utbildning m. m,
Av förvaltningskostnaderna avser 19 milj. kr. läneförvaltning, varav 8,6 rrulj. kr. för löner. Beloppet inkluderar kostnader för information i den män inte kostnaderna avser att belasta anslaget B 18.
Med stöd av den faktiska lönekostnaden den 1 juli 1987 och en preliminär ProP- 198//bö.II.j jjersonalplan för det nya verket har lönekostnadema schablonmässigt beräknats till 50,7 milj. kr.
övriga förvaltningskostnader bedöms bli nägot lägre för det nya verket än för de bada nuvarande, eftersom en viss kostnadsbesparing uppnäs genom sammanläggningen. Samtidigt tillkommer emellertid kostnader till följd av ökade anspråk pä bl, a, externa kontakter. Medelsbehovet för övriga förvaltningskostnader beräknas av kommittén till ca 13 milj, kr., varav 1,4 milj, kr, avser driftkostnader för utbyggt diitorstöd.
Kommittén anser att ADB-stödet till olika verksamheter inom verket bör förbättras väsenfiigt. Kommittén föreslär att 3,4 milj. kr, anvisas engängsvis under budgetaret 1988/89 för inköp av ADB-utrustning.
Resursbehovet för information bedöms av kommittén vara av samma storleksordning för det nya verket som för de bada nuvarande. De medel som myndigheterna för närvarande disponerar frän anslaget B 18. Information och utbildning m. m. bör enligt kommittén föras över till det nya myndighetsanslaget.
Vissa omställningskostnader kommer att uppstä i samband med sammanläggningen av de båda nuvarande verken. Kommittén beräknar att dessa kostnader kommer att uppgä till 5,3 milj. kr. Medel för detta ändamäl bör anvisas engängsvis för budgetaret 1988/89.
Det har inte ingätt i kommitténs uppdrag att pröva läneförvaltningens organisation. Enligt direktiven skall denna i oförändrad form tillföras den nya myndigheten. Kommittén beräknar behovet av medel för läneförvaltningen till ca 18,5 milj. kr. för budgetaret 1988/89.
Utredningen om detaljorganisation m. m. för ett nytt plan- och bostadsverk (Bo 1987:02) har under hand redovisat en kompletterande bedömning av anslagsfrågorna som föranleds av omlokalisering av verket till Karlskrona m. m.
Föredragandens överväganden
Vid min anmälan av prop. 1987/88:37 om elt nytt plan- och bostadsverk redogjorde jag för det nya verkets huvuduppgifter och de rikfiinjer som verksamheten bör utvecklas efter i fortsättningen. Resurserna pä sikt för den nya organisationen beräknade jag till 208 ärsarbetskrafter. Till detta kommer vad som kan fmansieras genom uppdragsverksamhet De resurser som disponeras för läneförvaltning och typgodkännandeverksamhet samt för städning och telefonservice för de myndigheter som är förlagda i och i anslutning till de lokaler som de bada verken nu disponerar, fömtsattes i oförändrad omfattning tillföras den nya myndigheten i avvaktan pä ytterligare överväganden.
Beträffande medelsbehovet för budgetåret 1988/89 vill jag anföra följande.
Organisationskommittén för ett nytt plan- och bostadsverk har i enlighet med sitt uppdrag redovisat en anslagsberäkning för budgetaret 1988/89. Som grund för beräkningen ligger dels underlag frän de myndigheter som berörs av organisationsförändringen, dels de ramar för verksamhetens omfattning och inriktning som anges i prop. 1987/88:37. Jag kan i allt väsentligt ansluta mig till de bedömningar som kommittén redovisar.
Jag beräknar medelsbehovet för förvaltningskostnader, inklusive medel för "Op. 1987/88:115 information och läneförvaltning, till sammanlagt 83,3 milj. kr., varav 54,4 milj. kr. för löner. Vid beräkningen har jag tagit hänsyn till verkets behov av medel för att upprätthälla en utåtriktad verksamhet och för att verket i den utsträckning som krävs skall kunna köpa tjänster utifrån samt beställa forskning.
I prop. 1987/88:37 framhöll jag att informations- och rådgivningsverksamheten är viktiga delar av det nya verkets arbetsuppgifter. Större delen av de medel som de bada nuvarande verken disponerar för information härrw frän anslaget B 18. Information och utbildning m. m. och fördelas av regeringen i särskild ordning. I mitt förslag om medel för information och utbildning m. m under nämnda anslag i 1988 års budgetproposition (prop. 1987/88:100 bil. 13) har jag fömtsatt att den nya myndigheten skall tilldelas medel frän anslaget.
De möjUgheter som den moderna tekniken på dataområdet ger skall självfallet utnyttjas för att underlätta arbetet vid den nya myndigheten. Jag förordar i likhet med kommittén att ADB-verksamheten vid verket byggs ut väsentligt bl. a. genom anskaffning av persondatorer. Utbyggnaden bör ske enligt den ADB-plan som jag tidigare har nämnt. Jag beräknar behovet av medel för ADB-utrustning engångsvis till drygt 6 milj. kr.
Vissa kostnader av engängskaraktär uppkommer i samband med inrättandet av den nya myndigheten den 1 juli 1988. Jag har räknat med att 5 milj. kr. behöver ställas till verkets förfogande för att det skall bli möjligt att möta de krav pä tillfälliga resurser som aktualiseras i samband med den nu förestående wnorganisationen.
Som framgår av sammanställningen (sid. 7) har jag beräknat medelsbehovet för läneförvaltningen till 19 milj. kr. Eftersom tidpunkten för omorganisationen av låneförvaltningen inte nu kan anges exakt, har jag beräknat medelsbehovet för verksamheten med fömtsättning att den fortsätter i oförändrade former under hela nästa budgetär. Jag har dämtöver beräknat medel för konsultstöd för drift och underhäll av det nya centrala ADB-systemet under cirka ett halvår. Jag beräknar kostnaderna för konsulter till 4 milj. kr.
I likhet med vad som gäller för typgodkännandeverksamheten vid planverket, räknar jag med att kostnaderna för motsvarande verksamhet vid det nya verket helt skall fmansieras med avgifter samt att en rörlig kredit om högst 500 000 kr. liksom hittills får disponeras hos riksgäldskontoret. Jag räknar vidare med att tjänsteexporten helt skall fmansieras med uppdragsintäkter och att verket även för denna verksamhet får disponera en rörlig kredit om högst 500 000 kr. hos riksgäldskontoret.
Jag räknar slutligen med att 15 milj. kr. engängsvis behöver ställas till förfogande för kostnader tmder budgetåret 1988/89 i samband med omlokaliseringen till Karlskrona. Av detta belopp bör 10 milj. kr. disponeras av regeringea
5 Föreslagna författningsbestämmelser
Bestämmelser som avser bostadsstyrelsen och statens planverk förekommer i ett stort antal författningar, däribland ett antal lagar som exempelvis plan-
och bygglagen (1987:10) och lagen (1987:12) om hushållning med naturre- Prop. 1987/88:115 surser m. m. Dessa bestämmelser måste ändras så att de i stället avser plan-och bostadsveiket.
Enligt min mening skulle det do<;k föra för långt att nu ändra varje sådan lag eller förordning. En mer ändamålsenlig lösning pä denna rent tekniska fräga är att i en särskild lag ta in en generell föreskrift som i fräga om bestämmelser som avser bostadsstyrelsen eller statens planverk hänvisar till plan- och bostadsverket. En sådan lösning kan enligt min mening rimligen inte välla några olägenheter för dem som kan beröras av de ändrade förhäl-landaia,
Pä sikt bör givetvis ändringarna genomföras i varje enskild författning. Detta bör dock lämpligen kunna göras i det löpande författningsarbetet. Redan nu föreslär jag dock att ändringar görs i de för plan- och bostadsverket centrala lagarna, nämligen plan- och bygglagen och naturresurslagen.
Upprättade lagforslag finns i bilaga.
6 Hemställan
Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen dels att anta förslagen till
1. lag om plan- och bostadsverkets namn i äldre författningar,
2. lag om ändring i plan- och bygglagen (1987:10),
3. lag om ändring i lagen (1987:12) om hushållning med naturresurser m. m. (avsnitt 5),
dels att godkäima de ändringar bisträffande formerna för läneförvalöiingen som jag har förordat i det föregäende (avsnitt 2),
dels att till plan- och bostadsverket för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag om 130 200 000 kr. (avsnitt 4).
Jag hemställer vidare att regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag i övrigt har anfört (avsnitt 3).
7 Beslut
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition förelägga riksdagen vad föredraganden har anfört för de ätgärder och det ändamäl som föredraganden har hemställt om.
10
1 Förslag till Prop. 1987/88:115
Bilaga Lag om plan- och bostadsverkets namn i äldre författningar
Härigenom föreskrivs att bestämmelser i lag eller annan författning om bostadsstyTclsen eller statens planverk efter utgången av juni månad 1988 skall avse plan- och bostadsverket.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1988.
11
2 Förslag till Prop. 1987/88:115
Lag om ändring i plan- och bygglagen (1987:10)
Härigenom föreskrivs att i 1 kap. 8 §, 4 kap. 13 § och 7 kap. 7 § plan-och bygglagen (1987:10) orden "statens planverk" skall bytas ut mot "plan-och bostadsveiket."
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1988,
Lagen omtryckt 1987:246,
12
3 Förslag tm Prop. 1987/88:115
Lag om ändring i lagen (1987:12) om hushållning med naturresurser m. m.
Härigenom föreskrivs att i 5 kap, 3 § lagen (1987:12) om hushälhiing med naturresurser m,m. orden "statens planverk" skall bytas ut mot "plan- och bostadsverket".
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1988.
Lagen omtryckt 1987:247.
13
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1988
Följdmotioner (4)
- med anledning av prop. 1987/88:115 om anslag till plan- och bostadsverket, m.m.Motion 1987/88:Bo35
- med anledning av prop. 1987/88:115 om anslag till plan- och bostadsverket, m.m.Motion 1987/88:Bo36
- med anledning av prop. 1987/88:115 om anslag till plan- och bostadsverket, m.m.Motion 1987/88:Bo35
- med anledning av prop. 1987/88:115 om anslag till plan- och bostadsverket, m.m.Motion 1987/88:Bo36
Propositioner och skrivelser
Propositioner är förslag till nya lagar och lagändringar som regeringen lämnar till riksdagen. Regeringen lämnar också skrivelser, som har en mer redogörande karaktär och inte innehåller förslag till riksdagsbeslut.